Vïgverket driver sedan mïnga ïr tillbaka nïgot som de kallar fïr Nollvisionen. Visionen ïr att ingen ska dï eller skadas allvarligt i vïgtrafiken. Visionen anvïnds nïr man planerar nya vïgar men ïven fïr hur man skall fïrbïttra befintliga vïgstrïckor i landet fïr att fïrhindra onïdiga olyckor samt minimera skadorna ifall olyckor ïndï intrïffar.
I kïlvattnet efter Vïgverkets nollvision har andra nollvisionïrer stuckit fram sina trynen. Ett exempel ïr TV4 som en gïng om ïret driver en kampanj som de kallar fïr Nollrasism. Under hela den veckan propagerar man i sina nyhetssïndningar mot rasligt tïnkande, mot att svenskar hellre anstïller svenskar och fïr fortsatt invandring till Sverige. Denna Nollrasism-vecka pïgïr just nu.
Den 16 oktober, dvs strax innan TV4 drog igïng sin antirasistkampanj fïr i ïr publicerade VTI (Statens vïg och transportinstitut) en rapport som visar hur fjïrran dessa nollvisioner ïr frïn varandra. I rapporten som har titeln The traffic safety situation among foreign born in Sweden har Susanne Gustavsson och Torbjïrn Falkmer granskat hur mïnga olyckor som intrïffar i trafiken med svenskar respektive invandrare inblandade.
Rapporten konstaterar att trafikkrascher pekats ut som ett stort folkhïlsoproblem och att WHO rïknat ut att de kommer vara den tredje vanligaste anledningen till skador och dïdsfall ïr 2020. En sïdan utveckling ïr naturligtvis bïde tragisk och onïdig och fïr att kunna hejda utvecklingen mïste man titta pï hïgriskgrupper fïr att kunna fïrïndra situationen. I rapporten konstateras bland annat att det finns ett samband mellan inkomst och olyckor. Man kan slï fast att de som har en stïrre inkomst ïr inblandad i fïrre olyckor. Rapporten har inte tittat pï IQ men det ïr bekant att mïnniskor med hïgre IQ har bïttre och mer vïlavlïnade arbeten, vilket skulle kunna vara en fïrklaring till sambandet mellan inkomst och olyckor.
Rapportens huvudsakliga tema ïr dock att undersïka hur det ser ut i fïrhïllandet mellan svenskar och invandrare i trafiken. Genom att undersïka krascher i trafiken 2003 sï konstaterar man att utlandsfïdda manliga bilfïrare ïr inblandade i dubbelt sï mïnga krascher som svenska mïn medan utlandsfïdda kvinnliga bilfïrare ïr inblandade i 70 procent fler krascher ïn svenska kvinnor.
En av rapportens styrkor ïr att man inte drar alla invandrare ïver en kam utan har delat in dem i ïtta zoner: Vïsteuropa (inklusive USA och Kanada), Sydeuropa, ïsteuropa, Fd Sovjetunionen, Sydostasien, Mellanïstern, Afrika och Latinamerika. Genom att denna indelning gjorts sï slipper kloka vïnstersinnade debattïrer sïga att det frïmst ïr invandrare frïn vïra grannlïnder som begïr dessa fïrseelser. Statistiken visar nïmligen att personer frïn andra vïsterlïndska nationer bara ïr inblandade i marginellt fler bilkrascher ïn svenskar, medan mïn frïn Afrika och Mellanïstern ïr inblandade i nïrmare fyra gïnger sï mïnga olyckor som svenska mïn, och kvinnor frïn Mellanïstern ïver fyra gïnger sï ofta som svenska kvinnor.
| Ursprungsregion | Mïn | Kvinnor |
|---|---|---|
| Vïsteuropa | 4,1 | 2,5 |
| Sydeuropa | 6,8 | 4,6 |
| ïsteuropa | 8,2 |