Bonniertidning hetsar mot nationella

Valet nïrmar sig med raska steg. Detta mïrks pï flera olika sïtt. Socialdemokraterna presenterar budgetar som de aldrig kommer kunna fullfïlja. De vanligtvis kivande hïgerpartierna sluter sig samman och ger sken av att nïgra ïsiktsskillnader egentligen inte fïreligger (varfïr de dï ïr fyra olika partier istïllet fïr ett fïrklaras dïremot inte). Mats Johansson, s, i Karlskrona bïrjar snyfta om att han ïr hotad av ïnazisterï. Kristianstadsbladet bïrjar hota personer som kallas fïr ïnazisterï fïr att visa att de inte ska sticka upp i den lokala politiken.

Det var i lïrdagens tidning som Kristinstadsbladet (samt Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda, samtliga tre tidningar kan sïgas vara lokala upplagor av samma Bonnierïgda tidning) publicerade en uthïngning fïr att fïrsïka skrïmma skïnska nationalister till tystnad. Det ïr bara nïgra fï som ïr uthïngda med namn och/eller bild samt bostadsort. De personer som hïngts ut med namn och bostadsort ïr Simon Lindberg som leder Nationalsocialistisk fronts verksamhet i Skïne, Richard Langïen som driver Internetsidan nationell.nu samt Nils-Erik Hennix, som driver organisationen Frihetspartiet. Utïver dessa tre har man under rubriken "Nazistorganisationernas framvïxt i nordïstra Skïne" pekat ut ytterligare 30 mïn och kvinnor. Dessa personers anonymitet behïlls men man pïpekar nogsamt att man vet vilka de ïr: "Kristianstadsbladet har tillgïng till fullstïndigt namn pï samtliga personer i grafiken, men har valt att endast publicera fïrnamnen" Undersïkningen har gjorts av Expo och Kristianstadsbladets journalist Matti Stenrosen.

I och med att Expo ïr inblandade i kartlïggningen sï fïrekommer sedvanliga feltolkningar och medvetna lïgner. Att blanda in Nils-Erik Hennix och Richard Langïen i den nationalsocialistiska rïrelsen ïr ett sïdant fel.

Hennix organisation Frihetspartiet ïr ett litet demokratiskt parti som hïmtar inspiration frïn det norska Fremskrittspartiet. Det som gïr att Expo anser att Hennix bïr placeras bland nationalsocialister ïr att han ïr kritisk mot massinvandringen och haft samrïre med Nationaldemokraterna, ett parti som liksom Frihetspartiet inte har nïgot med nationalsocialism att gïra. Till den-svenske.com sïger Hennix:

- Reportern Matti Stenrosen vid Kristianstadsbladet vet mycket vïl att Frihetspartiet och jag har som politiskt mïl att infïra en direktdemokrati likt den i Schweiz. Av nïgon anledning har han trots detta stoppat in mig bland NSF:are i Kristianstad, trots att jag inte bor eller verkar i Kristianstad eller samverkat med NSF.

Nïgon likhet finns sïledes inte mellan Hennix, som ïvrigt var aktiv moderat ïnda in pï 1990-talet, och NSF. Det samma gïller Langïen. Han har vid flera tillfïllen gïtt till hïtska angrepp mot nationalsocialismen och ïr sïledes inte nationalsocialist. Han pekas ut med namn och adress, tidningen har till och med publicerat ett foto pï porten till hans bostad. Naturligtvis ïr tidningens beteende mot Langïen oerhïrt mïrkligt och lïgt. Langïens ïbrottï ïr att han driver en Internetsida dïr han saxar material frïn nationella och populistiska hemsidor och lïgger upp som nyheter. Han har ocksï ett forum dïr nationalister kan diskutera och dessutom har han gjort nïgra egna reportage dïr han bland annat berïttat om NSF:s demonstration i Kristianstad den fïrsta maj i ïr. Men detta gïr honom inte till nationalsocialist. En vïn av yttrandefrihet och en nationalist ïr han men dessa enda kriterier gïr inte nïgon till nationalsocialist.

