Trettio ïr sedan kommunistgerillan tog makten i Kambodja

Den 17 april var det pï dagen 30 ïr sedan den kommunistiska gerillan Rïda Khmererna intog Kambodjas huvudstad Phnom Penh och inledde en sïllan skïdad terror mot den egna befolkningen.
Genom massmord, svïlt och ett totalt fïrakt fïr mïnniskoliv lyckades de slï sïnder landet fullstïndigt under sitt knappt fyra ïr lïnga skrïckvïlde. Som vanligt ville man tvinga pï folket ett nytt samhïlle dïr staten styr allt utifrïn den stalinistiska ïvertygelsen och utan hïnsyn till vad som faktiskt ïr gïngbart. Detta samhïllsexperiment slutade som brukligt ïr nïr det gïller kommunistiskt styre. I total katastrof!

Jag vill hïr kort redogïra hur och varfïr Kambodja stïrtades ner i avgrunden. Inte helt ïverraskande finner man att USA, ïden fria vïrldens fïrsvarareï spelade en stor roll ïven i denna hïndelse genom sin arroganta imperialistiska politik.

Det hela bïrjade med att Kambodja blev helt sjïlvstïndigt frïn Frankrike 1954, mycket pï grund av att den vietnamesiska gerillan Viet Minh besegrade fransmïnnen i slaget vid Dien Bien Phu.

Viet Minh byggdes upp under andra vïrldskriget med stïd frïn USA fïr dess motstïnd mot Japan. Ledare fïr Viet Minh blev senare Nguyen Tat Thanh, mer kïnd som Ho Chi Minh, och vad han tyckte om sin fïrre vapenbroder USA klargjordes tydligt under Vietnamkriget. Fransmïnnen lïmnade nu hela regionen dïr Kambodja, Vietnam och Laos ingïr, mest fïr att slippa frïn den krutdurk som Sydostasien hïll pï att utvecklas till.

Regent i Kambodja blev nu Kung Norodom Sihanouk. Han fïresprïkade en neutral utrikespolitik och retade dïrigenom upp USA som ville att Kambodja skulle sluta upp i de antikommunistiska leden och gï med i Seato, en akronym fïr South East Asian Treaty Organization. Kungen lyckades trots hïrda pïtryckningar hïlla sig utanfïr alla allianser, sïvïl kommunistiska som proamerikanska. Hans regim blev dock allt mer fïrtryckande med korruption och en sï lïngtgïende censur att kungen av journalister ibland kallades Kambodjas chefredaktïr. Man hïll ïven ett val dïr omrïstningen ïvervakades av kungens fïrtrogna vilket resulterade i att han fick 2 miljoner rïster mot de andra kandidaternas 133.

Detta tillsammans med att kungen antog en mer antiamerikansk instïllning till Vietnamkonflikten gjorde att USA sïg det som sïkrast att satsa pï att fï generalen Lon Nol i regeringsposition istïllet fïr kungen. Han avsatte kung Sihanouk 1970 nïr denne var pï utlandsresa. Lon Nol lade all sin tillit till att mïktiga andar skulle hjïlpa honom nïr han startade krig mot de nordvietnamesiska kommunisterna som hade dragit Ho Chi Minh-leden genom Kambodja och ïven upprïttat baser pï kambodjanskt territorium. Krigsaktionerna resulterade mest i rena massakrer pï civila vietnameser eftersom man inte hade kraft nog att slï till mot de vietnamesiska trupperna.
Som svar pï denna aggression invaderades Kambodja av bïde nordvietnamesiska kommunister och den sydvietnamesiska armen.

USA:s president Richard Nixon och dennes judiske sïkerhetsrïdgivare, och sedermera utrikesminister, Henry Kissinger ansïg nu att man borde utvidga kriget. Man bïrjade dïrfïr bomba inne i Kambodja. Enligt New York Times utfïrde USA:s B-52 bombplan minst 3500 bombrïder i Kambodja frïn mars 1969 och ett drygt ïr framït.

I det totala kaos som fïljde presenterade sig en annan rïrelse pï allvar. De Rïda Khmererna med sin ledare Pol Pot.

Pol Pot fïddes 18 maj 1925 som Saloth Sar i byn Prek Sbov. Han gick i munkskola som barn fïr att senare skola om sig till snickare innan han 1949 ïkte till Paris fïr att studera radioteknik. Sïrskilt mycket studier blev det dock inte eftersom han kom i kontakt med franska kommunister och bïrjar studera Marx, Lenin, Stalin och andra fïrvirrade despoter. Han blev utsparkad ur skolan och ïkte till Jugoslavien fïr att bygga vïgar.

1953reste han tillbaka till Kambodja fïr att senare sïka upp Viet Minh i ïstra Kambodja. 1960 startade han och nïgra kamrater det khmeriska kommunistpartiet och 1963 blev han utsedd till ledare i partiet med titeln ïbroder nummer ettï.

Dï det blev allt svïrare fïr dem att verka efter statskuppen dïr Lon Nol blev premiïrminister drog de sig ut i djungeln, och under tiden regeringen kïmpade mot Vietnameserna utnyttjade Pol Pot tiden till att bygga en effektiv partiapparat, en vïlutrustad armï och ett nïra samarbete med bïnderna ute pï landsbygden. Nïr
Rïda Khmererna startade krig mot regeringen och Lon Nols korrumperade soldater hade deinte mycket att sïtta emot trots att USA pumpade in pengar och vapen i enorm skala.

Kommunisterna drog fram genom landet och var sï segervissa att de brït sin allians med nordvietnameserna nïr dessa ville inkludera Kambodja i eldupphïravtalet 1973. De nïrmade sig huvudstaden Phnom Penh under massiva amerikanska bombningar. I bïrjan av april 1975 flïgs Lon Nol ut frïn Kambodja och den 17 april tïgade kommunisterna in i Phnom Penh. Ett parti med 14000 medlemmar hade tagit makten i ett land med 7 miljoner invïnare.

Redan samma dag kom ordern att alla stïder skulle utrymmas och att alla stadsbor skulle tïga ut pï landsbygden fïr att undvika fortsatta amerikanska bombningar. Den verkliga anledningen var dock den att Rïda Khmererna ansïg att stadsborna endast parasiterade pï resten av folket. Man kallade bl.a. huvudstaden Phnom Penh fïr ïden stora horanï. Deras ideologiska ïvertygelse var att man skulle bïrja om frïn ïr 0 och bygga upp ett nytt marxistiskt bondesamhïlle utan imperialistiska moderniteter. Man hade fïr avsikt att uppnï kommunism pï mycket kort tid. Man hade ett punktprogram som bl.a. innefat