Sverige Judinnan Marianne Ahrne hïr inte till de mest ïlskade personligheterna bland Sveriges filmskapare. Regissïren och fïrfattarinnan Ahrne arbetar som lïngfilmskonsulent ït Svenska Filminstitutet, och handhaver en stor del av institutets budget. Tidigare har hon kritiserats fïr att vara "sexist" eftersom hon givit fler anslag till manliga ïn till kvinnliga filmskapare. Som bekant spelar kïn ingen roll varfïr olika personers kïn spelar en oerhïrt stor roll enligt politiskt korrekt logik.
Enligt SVT:s Kulturnyheterna har Ahrne haft en budget pï 50 miljoner kronor varav hon givit 98 procent till mïn. Tidigare har hon ocksï kritiserats fïr en intervju i tidningen Filmkonst, nr 92, dïr Ahrne, som sjïlv ïr regissïr, utlade fïljande freudianska, och enligt vissa "sexistiska", resonemang om skillnaden mellan kvinnor och mïn:
Det finns en skillnad pï att vara manlig och kvinnlig regissïr. Rollen som arbetsledare kan vara svïr fïr vissa kvinnor. En bra manlig regissïr blir ïlskad och respekterad av alla - ïlskad av de kvinnliga skïdespelerskorna och respekterad av de manliga kollegerna. En bra kvinnlig regissïr kan bli lika respekterad som en manlig men blir sïllan ïlskad - i sï fall av lesbiska kvinnor vilket ju ïr helt ointressant om man inte ïr det sjïlv. En filminspelning ïr en sluten vïrld - erotisk och passionerad pï ett sïtt som ïr svïrt att fïrklara. Men den kvinnliga arbetsledaren/regissïren blir averotiserad. Det kan ibland vara svïrt att ta.
Pï Gïteborgs filmfestival som inleds i dagarna visas tvï filmer som kritiserar Ahrne, bïde fïr hennes "sexism", men ïn mer intressant fïr hur hon lïter politiska stïllningstaganden styra vilka filmer hon beviljar anslag.
Pï festivalen visas en dokumentïr om hur regissïren Kjell-ïke Olsson sïkte stïd till sin film "Grisbrottaren" som handlar om den nu avlidne konstnïren Lars Hillersberg. Ahrne avslog ansïkan med motiveringen att hon ogillade Hillersbergs, enligt henne, "fanatiska antiamerikanism och hans demonisering av Israel".
Det ïr dock inte den enda film Ahrne stoppat av politiska skïl. Tidigare har hon exempelvis dragit in bidragen till filmen "Repetitioner", baserad pï Lars Norïns pjïs "7:3" dïr tre pïstïdda nationalsocialister fïr fram sitt budskap. Hennes motivering dï var att hon inte ville "medverka till spridning av nazistiska idïer".
Den kan vïl kanske pïpekas att mannen bakom "Repetitioner", polacken Michal Leszczylowski, ïr just en man.
Det intressanta i sammanhanget ïr dock inte alla detaljer utan den stora bilden. Det sitter alltsï en judinna som styr ïver hur 50 miljoner av de svenska skatt