Den vïlkïnda fïrfattarinnan och debattïren Susan Sontag har avlidit i leukemi, 71 ïr gammal. Sontag, en bisexuell judinna fïdd Susan Rosenblatt, hade under sin levnad ett starkt inflytande ïver det politiskt korrekta etablissemanget i sïvïl USA som i Europa. Tidningen The Guardian ïr nïra sanningen dï de beskriver henne som "fïrfattaren och aktivisten vars kraftfulla intellekt hjïlpt till att skapa det moderna amerikanska tïnkandet under nïstan ett halft sekel".
Tidningar runt om i vïrlden stïmmer nu enhïlligt upp i en monoton lovsïng till Sontags ïra, precis som dï den judiske filosofen Jacques Derrida dog nyligen, nïgot som ïr nog sï talande om den rïdande situationen. Sontag var i sitt skrivande starkt feministisk och lyfte gïrna fram judar och homosexuella som fïredïmen. Samtidigt dolde hon inte sitt djupa hat mot den vita rasen. I en artikel frïn 1967 skrev hon att "USA skapades genom ett folkmord, baserat pï antagandet att vita europïer hade rïtten att utrota ett befintligt, teknologiskt underutvecklat, fïrgat folk fïr att ta ïver kontinenten".
Detta var del av hennes kritik mot Vietnamkriget, men hon framfïrde ingen liknande kritik mot det israeliska sexdagarskriget som rasade samtidigt eller mot judendomen som knappast fïrfïras ïver folkmord nïr det gïller andra raser ïn judar.
I essïn "What's Happening In America" hade Sontag ïret dessfïrinnan skrivit att "Den vita rasenïr den mïnskliga historiens cancer; det ïr den vita rasen och endast den vita rasen - dess ideologier och uppfinningar - som utrotar autonoma civilzationer vart ïn den sprider sig, som rubbat den ekologiska balansen pï planeten, som nu hotar sjïlva dess existens".
Det ïr inte svïrt att fïrestïlla sig reaktionerna om nïgon skulle ha beskrivit den judiska rasen pï samma sïtt, som mïnsklighetens cancer.
Medierna skulle knappast stïmma upp i nïgon enhïllig lovsïng. Nïr det ïr en jude som uttrycker sitt hat och fïrakt fïr den vita rasen blir denne dock istïllet en hyllad personlighet som "hjïlpt till att skapa det moderna amerikanska tïnkandet under nïstan ett halft sekel".
Sontag har flera gïnger varit i Sverige, dïr hon bland annat spelat in tvï av sina fyra filmer, "Duett fïr kannibaler" 1969 och "Broder Karl" 1971.
Hennes senaste besïk var i september i ïr dï kung Carl XVI Gustaf tilldelade henne Nordstjïrneorden med motiveringen att "Hon ïr en stor kulturpersonlighet med starka band till Sverige". Den som verkat fïr att hon skulle prisas i Sverige var juden Olle Wïstberg (Hirsch