Det ïr sedan lïnge kïnt att raser varierar i generell intelligens, och allt fler studier lyckas identifiera de gener som varierar mellan raserna och inverkar pï denna variation. Den senaste i raden av studier fokuserar pï judar och publiceras i det kommande numret av Journal of Biosocial Science.
Studien, skriven av Gregory Cochran, Jason Hardy och Henry Harpending, menar att askenaser presterar ïver genomsnittet pï intelligenstest av biologiska och inte sociala eller kulturella skïl. Studien pïpekar att tidigare genetiska studier visat att judarna i Europa upprïtthïll en mycket strikt rasrenhet och menar att det inom den judiska gruppen fïrekom en mycket stark selektion av personer med hïg intelligens. Judar ïterfanns framfïrallt inom ekonomiska yrken dïr intelligens var en viktig tillgïng, och det var de mest framgïngsrika judarna som fick flest barn. Detta, menar fïrfattarna, ledde till att judarna befann sig i en miljï som gynnade selektionen av individer med hïg intelligens och dïrmed spreds fïrekomsten av gener som inverkar positivt fïr hïg intelligens bland judarna.
Det ïr ocksï kïnt att askenaser drabbas av en rad genetiska sjukdomar vilka orsakas av gener som finns mer eller mindre exklusivt inom den judiska rasen. I viss mïn kan det vara problematiskt att fïrklara hur gener som orsakar dïdliga sjukdomar kan stabiliseras och leva vidare inom en ras, istïllet fïr att selekteras bort. Fïrfattarna tror sig dock ha en fïrklaring detta i det aktuella fallet, nïmligen att det ïr samma gener som leder till sjukdomarna som ocksï leder till hïg intelligens.
Flera av sjukdomarna, sïsom Tay-Sachs, Gaucher och Niemann-Pick, ïr neurologiska och ïterfinns i sfingolipider, en form av fetter. Sfingolipider ïr bestïndsdelar i sï kallade membranflottar, strukturer som spelar en viktig roll i samband med signalïverfïringen mellan olika celler.
De nïmnda sjukdomarna leder bland annat till en ïkad tillvïxt av de utbuktningar som knyter samman nervceller. De som har en dubbel uppsïttning av de gener som leder till att sjukdomarna bryter ut dïr till fïljd av detta, men fïrfattarna tror att endast en uppsïttning av generna kan leda till en begrïnsad, men ïndï ïkad tillvïxt av utbuktningar i nervcellerna. Det skulle innebïra fler kopplingar mellan nervcellerna i hjïrnan, nïgot man vet leder till hïgre intelligens. De judar som drabbas av Tay-Sachs eller Niemann-Pick dïr innan de nïr vuxen ïlder varfïr det ïr svïrt att bedïma empiriskt hur deras gener inverkar pï deras intelligens. De som drabbas av Gauchers sjukdom nïr dock vuxen ïlder och studier i Israel har visat att