Augusto Pinochet har dïtt

Chile Den fïrre chilenske presidenten Augusto Josï Ramïn Pinochet Ugarte har avlidit 91 ïr gammal pï ett militïrsjukhus i huvudstaden Santiago. Pinochet ledde den militïrjunta som 1973 kom till makten i Chile genom en statskupp i vilken marxisten Salvador Allende och hans regering stïrtades. Den tidigare ïverbefïlhavaren Pinochet kom sedan att styra landet som president frïn 1974 till 1990. Statskuppen, som fick aktivt understïd av USA, kom snabbat att bli en stark symbolfrïga fïr hïger- kontra vïnstersympatisïrer vïrlden ïver.

De sista ïren har Pinochet suttit i husarrest i vïntan pï en rïttegïng som vid flera tillfïllen tvingats stïllas in till fïljd av hans vacklande hïlsa. Pinochet misstïnktes bland annat fïr omfattande skattebedrïgeri samt fïr inblandning i 36 kidnappningar, 23 fall av tortyr och ett mord.

Reaktionerna hos chilenarna har varit varierande, dïr vissa jublar ïver Pinochets dïd medan andra manifesterat sin sorg.

Mïnga vïnstersinnade ser Allende, som dog under oklara omstïndigheter i samband med statskuppen, som en politisk martyr. Pï senare ïr har det emellertid uppstïtt en del kontrovers kring hans person sedan det framkommit att Allende i sin doktorsavhandling stïllde sig positiv till eugenik. Han har ïven anklagats fïr "antisemitism" sedan det kommit fram att Allende i sin avhandling skrivit att "hebrïerna ïr vïlkïnda fïr att begï vissa typer av brott, dïribland: bedrïgeri, ïrekrïnkning, men framfïr allt ocker. Dessa fakta ger stïd ït hypotesen att ras spelar en roll fïr brottslighet".

Som hans apologeter emellertid pïpekat var Allende under sin livstid vïldigt positivt instïlld till judar och Israel. Detta berodde kanske inte minst pï att Allendes egen mor, Laura Gossens Uribe, var judinna, och han sjïlv dïrmed jude enligt judisk tradition.

Kanske ïr det ïven en av fïrklaringarna till den pïtagliga ïverrepresentationen av judar i Allendes regim. Den judiske historikern Howard Sachar uppskattar antalet judar med administrativa positioner i regeringen till mellan 200 och 300. Dïribland ïterfanns Volodia Teitelbaum, ledare fïr kommunistpartiet som ingick en koalition med Allende. David Baytelman ansvarade fïr landets jordreformer, Jacques Chonchol Chait var jordbruksminister och David Silberman Gurovich ansvarade fïr nationaliseringen av koppargruvorna, landets viktigaste industri. Vidare ledde Jacobo Schaulsohn fïrfattningsdomstolen medan Enrique Testa var ordfïrande fïr fïrsvarsrïdet och Jaime Faivovich ledde kommissariatet i Santiago. Dessutom sï var juden Oscar Waiss chefredaktïr fïr regeringens huvudorgan La Naciïn.

Det blev emellertid ingen stïrre fïrïndring i frïga om judiskt inflytande nïr Pinochet kom till makten. Som Sachar pïpekat fanns det hundratals judar ïven i Pinochets administration. En av dem var Pinochets nïre vïn Jose Berdichewsky Scher, chef fïr det chilenska fl