Det amerikanska institutet New Century Foundation har i dagarna gjort en mycket intressant brottsstatistikrapport tillgïnglig fïr en bredare allmïnhet. Rapportens titel ïr The Color of Crime och precis som namnet antyder sï syftar undersïkningen till att klargïra olika samband mellan ras och brott i USA. den-svenske.com har vid tidigare tillfïllen citerat 1999 ïrs utgïva av rapporten, varfïr namnet kan vara bekant fïr regelbundna lïsare. I september 2005 slïpptes emellertid en uppdaterad och utïkad utgïva som sedan nïgon vecka tillbaka tillhandahïlls kostnadsfritt av den samhïllskritiska tidsskriften American Renaissance.
USA utgïr ett mycket lïrorikt exempel nïr det kommer till mïngkulturens inverkan pï en nations brottslighet. Massiv illegal invandring i kombination med befintliga minoriteters hïga nativitet har undantrïngt USA:s vita befolkning i allt hïgre utstrïckning och dess majoritetsstatus hotar att upphïra inom en femtioïrsperiod. USA ïr i den bemïrkelsen mer mïngkulturellt och mïngrasligt ïn de europeiska nationerna. Om vi i Europa vill lïra oss om konsekvenserna av den pïgïende och accelererande demografiska fïrmïrkningen av vïra hemlïnder finns det sïledes ett alldeles utmïrkt praktiskt exempel att tillgï. Morgondagens Europa och Sverige ïr det fragmenterade och brottshïrjade USA vi nu ser idag.
Sï vad ïr det dï utredarna har tagit fasta pï i The Color of Crime? Syftet ïr, som pïpekat, att klarlïgga olika fakta och samband mellan rasgrupper och brottslighet. Den brottsstatistik som amerikanska myndigheter tillhandahïller ïr inte sïllan medvetet manipulerad fïr att allmïnheten skall fï en tillrïttalagd och positivt skimrande bild av ett mïngrasligt USA. Ett stïndigt ïterkommande exempel pï detta ïr att icke-vita invandrare frïn Latinamerika, som gïr under benïmningen "hispanics", inkluderas i gruppen vita i mïnga statistiska brottsundersïkningar. Detta fïrsïmrar avsevïrt statistiken fïr vita som grupp, som dïrigenom framstïlls som mer brottsbenïgen ïn vad den egentligen ïr samtidigt som en betydande del av minoritetsproblematiken bekvïmt sopas under mattan. En viktig del i The Color of Crime ïr dïrfïr att belysa dessa missfïrhïllanden och, om mïjligt, fïrsïka korrigera dem.
Vidare intresserar man sig fïr s.k. "interracial crimes", d.v.s. brott dïr fïrïvaren och offer ïr av olika ras. Om fïrïvaren i dessa fall motiveras av rasistiska fïrestïllningar blir brottet klassat som ett s.k. hatbrott. Det judeoamerikanska mediaetablissemanget har som bekant odlat en rad myter kring dessa typer av brott. I otaliga filmer och tv-serier portrïtteras negrer som oskyldiga offer fïr rasistiska, vita vïldsverkare. Med hjïlp av statistiska uppgifter frïn The Color of Crime kan lïsaren sjïlv bilda sig en uppfattning om huruvida denna massmediala bild ïr verklighetsfïrankrad eller blott en propagandakonstruktion. I rapporten dissekeras ocksï USA:s gïngproblematik, som fïrvïrrats i takt med att nybildade latinamerikanska gïng allt oftare hamnar i konflikt med etablerade, negroida gïng. Dïrutïver granskar The Color of Crime ocksï USA:s fïngelsepopulation och huruvida ïverrepresentationen av icke-vita ïr en konsekvens av ett rasistiskt rïttssystem eller olika rasgruppers varierande brottsbenïgenhet.
Nedan fïljer en ïversiktlig genomgïng av rapportens viktigaste fynd.
Mïngkultur och brottslighet: The Color of Crime konstaterar att USA:s tvï stïrsta minoritetsgrupper, svarta och latinamerikaner, ïr kraftigt ïverrepresenterade i brottsstatistiken, vilket knappast kommer som nïgon stïrre ïverraskning. Svarta utgïr exempelvis ca 13 procent av USA:s befolkning, men stïr fïr ïver hïlften av alla mord som begïs (51 procent fïr ïr 2002). Detsamma gïller fïr rïn. Latinamerikaner ïr som tidigare nïmnt en svïrbedïmd kategori, men fïngelsestatistik antyder att latinamerikaner begïr vïldsbrott i tre gïnger sï stor utstrïckning som vita. Asiater ïr dïremot underrepresenterade.
Ovannïmnda resultat ïr helt i linje med tidigare undersïkningar och torde vara allmïnt kïnda fïr den allmïnbildade lïsaren. Nïgon djupdykning i dessa uppgifter kommer dïrfïr inte att gïras i denna artikel, utan vid intresse hïnvisas istïllet lïsaren direkt till The Color of Crime. Vad som dïremot fïrtjïnar en grundligare genomgïng ïr kategorin interracial crimes, som vederlïgger en rad politiskt korrekta vanfïrestïllningar.
ïrligen begïs ca 770 000 vïldsbrott i USA dïr fïrïvare och offer ïr av olika ras. Massmedias bild av denna typ av brottslighet ïr vïlkïnd, eller kanske snarare ïkïnd; man missar sïllan ett tillfïlle att portrïttera svarta som brottsoffer och vita som fïrïvare. Inget kunde emellertid vara mer felaktigt. Av dessa ïrliga 770 000 interracial crimes begïs 85 procent av svarta och blott 15 procent av vita. Och dï skall man samtidigt ha i ïtanke att kategorin vita i detta fall inkluderar latinamerikaner. Svarta begïr de facto fler brott mot vita ïn mot andra svarta. Nïstan hïlften av brottsoffren fïr svart vïldsbrottslighet ïr nïmligen vita. Gruppen svarta brottsoffer fïr vitas vïldsbrottslighet ïr dïremot fïrsvinnande liten, ca tre procent. The Color of Crime konstaterar att det ïr 39 gïnger mer sannolikt att svarta begïr ett vïldsbrott mot vita ïn vice versa.
Tittar man specifikt pï exempelvis vïldtïkter gïr sig samma trend gïllande. Mellan 2001 och 2003 begicks i genomsnitt 15 400 vïldtïkter ïrligen dïr fïrïvaren var svart och vïldtïktsoffret en vit kvinna. Detta kan kontrasteras mot att det under samma period i genomsnitt begicks 900 vïldtïkter ïrligen dïr fïrïvaren var vit och offret en svart kvinna. Skillnaden ïr slïende men blir skrïmmande pïtaglig nïr det gïller gruppvïldtïkter. Under hela perioden 2001-2003 begicks ca 10 000 gruppvïldtïkter dïr fïrïvarna utgjordes av svarta mïn och offret var en vit kvinna. Siffran fïr det motsatta fïrhïllandet? Noll(!). Under en treïrsperiod har man alltsï inte registrerat en enda gruppvïldtïkt som begïtts av en grupp vita mïn mot en svart kvinna, samtidigt som 10 000 vita kvinnor har fallit offer fïr hela gïng av svarta vïldtïktsmïn!
En frïga som man kan stïlla sig nïr detta anmïrkningsvïrda fïrhïllande betïnks ïr hur vïl massmedia speglar denna verkl