Invandrare kvoteras in pï polishïgskolan

Den som vill bli polis mïste genomgï en mïngd tester, bland annat ett prov i svenska sprïket. Detta har motiverats med att det ïr viktigt att poliserna kan kommunicera med befolkningen och kunna fïrfatta och fïrstï rapporter och lagar.

Nu har det dock visat sig att en grupp kan fï underkïnt pï provet men ïndï gï fïre andra studenter till de eftertraktade platserna. "Vi har ett krav att ïka mïngfalden", sïger polishïgskolans rektor Birgit Hansson, till Dagens Nyheter. I klartext innebïr kravet pï mïngfald att svenskar som klarar alla prov ïndï har mindre chanser ïn invandrare som inte har sprïkkompetens.

I praktiken har ett 40-tal sïkande fïtt gï vidare trots bristfïlliga sprïkkunskaper medan lika mïnga med kunskaper i svenska fïtt kïnna sig snuvade pï platserna, allt i mïngkulturens namn. Skolans rektor fïrklarar att det i praktiken ïr omïjligt att fï in fler invandrare om man inte sïker kraven fïr dem.

ï Det ïr klart att de som klarar alla tester men inte kommer in kan kïnna sig lurade. Men jag har vïldigt svïrt att se hur man ska kunna nï vïr mïlsïttning med stïrre mïngfald om vi inte vïgade oss pï att gïra den hïr typen av fïrsïk, sïger Birgit Hansson.

Mïngfaldsplaner fïr alltsï gï fïre kompetens hos den svenska poliskïren. Pï en frïga om det inte ïr orïttvist mot dem som inte kommer in men som klarade alla prov vet Hansson att ge svar pï tal.

ï Jo det kan man tycka. Men det kan ocksï vara orïttvist att personer inte kan komma ifrïga fïr polisutbildningen fïr att man inte klarar svenskprovet.

Nog ïr det orïttvist alltid. Nïsta steg torde vara att ta in rullstolsbundna som vare sig klarar lïptest eller simtest eftersom det ïr orïttvist att de inte kan komma in pï utbildningen bara fïr att de inte kan springa ifatt brottslingar eller rïdda mïnniskor som hïller pï att drunkna. Fïrlamade mïnniskor lider dessutom hïrt under den orïttvisan att de inte kan bli poliser fïr att de inte klarar petitesser som skjutprov. Sedan har vi alla kriminella som inte fïr bli poliser av den fïniga orsaken att de begïtt brott. Orïttvisorna ïr mïnga och frïgan ïr varfïr bara just invandrare ska fï gï fïre. Varfïr ska psykiskt stïrda individer drabbas av orïttvisa bara fïr att de inte klarar samtalet hos psykologen? De kan ju ha mïngder av andra kvalitïer som att kunna samtala med andra psykiskt stïrda individer.

Detta ïr inte den enda ïtgïrden som tagits fïr att passa det mïngkulturella Sverige. Den 1 mars i ïr slog Rikspolisstyrelsen fast att poliser fïr bïra turban, huvudduk eller kippa i tjïnsten. I beslutet skriver Rikspolisstyrelsen att de inte bara accepterar bïrandet av religiïsa huvudbonader utan rent av uppskattar det: "Rikspolisstyrelsen ser positivt pï att en medarbetare, i enlighet med sin religiïsa uppfattning, bïr turban, kippa eller huvudduk i tjïnsten." Beslutet togs efter pïtryckningar frïn sïvïl Diskrimineringsombudsmannen (DO) Katri Linna som dïvarande integrationsministern Jens Orback.

ï Att inte tillïta poliser i turban och huvudduk vore att utestïnga stora grupper i Sverige frïn polisyrket. Dïrmed skulle polisen fïrlora i trovïrdighet. Nu blir den istïllet ett gott exempel och ett fïredïme fïr andra, menade DO Katri Linna efter beslutet.

ïnnu har inga rapporter kommit om