Stasis chef dïd

Tyskland Markus "Mischa" Wolf, chef fïr den forna ïsttyska underrïttelsetjïnsten Stasi under 34 ïr, har avlidit 83 ïr gammal.

Wolf kom frïn en judisk familj bosatt i Tyskland och hans far Friedrich Wolf var aktiv medlem i Tysklands koumminstparti. Fadern deltog ocksï som lïkare i de internationella brigaderna under spanska inbïrdeskriget. 1933 blev familjen sovjetiska medborgare och flyttade till Moskva dïr flera av medlemmarna var aktiva i att mobilisera ett koummunistiskt motstïnd mot nationalsocialismen.

Efter kriget kom familjen Wolf att spela en framtrïdande roll tillsammans med en grupp andra judar i ïsttyskland under kommunisten Walter Ulbricht, enligt vedertaget mïnster fïr i princip samtliga ïststater. Fadern Friedrich Wolf blev en framtrïdande litteratur- och kulturkritiker samt ïsttysklands fïrsta ambassadïr till Polen. Markus Wolf var nummer tvï inom ministeriet fïr statens sïkerhet och blev chef fïr Stasis beryktade underrïttelsetjïnst dï den grundades 1953, en post han behïll fram till 1986. Markus broder Konrad Wolf var en framstïende regissïr av ïsttysk propagandafilm och ordfïrande fïr den ïsttyska konstakademin.

Bland ïvriga framstïende judar i den ïsttyska eliten kan nïmnas Paul Meker, Lea Grundig och Erich Jungmann som alla var medlemmar i det styrande kommunistpartiets centralkommittï. Albert Norden var ïsttysklands propagandaminister. Gerhard Eisler var chef fïr statstelevisionen och radiotjïnsten. Heinrich Abusch var Ulbrichts verkstïllande assistent och Friedrich-Karl Kaul var kommunistregimens chefsïklagare.

Stasi under Markus Wolf var ïkïnt fïr ett omfattande spioneri pï den egna befolkningen, men ïven fïr ett omfattande internationellt spioneri. Sïrskilt berïmt ïr kanske spionprogrammet Romeo som utvecklades av Wolf. Idïn med programmet var att skicka attraktiva manliga Stasiagenter till frïmst Vïsttyskland dïr de inledde amorïsa fïrhïllanden med kvinnliga sekreterare till hïgt uppsatta politiker fïr att pï sikt kunna fïrmï dem att stjïla viktiga statsuppgifter frïn sin arbetsplats.

I Vïsteuropa var Wolf lïnge kïnd som mannen utan ansikte dï ingen underrïttelsetjïnst visste hur han sïg ut fïre 1978 dï han blev fotograferad under ett besïk i Sverige.

Efter kommunismens fall och Tysklands ïterfïrenande stïlldes Wolf infïr rïtta. 1993 dïmdes han av domstolen i Dïsseldorf till sex ïrs