Det īr sedan līnge kīnt att raser varierar i generell intelligens, och allt fler studier lyckas identifiera de gener som varierar mellan raserna och inverkar pī denna variation. Den senaste i raden av studier fokuserar pī judar och publiceras i det kommande numret av Journal of Biosocial Science.
Studien, skriven av Gregory Cochran, Jason Hardy och Henry Harpending, menar att askenaser presterar īver genomsnittet pī intelligenstest av biologiska och inte sociala eller kulturella skīl. Studien pīpekar att tidigare genetiska studier visat att judarna i Europa upprītthīll en mycket strikt rasrenhet och menar att det inom den judiska gruppen fīrekom en mycket stark selektion av personer med hīg intelligens. Judar īterfanns framfīrallt inom ekonomiska yrken dīr intelligens var en viktig tillgīng, och det var de mest framgīngsrika judarna som fick flest barn. Detta, menar fīrfattarna, ledde till att judarna befann sig i en miljī som gynnade selektionen av individer med hīg intelligens och dīrmed spreds fīrekomsten av gener som inverkar positivt fīr hīg intelligens bland judarna.
Det īr ocksī kīnt att askenaser drabbas av en rad genetiska sjukdomar vilka orsakas av gener som finns mer eller mindre exklusivt inom den judiska rasen. I viss mīn kan det vara problematiskt att fīrklara hur gener som orsakar dīdliga sjukdomar kan stabiliseras och leva vidare inom en ras, istīllet fīr att selekteras bort. Fīrfattarna tror sig dock ha en fīrklaring detta i det aktuella fallet, nīmligen att det īr samma gener som leder till sjukdomarna som ocksī leder till hīg intelligens.
Flera av sjukdomarna, sīsom Tay-Sachs, Gaucher och Niemann-Pick, īr neurologiska och īterfinns i sfingolipider, en form av fetter. Sfingolipider īr bestīndsdelar i sī kallade membranflottar, strukturer som spelar en viktig roll i samband med signalīverfīringen mellan olika celler.
De nīmnda sjukdomarna leder bland annat till en īkad tillvīxt av de utbuktningar som knyter samman nervceller. De som har en dubbel uppsīttning av de gener som leder till att sjukdomarna bryter ut dīr till fīljd av detta, men fīrfattarna tror att endast en uppsīttning av generna kan leda till en begrīnsad, men īndī īkad tillvīxt av utbuktningar i nervcellerna. Det skulle innebīra fler kopplingar mellan nervcellerna i hjīrnan, nīgot man vet leder till hīgre intelligens. De judar som drabbas av Tay-Sachs eller Niemann-Pick dīr innan de nīr vuxen īlder varfīr det īr svīrt att bedīma empiriskt hur deras gener inverkar pī deras intelligens. De som drabbas av Gauchers sjukdom nīr dock vuxen īlder och studier i Israel har visat att