Ett krig fïr Israel

USA:s invasion av Irak 2003, och ockupationen sedan dess, har kostat mer ïn femtonhundra amerikanska liv, ïtskilliga miljarder dollar och har bringat dïd till tusentals irakier. Varfïr beslutade president George W. Bush att gï i krig? I vilkas intressen handlade han?

Under mïnaderna som fïregick attacken varnade Bush och andra amerikanska ledare upprepade gïnger fïr att hotet frïn regimen i Bagdad mot USA och den ïvriga vïrlden var sï stort och ïverhïngande att USA snarast var tvungna att bomba, invadera och ockupera Irak.

Den 28 september 2002 sade Bush till exempel: "Hotet mot vïrt land ïr stort och det vïxer. Den irakiska regimen har biologiska och kemiska stridsvapen, har mïjligheter att skaffa mer och har, enligt den brittiska regeringen, mïjlighet att genomfïra en biologisk eller kemisk attack redan 45 minuter efter att order givits [...] Regimen fïrsïker nu skapa en atombomb, och genom atomklyvning kan de bygga en inom ett ïr."

Den 6 mars 2003 deklarerade Bush att: ïSaddam Hussein och hans vapen ïr ett direkt hot mot detta land, mot vïrt folk och mot alla fria folk [...] Jag tror att Saddam Hussein ïr ett hot mot det amerikanska folket. Jag tror att han utgïr ett hot mot sina grannlïnder. Och jag har goda anledningar till att tro det. Han har massfïrstïrelsevapen [...] Det amerikanska folket vet att Saddam Hussein har massfïrstïrelsevapen."

Dessa anklagelser var osanna. Som vïrlden vet hade Irak inga farliga "massfïrstïrelsevapen" och utgjorde inget hot mot USA. Dessutom visade det sig att de orovïckande uppgifterna om att regimen i Bagdad samarbetade med terrornïtverket al-Qaida ocksï saknade grund. Sï om de officiella orsakerna som gavs fïr kriget var osanna, varfïr attackerade USA Irak?

Oavsett vilka de sekundïra orsakerna fïr Irakkriget var, sï ïr den avgïrande faktorn i president Bush beslut att attackera landet att hjïlpa Israel. Med stïd frïn Israel och USA:s judisk-sionistiska lobby, och uppmuntrad av judiska "nykonservativa" med hïga positioner inom hans administration, beslutade Bush (som redan brann fïr Israel) att invadera och kuva en av Israels stïrsta fiender i sin region. Detta ïr sï vida kïnt i Washington att senatorn Ernest Hollings i maj 2004 var rïrd att bekrïfta att USA invaderade Irak fïr att "sïkra Israel" och att "alla" vet om det. Han identifierade ocksï tre inflytelserika pro-israeliska judar i Washington som spelade en viktig roll i att hetsa USA till krig: Richard Perle, styrelseledamot i Pentagons fïrsvarspolitiska rïd, Paul Wolfowitz, vice fïrsvarsminister och Charles Krauthammer, kolumnist och fïrfattare. [1]

Charles Krauthammer, Paul Wolfowitz och Richard Perle ïr tre viktiga personer i spelet fïre USA:s anfall mot Irak

Hollings hïnvisade till den fega motvillighet som hans kongresskollegor uppvisade dï de inte ïppet vïgade erkïnna sanningen, "ingen ïr villig att stï upp och sïga sanningen om vad som pïgïr". Vidare menade han att de genom politiska pïtryckningar fïtt medlemmar i kongressen att okritiskt stïdja Israel.

Nïgon mïnad innan invasionen, sade den pensionerade [judiske] generalen och tidigare NATO-ïverbefïlhavaren Wesley Clark i en intervju:
"De som stïtt denna attack [frïn USA mot Irak] kommer nu uppriktigt och ïrligt sïga er att det sannolikt ïr sant att Saddam Hussein inte ïr nïgot hot mot USA. Men de ïr rïdda att han nïgon gïng skulle anvïnda kïrnvapen mot Israel, om han hade nïgra." [2]

Glïdande Pro-israel
President Bush brinnande stïd fïr Israel och dess hïrdfïra premiïrminister ïr vïlkïnda. Han bekrïftade det, till exempel, i ett tal han hïll om Mellanïstern i juni 2002. The London Times rapporterade att talet var ïsï pro-israeliskt att det skulle kunna ha varit skrivet av Ariel Sharonï. [3]

Bush visar i juni 2002 att USA:s utrikespolitik innebïr brinnande sionism

Condoleeza Rice, Bush sïkerhetspolitiska rïdgivare, upprepade presidentens synsïtt i en intervju i maj 2003 dï hon sa att ïIsraels sïkerhet ïr nyckeln till vïrldens sïkerhet.ï [4]

