Publicerad: 2006-05-11

Skolverket godkīnner diskriminering och underkīnner evolutionteorin

I slutet av mars i īr blev det kīnt att rektorn vid Ytterbyskolan, Ann-Charlotte Brandberg, beslutat att elever med "rasistiska" eller "nazistiska" sympatier skall fī underkīnt i īmnet samhīllskunskap. Ett tiotal svenska elever riskerade att drabbas av det kontroversiella beslutet. Trots att skolledningen hīvdar motsatsen innebīr beslutet i praktiken att elever kan fī betyg baserat pī sina īsikter istīllet fīr sina kunskaper. Till fīrsvar fīr beslutet menar skolledningen att eleverna enligt īmnets uppnīendemīl skall "kunna tillīmpa ett demokratiskt arbets- och beslutssītt" och att "rasistiska" eller "nazistiska" sympatier innebīr en krīnkning mot andra elever, vilket skulle vara odemokratiskt.

Detta fīrsvar kan kritiseras pī en rad punkter. Fīr det fīrsta sī īr det uppenbarligen inte sant att skolledningen vīnder sig mot ett krīnkande beteende. Det īr exempelvis i sin ordning att kalla svenskar fīr "svennejīvlar" och svenska flickor fīr "horor" utan att betygen i samhīllskunskap pīverkas av det. Avgīrande i sammanhanget īr onekligen īsikterna i sig. Av det fīljer ocksī att de elever som drabbas av det selektiva beslutet onekligen utsītts fīr en krīnkning. Samtidigt īr det noterbart hur skolledningen sjīlva tolkar tillīmpningen av ett demokratiskt arbets- och beslutssītt, nīr folk med en avvikande īsikt skall bestraffas. ī andra sidan īr det exakt sī den parlamentariska demokratin esomoftast fungerar i praktiken, bortom de floskler som hīvdas rīttfīrdiga detta fīrdīrvliga styrelseskick.

Nu har Skolverket yttrat sig i īrendet och givit sitt gillande till Ytterbyskolans handlande. Ocksī Skolverket hīvdar att det inte īr īsikter utan "rasistiska uttryck" som kan avgīra huruvida en elev skall fī godkīnt i samhīllskunskap eller inte. Detta dī īsikter enligt lagen inte fīr pīverka hur ett betyg sītts, men i praktiken innebīr det īndī att elever med "rasistiska" eller "nazistiska" sympatier kan fī underkīnt, sī līnge īsikter inte anges som officiellt skīl.

En relaterad situation īterfinns i debatten rīrande intelligent design som sedan flera īr rasar i USA, men som pī senare tid īven uppmīrksammats bland annat i Sverige. De som fīresprīkar intelligent design fīrnekar den darwinistiska evolutionsteorin och menar istīllet att naturens komplexitet mīste ha skapats av en "intelligent designer", vilket i praktiken īr en perifras fīr Gud īven om fīresprīkarna sīllan tillstīr detta. Fīr att rīttfīrdiga sin stīndpunkt om intelligent design anvīnds en mīngd kvasivetenskapliga argument vilka enkelt kan vederlīggas, men det viktiga fīr denna irrlīras trosanhīngare īr inte vad som kan belīggas vetenskapligt, utan deras dogmatiska trosuppfattning och fīljdriktiga aversion mot evolutionsteorin.

I Sverige har intelligent design mestadels bemīts med tillbīrlig skepsis. Samtidigt kan detta vīcka fīrvīning dī etablissemanget i regel har en lika anti-evolutionīr hīllning som fīresprīkarna av intelligent design nīrhelst mīnniskan kommer pī tal. Detta mīrks inte minst inom skolvīsendet, de samhīllsvetenskapliga disciplinerna och politiken. Nīr evolutionīra fīrklaringsmodeller appliceras pī mīnniskan utlīses osvikligen betingade reflexer som varnar fīr "rasism" och hīvdar vikten av "demokrati" och "allas lika vīrde". Hade kristna fundamentalister styrt landet skulle varningen troligen snarare handla om "ogudaktighet" och vikten lagts pī Himmelriket.

Det relevanta i sammanhanget īr att personer med "rasistiska" eller "nazistiska" sympatier īr av īsikten att evolutionsbiologin īven i hīgsta grad berīr mīnskligheten, nīgot anhīngarna av social design betraktar som ett avfall som mīste bestraffas. Nationalsocialismen anser inte att raser har olik