Richard Langïen sïger till den-svenske.com angïende medias utpekande:

- Jag har aldrig kallat mig sjïlv nationalsocialist, inte heller har min hemsida nïgonsin varit nationalsocialistisk. Jag har fïr nïrvarande en eklektisk syn pï nationalismen. Kritiken jag framfïrt mot nationalsocialismen har i fïrsta hand riktat sig mot mïnniskor som kallar sig nationalsocialister men inte alls lever upp till den mïnsterbild ideologin i sjïl och hjïrta fïresprïkar.

Tidningen pïstïr vidare att Langïens hemsida ïr en organisation och att det dïrmed finns "tvï nazistgrupper i Kristianstadï. Inte heller detta ïr sant. Nationell.nu ïr en hemsida och inte en organisation. Sidan ïr inte nationalsocialistisk, men fakta som denna ïr lite svïr fïr Kristianstadsbladet och Expo att ta in.

Dïdslistor och uthïngningar
Fïrutom flera fel sï kan man ha synpunkter pï hela fïrfarandet. Att publicera listor med personer vars enda ïbrottï ïr att de stïllt sig som motstïndare till staten ïr relativt nytt inom ïsvenskï journalistisk.

Det bïrjade med att en lite grupp bestïende av aktiva syndikalister och anarkister, flera med lïngt kriminalregister slog sig samman med en TT-journalist som bland annat har kopplingar till israeliska uthïngningar ïver nationalister. Dessa startade tillsammans en tidning som de kallade fïr Expo. Inspiration fick de frïn smï obskyra tidningar i utlandet som specialiserat sig pï att hïnga ut oliktïnkande. Frïmst inspirerades man av den danska anarkisttidningen Demos och den brittiska Antifa-tidnigen Searchlight. Genom kontakter med TT och andra etablerade mediekanaler kunde man snabbt ge sken av att vara seriïsa och man fick snabbt den goda publicitet som flera av skribenterna misslyckats med tidigare dï de jobbat med tidningar som Brand. I varje nummer hïngde man ut nationalister med namn och foto och flera av dem som hïngdes ut utsattes sedan fïr hot, troligen inte sïllan av Expos egna skribenter.

Det stora genombrottet kom dock den 30 november 1999 i och med att de fyra stora Stockholmsdrakarna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen publicerade en uthïngning dïr man friskt blandade nationalsocialister med medlemmar frïn MC-gïng. Pï sï sïtt kunde man dels ge sken av att det inte handlade om nïgon ïsiktsregistrering och man kunde ocksï koppla de uthïngda till en mïngd brott som inga nationalister begïtt. MC-kriminella och nationalister blev en grupp i tidningarna som tillsammans hotade demokratin. Nïr man sedan talade om uthïngningen i senare tidningar sï talades inte lïngre om MC-gïng utan bara om ïnazisterï.

Uthïngningen av de 62 ïnazisterna och MC-kriminellaï gav inget direkt resultat. Ingen lïmnade rïrelsen pï grund av att de blivit uthïngda. Dïremot hade flera personer som fanns med bland de uthïngda redan lïmnat rïrelsen med eftersom tidningen Expo (som ïven denna gïng lïg bakom den bristfïlliga researchen) inte kollat upp detta sï fick de stï ut med att hïngas ut pï lïpsedlar ïver hela landet. Ett av drakarnas syften lyckades dock. Hoten mot nationellt sinnade personer ïkade. Nïgra dagar efter uthïngningen hade en av de ansvariga tidningarna en kort notis publicerad dïr de fïrklarade att flera personer som rïkat ha samma namn som de uthïngda hade utsatts fïr hot och att tidningen beklagade detta. Man beklagade dïremot inte att nationalister hotats, eftersom detta var en del av strategin.

Flera nationellt sinnade fïrlorade ocksï arbetet och uteslïts ur facket. Anders ïrleskog frïn NSF:s riksledning var den fïrsta att fïrlora arbetet vilket skedde redan morgonen efter uthïngningen. Fackfïrbundet Metall som han var medlem i var de som lïg bakom att han fïrlorade sitt arbete och snart uteslïts han ocksï frïn facket.

ïret dïrpï gjorde Expressen en egen uthïngning men hade dï strukit MC-folket och inriktade sig bara pï nationalsocialister. Taktiken bïda ïren var enkel. Man valde dels ut ledande nationalister frïn olika organisationer och blandade dem med personer som utgav sig fïr att vara nationella och som hade dïmts fï