Judisk "entreprenïr" gïr i brïschen fïr degenererad leksaksindustri

Att de fïr vïrt folk fientliga krafter som verkar fïr mïngkultur och kulturellt fïrfall inte begrïnsar sig till strikt politiska arenor, torde inte komma som nïgon nyhet fïr den initierade lïsaren. Destruktiva angrepp mot vïrt folks genetiska och kulturella integritet har skett, och pïgïr ïven i detta nu, inom en rad vitt skilda omrïden. Ett talande exempel utgïrs av den kontrollerade massmedian, vars stïndiga nïrvaro i mïnniskors vardagsliv har bidragit till samhïllets degenerering som ingen annan institution. Ett viktigt led i denna process har onekligen varit formandet, eller rïttare sagt deformeringen, av unga mïnniskors attityder, nïgot som lïnge prioriterats av mediamagnaterna. Detta ïr en ambition som nu ïven drivs flitigt inom ett omrïde som i jïmfïrelse med massmediebolagen sïllan hamnar i blickfïnget fïr det nationella motstïndet, nïmligen leksaksindustrin. Pï senare ïr har alltmer vulgïra initiativ lanserats inom denna bransch som uppvisar slïende likheter med den massmediala propagandan, bïde ifrïga om initiativens destruktiva innehïll och dess judiska upphovsmakare.

Mïngkulturella och halvpornografiska dockor invaderar barnkammare runtom i vïrlden

Den internationella leksaksindustrins obestridliga stjïrnskott sedan nïgra ïr tillbaka ïr bolaget MGA Entertainment. Fïretagets paradprodukt ïr en numera mycket omfattande dockserie vid namnet Bratz. Fïr de som ïnnu inte haft obehaget att stifta bekantskap med dessa dockor kan sïgas att de pï ett mycket adekvat vis speglar vïrt urartade samhïlles mïrkaste sidor. De s.k. Bratz-dockorna fïrestïller tonïrsflickor som kan sïgas utgïra spjutspetsen fïr en degenererad ungdomskultur som sorgligt nog hïller pï att breda ut sig ïven i verkligheten. Frïmst ïr det tvï aspekter som ïr slïende vid fïrsta anblicken. Dels har de olika dockorna skild rastillhïrighet, vilket sïtter en pïtagligt mïngkulturell stïmpel pï Bratz-gïnget. Dels har ocksï alla dockorna det gemensamt att de uteslutande ïr vulgïrt sminkade och klïdda, nïgot som ïven skïnker Bratz-serien en unket ïversexualiserad prïgel. Det ïr sïledes tvï, var fïr sig, destruktiva budskap som undfïgnas de barn vars fïrïldrar inte har vett nog att portfïrbjuda MGA:s dubbelt perverterade "leksaker".

Tyvïrr fïrefaller de fïrïldrar som kïper Bratz-dockor utgïra en ansenlig skara mïnniskor. Fïr nïstan exakt ett halvïr sedan rapporterades att 80 miljoner Bratz-dockor har sïlts vïrlden ïver, sedan de lanserades strax efter millenniumskiftet. MGA stoltserar dïrutïver med otaliga priser frïn diverse leksaksaffïrskedjor pï sin hemsida. Bratz och MGA:s framgïngssaga ïr sïledes ett beklïmmande faktum.

Vad ïr det dï som fïr Bratz-dockorna att gï hem hos barn och dïrmed bli internationella bïstsïljare i Nordamerika, Europa och Australien? I en artikel publicerad pï amerikanska CNN:s hemsida gïrs en lika intressant som sjïlvklar koppling till de trendsïttande massmediabolagen:

Barn gillar att se dockor som liknar det som de ser pï MTV och Disney Channel, som ïr lite mer trendiga.

Och visst kan sambandet sïgas vara ïvertydligt, fïr vad ïr det som exempelvis MTV dygnet runt kablar ut till miljontals unga tittare, om inte mïngrasliga och halvpornografiska musikvideos? Bratz-dockorna framstïr som nïstan identiska kopior av de motbjudande musikidoler, alstrade av bl.a. MTV, som blivit fïrebilder fïr otaliga barn och ungdomar. Inom en inte alltfïr avlïgsen framtid kommer fïr ïvrigt Bratz sjïlva att synas i tv. New York Post rapporterade i slutet av mars i ïr att en animerad tv-serie med dockorna ïr under produktion och fïrvïntas bli klar i september i ïr.

Den gemensamma nïmnaren

Det samband som beskrivits ovan ïr i allra hïgsta grad orovïckande. Pï vïra barns bekostnad ïr ett symbiotiskt fïrhïllande, genomsyrat av mïngkultur och moralisk dekadens, i fïrd med att vïxa fram mellan leksaksindustri och massmediabolag. Detta fenomen hotar fïrvisso att eskalera den destruktiva utveckling ifrïga om mïngkultur och kulturell degenerering som redan har anfrïtt Vïstvïrlden till oigenkïnnlighet. Att exponera de inblandade fïretagen ïr fïljaktligen av stort vïrde, i synnerhet dï de ledande personerna bakom fïretagen har nïgot gemensamt ifrïga om raslig hïrkomst, som i allra hïgsta grad torde vara bekant fïr Den Svenske:s lïsare.

Historien bakom leksaksfïretaget MGA Entertainment och dess judiske grundare har bland annat skildrats av den brittiska tidningen The Guardian. Den 6 oktober 2004 stod fïljande att lïsa:

Bratz skapades av Isaac Larian, en iransk jude som inom leksaksindustrin beskrivs som "en karismatisk entreprenïr". Larian kom till Amerika fïr att utbilda sig till ingenjïr 1971, men istïllet grundade han MGA, som nu ïr det stïrsta privatïgda leksaksfïretaget i vïrlden.

I en artikel publicerad i svenska Dagens Industri den 26 april 2004 ïterges ett citat av juden Larian,