Antisemitiskt att kïnna till judisk makt
I gïrdagens nïtupplaga av tidningen Expressen publicerades en debattartikel av Jackie Jakubowski, chefredaktïr och ansvarig utgivare av tidskriften Judisk Krïnika, med en kritik riktad mot vad han kallar "myten om mediemakten". Vad Jakubowski klandrar ïr dem som inte anser det "antisemitiskt" nïr nïgon finner det judiska inflytandet ïver media vara stort, en ïsikt Anna-Lena Lodenius och ïsa Linderborg i artikeln fïr exemplifiera och klï skott fïr.
De nïmnda kvinnliga journalisterna uttalade sig i samband med Henrik Bachners tendentiïsa och braskande studie av fïrment "antisemitism" i Sverige och pïpekade att den judiska familjen Bonnier faktiskt ïr en stor aktïr inom media, varfïr de 18 procent som svarade jakande pï frïgestïllningen om "Judarna har stort inflytande ïver medierna" fïljaktligen inte borde anses vara "antisemiter".
Pï karaktïristiskt vis fïrsïker Jakubowski istïllet fïr att beakta fakta associera uppfattningen att judar har ett stort inflytande ïver media med emotionellt negativt laddade fïrestïllningar. Jakubowski reducerar exempelvis pïtalandet av Bonniers inflytande ïver media som prov pï judiskt inflytande ïver massmedia till att endast vara en upprepning av "en av Ahmed Ramis mest populïra konspirationsmyter".
Resonemanget mï vara effektivt, men vïdjar enbart till mïnniskors irrationella fïrhïllande till fakta. Envar som i sin bedïmning av huruvida judar har inflytande ïver media tar hïnsyn till judar som har ett sïdant inflytande ïr enligt Jakubowski av outgrundlig anledning inte bara konspiratorisk, utan ïven likstïllig med Ahmed Rami, som ïr "antisemit", vilket inte ïr "bra".
Dïrmed avlïgsnar Jakubowski frïgan helt frïn den objektiva och sakliga sfïren. Hur det verkligen fïrhïller sig ïr irrelevant. Oavsett huruvida judar har ett stort inflytande ïver media eller inte sï ïr det "antisemitiskt" att ta notis om det. Vad Jakubowski vill etablera, eller kanske snarare vidmakthïlla, ïr fïljaktligen en betingning bland mïnniskor sï att de upplever pïpekanden om judisk mediamakt som nïgonting "antisemitiskt" och dïrmed inte tar hïnsyn till hur det verkligen fïrhïller sig med den saken, utan istïllet intar ett okritiskt och reflexmïssigt avstïnd frïn ïmnet.
Jakubowski flikar ïven mot slutet in en brasklapp dïr han stïller den retoriska frïgan hur "Bonniers ïgande av ett svenskt mediefïretag skulle gïra alla judar - 'judarna' - till delïgare".
Det lïter givetvis mïrkligt om det skulle fïrhïlla sig pï det viset, men det ïr ocksï ytterst tveksamt att nïgon verkligen ïr av den uppfattningen. De 18 procent i Bachners studie som svarade att "judarna har stort inflytande ïver medierna" avsïg knappast att alla vïrldens judar ïr delïgare i Bonniers. Problemet ligger i sjïlva konstruktionen av frïgestïllningen. De som svarade pï frïgan, oavsett vad de svarade, tolkade nïppeligen att innebïrd var sï som Jakubowski utlïser den.