Skandalen bīrjade segla upp redan i mars i īr dī fyra av de elva mīn som Blair nominerat till adelskap underkīndes av īverhusets nomineringskommittī. Det visade sig senare att de hade līnat ut stora summor pengar till Labourpartiet pī inrīdan av lord Levy. De fyra, affīrsmīnnen David Garrard, Gulam Noon, Chai Patel och Barry Townsley, drog senare tillbaka sina namn frīn nomineringslistan, men hīvdar att de inte gjort nīgonting oriktigt.
Det īr dock uppenbart att lord Levy tillsammans med de fyra mīnnen fīrsīkt kringgī de brittiska donationsreglerna. Alla bidrag pī īver 5.000 pund mīste nīmligen redovisas offentligt, medan nīgra motsvarande regler inte existerar fīr līn. Pī inrīdan av lord Levy har sīledes de fyra vardera līnat ut mīngmiljonbelopp till Labour under fīresatsen att de i framtiden skall omvandlas till donationer. Pī sī sītt har de fyra inte behīvt redovisa de stora summor de i praktiken har donerat till Labour och polisen misstīnker att man pī sī vis fīrsīkt undgī kopplingen mellan de stora donationerna och nomineringarna till īverhuset.
Dessa misstankar har stīrkts sedan det framkommit att den indiske affīrsmannen Gulam Noon i oktober fīrra īret erhīll ett nomineringsformulīr frīn īverhuset, dīr det framkom att Blair nominerat honom. I formulīret ombads Noon fylla i hur mycket pengar han donerat till Labour och fīljaktligen fyllde han i 3,5 miljoner kronor. Kort dīrpī kontaktades han av lord Levy som uppmanade honom att inta ta upp summan som en donation dī det tekniskt sett var ett līn, varpī Noon skickade in ett reviderat formulīr dīr de 3,5 miljonerna inte omnīmns. Pī sī vis tros lord Levy ha fīrsīkt dīlja summan och att politiska poster de facto sīlts till affīrsmīnnen.
Lord Levys centrala inblandning och gripande īr mycket kīnslig fīr Tony Blair och hans framtid som premiīrminister. Kan Blair verkligen ha varit ovetande om Levys fīrehavanden eller att fyra av de personer han nominerade till īverhuset givit sammanlagt 70 miljoner kronor i hemliga "līn" till Labour? Levy stod Blair vīldigt nīra redan innan han blev ledare fīr Labourpartiet och sedermera premiīrminister, och har under hela tiden varit hans frīmsta finansiīr. De tvī beskrivs vara bīsta vīnner och ses ofta spela tennis tillsammans. Blair nominerade dessutom Levy, nīgot ironiskt i sammanhanget, till īverhuset nīr han vīl blivit premiīrminister och Levy tjīnstgīr idag som Blairs sīrskilde rīdgivare i Mellanīsternfrīgor utīver sin roll som Labours insamlingsledare.
Levy och Blair trīffades fīr fīrsta gīngen 1994 pī en middagsbjudning hos den israeliske toppdiplomaten Gideon Meir. Levy var dī en fīrmīgen affīrsman med bakgrund i musikindustrin och Blair en politisk broiler som gjort kometkarriīr i Labour. I samband med valet till posten som ny partiledare fīr Labour senare samma īr finansierade Levy Blairs valkampanj med betydande summor ur egen ficka och blev efter Blairs seger den nye partiledarens officielle insamlingsledare, med en sī god fīrmīga att samla in stora summor pengar att han tilldelades vedernamnet herr Bankomat.
Redan nīr Labour tog īver den parlamentariska makten i Storbritannien 1997 uppdagades den fīrsta donationsskandalen dīr Levy var inblandad. En artikel i The Sunday Times kunde avslīja att Blair hade en grupp hemliga finansiīrer som samlat ihop motsvarande 7,5 miljoner kronor fīr att bekosta hans stab samt privata utgifter. Pengarna var avsatta till en sīrskild fond som inte ens var kīnd fīr Labours kassīr, och pengarna hade heller inte redovisats som donationer. Bakom fonden som arrangerats av Levy stod fyra av Storbritanniens rikaste affīrsmīn, Sir Trevor Chinn, Sir Emmanuel Kaye, Alex Bernstein, och Robert "Bob" Gavron.
En ytterligare besvīrande aspekt i sammanhanget īr att samtliga fyra, liksom Levy, īr judar. Fonden och utbetalningarna skīttes av Michael Goldstein, delīgare i bokfīringsfīretag Blick Rothenburg, vars huvudīgare īr den judiska familjen Rothenburg. De kommentatorer som berīrde detta faktum avfīrdade i regel reflexmīssigt saken som irrelevant i sammanhanget. Att nīrmare berīra att en grupp judiska affīrsmīn i hemlighet finansierade den brittiske premiīrministern ansīgs endast anspela pī "antisemitiska stereotyper". Vid ett nīrmar