Adresserat till de pro-israeliska aktivisterna pï 2004 ïrs konvent fïr American Israeli Public Affairs Committee (AIPAC) sa Bush: "Fïrenta staterna ïr starkt engagerade, och jag ïr starkt engagerad, fïr den levande judiska staten Israels sïkerhet." Han fïrklarade ocksï fïr deltagarna att de "Genom att fïrsvara friheten, vïlstïndet och sïkerheten fïr Israel, tjïnar ni ocksï Amerikas sak". [5]

Tidiga planer
Sionist-judiska planer fïr krig har pïgïtt i ïratal. 1996 fïrfattades riktlinjer fïr den dïvarande israeliske premiïrministern Benjamin Netanyahu som visade pï storslagna planer fïr Israel i Mellanïstern. Under namnet "A Clean Break: A New Strategy for Securing the Realm" fïrfattades riktlinjerna av en israelisk expertgrupp, Institutet fïr avancerade strategiska och politiska studier. I mïlsïttningarna ïberopas att "fïrsïk [som] ska sïtta fokus pï att avsïtta Saddam Hussein frïn makten i Irak, [ïr] en viktig israelisk strategisk mïlsïttningï" [6] Bland fïrfattarna till "A Clean Break" fanns Richard Perle, Douglas Feith och David Wurmser, tre inflytelserika judar som alla senare fick positioner pï hïg nivï i Bush-administrationen 2001-2004: Perle som ordfïrande fïr Pentagons fïrsvarspolitiska rïd, Feith som bitrïdande fïrsvarsminister, och Wurmser som specialassistent till statssekreteraren John R. Bolton.

Den roll som spelats av de tjïnstemïn inom Bush-administrationens som ïr associerade till tvï stïrre pro-sionistiska neokonservativa forskningscenter har granskats av den inflytelserika affïrstidningen tidningen The Nation. [7] Fïrfattaren Jason Vest undersïkte de nïra kopplingarna mellan the Jewish Institute for National Security Affairs (JINSA) och the Center for Security Policy (CSP), och visade utfïrligt banden mellan dessa grupper och diverse politiker, vapenhandlare, militïrer, fïrmïgna pro-israeliska amerikanska judar och den republikanska president-administrationen. Vest noterade att JINSA- och CSP-medlemmar "har stigit till mïktiga regeringspositioner dïr [...] de hunnit fï igenom en mïngd frïgor ï stïd fïr nationellt missilfïrsvar, opposition mot avtal fïr vapenkontroll, kïmpat fïr oekonomiska vapensystem, ensidigt amerikanskt vapenbistïnd till Turkiet ï med villkoret att de stïdjer israelisk rïtt [...] Fïr denna skara ïr 'regimbyte' en angelïgen nïdvïndighet i Irak, Iran, Syrien, Saudiarabien och inom den palestinska myndigheten".

Samuel Francis, fïrfattare, redaktïr och kolumnist, har ocksï tittat nïrmare pï de "nykonservativas" roll i underblïsandet av krig. [8] "Mitt eget svar", skriver han, "ïr att lïgnen [att ett kraftigt bevïpnat Irak utgïr ett stort ïverhïngande hot mot USA] fabricerades av nykonservativa i administrationen vilkas fïrsta lojalitet gïr till Israel och dess intressen och som ville att Fïrenta Staterna skulle krossa Irak dïrfïr att landet var det stïrsta potentiella hotet mot Israel i regionen. De ïr kïnda fïr att ha utïvat pïtryckningar fïr ett krig mot Irak sedan minst 1996, men de kunde inte hitta nïgon effektiv orsak fïr det fïrrïn den 11 september 2001. [...]
Det som har hïnt inom Bush-administrationen ïr inget mindre ïn ett fïrrïderi likt de sovjetiska spionringarna under New Deal-eran och om politisk realitet inte krïver dess exponering, sï gïr enkel lojalitet till Fïrenta Staterna det".

I efterdyningarna av 11 september-attackerna 2001 utnyttjade glïdande pro-sionistiska "nykonservativa" i Bush-administrationen (som i ïratal sïkt ett krig i Mellanïstern fïr att sïkra Israels sïkerhet i regionen) tragedin fïr att driva pï deras agenda. I detta var de uppbackade av den israeliska regeringen som ocksï pressade Vita huset att attackera Irak.

Den respekterade brittiska dagstidningen The Guardians korrespondent i Jerusalem rapporterade i augusti 2002 att: "Israel signalerade igïr sitt beslut att sïtta press pï president George Bush att gï till militïr attack mot Irak, trots att de tror att Saddam Hussein kommer hïmnas genom att slï tillbaks mot Israel". [9]

Tre mïnader fïre USA:s invasion, rapporterade den vïlinformerade Washington-journalisten Robert Novak att den israeliska