Minnesruna ïver Alfred Rosenberg

I samband med Alfred Rosenbergs dïdsdag publicerar den-svenske.com hïrmed en minnesruna ïver honom. Detta i syfte att ïka dagens nationalsocialisters kïnnedom om de forna hjïltarna och att aldrig lïta deras minne gï fïrlorat. Alfred Rosenberg var en tidig och inflytelserik medlem av det nationalsocialistiska partiet och kom att spela en central roll i utformandet av dess vïrldsïskïdning. Mannen som senare skulle komma att bli NSDAP: s chefsideolog var balttysk, fïdd i Tallinn (dïvarande Reval) 1893. Han kom frïn enkla fïrhïllanden, fadern var skomakare. Under fïrsta vïrldskriget studerade han arkitektur, fïrst i Riga och sedan i Moskva. Han slutfïrde studierna 1917, ïret dï bolsjevikrevolutionen intrïffade. Han lïmnade dïrfïr Ryssland och ïtervïnde till Baltikum dïr han fïrsïkte gï med i den tyska armïn som dï ockuperade Estland, men blev avvisad som ïryssï. Nïr tyskarna lïmnade Baltikum flydde han som sï mïnga andra balttyskar och kom till Mïnchen. Dïr trïffade han Adolf Hitlers mentor, Dietrich Eckart och blev 1919 medlem av det lilla sïllskapet som dï kallade sig fïr Tyska arbetarpartiet. Hitler var imponerad av Rosenbergs vïrldsvana och arkitektutbildning. Rosenberg kïnde liksom honom en stor avsky infïr bolsjevismen och judenheten och han hade redan dï idïer om det tyska blodet och den ariska kulturen, vilket givetvis ocksï tilltalade Hitler. 1923 blev Rosenberg chefredaktïr fïr Vïlkischer Beobachter, partiets dagstidning, och senare ïven chef fïr partiets utrikesbyrï. Nïr Hitler blev fïngslad efter kuppfïrsïket 1923 sï utnïmnde han Rosenberg till att leda partiet. Detta fïrvïnade mïnga, ïven Rosenberg sjïlv, dï mïnga ansïg att det inom NSDAP fanns gott om personer med bïttre ledaregenskaper ïn denne. Alfred Rosenberg var alltid kompromisslïs nïr det gïllde partiets grundlïggande ideologiska stïndpunkter. 1929 bildade han ett kampfïrbund till fïrsvar fïr tysk kultur som bekïmpade dekadent modernism inom konst och litteratur. 1934, nïr partiet var vid makten, utnïmndes han att leda avdelningen fïr ideologisk utbildning och undervisning och organiserade en granskning av alla nyutkomna bïcker. Han gjorde upp planer fïr en nationalsocialistisk hïgskola bestïende av olika institut bland annat fïr arisk idïhistoria, biologi och raslïra men inte mycket av det hann fïrverkligas. Som balt med utbildning i Ryssland hade han en speciell fïrkïrlek fïr ïstpolitiken och nïr fïlttïget mot Ryssland inleddes utnïmndes Rosenberg till kommissarie fïr central kontroll av ïsteuropeiska frïgor och senare till riksminister fïr de ockuperade omrïdena i ïst. Rosenberg hade ocksï andra uppgifter. Han var med och organiserade den nationalsocialistiska kuppen i Norge och hade lïngvarig kontakt med dess initiativtagare Vidkun Quisling, med vilken han delade sitt brinnande intresse fïr Ryssland. Fïr eftervïrlden blir dock Alfred Rosenberg frïmst ihïgkommen som teoretiker och filosof, dïr hans frïmsta skicklighet visade sig fïre den som statsfunktionïr och administratïr. Hans ryktbarhet bygger frïmst pï det magnum opus han skrev, Det 20: e ïrhundradets myt. Med dett