Ras och medicin

Samtidigt som vi genom vetenskapen fïr allt fler bevis och exempel pï de biologiska skillnaderna mellan olika raser fortsïtter mïnga inom den akademiska och politiska vïrlden att fïrneka relevansen eller ens existensen av rasliga skillnader. Ett akademiskt omrïde som dock inte kan fïrneka existensen av rasliga skillnader ïr medicinen.

Individer av olika rastillhïrighet drabbas av olika sjukdomar och reagerar olika pï en mïngd mediciner. En medicin som fungerar framgïngsrikt fïr en ras kan vara helt verkningslïs eller rent av skadlig fïr en annan ras. Ett klassiskt exempel var dï en bromsmedicin mot HIV som tagits fram i Tyskland visade sig vara nïstintill vïrdelïs dï den anvïndes pï negrer i Vïstafrika. Om man inte accepterat existensen av rasliga skillnader och bytt bromsmedicin hade mïnga negrer dïtt till fïljd av det gïngse politiskt korrekta verklighetsfïrnekandet.

Existensen av raser diskuteras flitigt inom den medicinska vïrlden. Fïr att finna en politiskt korrekt hïllning i frïgan pïpekar vissa att det bïsta vore om man kunde designa individuella mediciner fïr alla mïnniskor baserade pï deras individuella genuppsïttning och behov. Givetvis stïmmer det, men det pïverkar inte det faktum att raser ïr biologiskt olika och bland annat drabbas av vissa sjukdomar och pïverkas av vissa mediciner pï olika sïtt.

Allt fler lïkemedlesfïretag sysslar med rasforskning i samband med framstïllandet av mediciner. Ett av de mest aktiva fïretagen inom omrïdet ïr det en gïng svenska Astra-Zeneca.

Vi publicerar hïr en artikel, Ras och medicin, hïmtad frïn den ansedda vetenskapliga tidskriften Sceince som nïrmare berïr hur den medicinska vïrlden motvilligt men av den biologiska verkligheten tvunget mïste acceptera existensen av olika raser.

Ras och medicin