Allt eftersom samhïllet degenereras till fïljd av den politiska korrekthetens eskapism bjuds vi pï allt rikare absurditeter som fïljer i dess spïr. Senast i raden av exempel ïr att Efraim Lïngstrump, Pippi Lïngstrumps pappa, enligt ett beslut inte lïngre fïr kallas negerkung i norsk radio, utan numer skall benïmnas sïderhavskung. Anledningen ïr enligt den norska radion att det skulle frïmja rasistiska fïrestïllningar om man anvïnder Astrid Lindgrens ursprungstext.
I Sverige fick beslutet omedelbart stïd i Aftonbladet via Kurdo Baksi, ni vet den kurdiske nationalisten som vill etablera ett etniskt Kurdistan men samtidigt lika rabiat som urskillningslïst kritiserar alla som visar tillstymmelse till att vïrna svenska etniska intressen, och som av denna anledning avgudas av massmedia. Baksis artikel och det faktum att den ïverhuvudtaget publicerades i Sverige stïrsta tidning bidrager lika mycket till det absurda i sammanhanget som den norska radions beslut.
Baksi hïvdar exempelvis att "I motsats till Norge och Danmark ïr vi dïva infïr ordet neger". Att "vi", alltsï de rasistiska svenskarna, ïr "dïva" fïr ordet neger fïrsïker Baksi leda i bevis genom att referera till hur polisradion i Uppsala i samband med ett rïn beskrivit gïrningsmannen som en "blïneger". Hïndelsen intrïffade juioch fïr sig fïr snart tio ïr sedan, men fïr Baksi utgïr det ïndï ett ovedersïgligt bevis fïr att ingen i Sverige nïgonsin reagerar negativt pï ordet neger, vilket vi tydligen av nïgon anledning borde gïra enligt honom.
Att Baksi talar om hur "vi" svenskar ïr, ïr inte bara komiskt eftersom han ger sken av att inkludera sig sjïlv, utan fïr att han dessutom exkluderar de afrikaner i Sverige han hïvdar tar illa vid sig av hur "vi" ïr, samtidigt som han fïrsïker fïrfïkta stïndpunkten att det inte finns nïgra egentliga skillnader mellan folk och inget "vi" och "dem". Nïr kritik skall riktas mot de rasistiska svenskarna verkar det emellertid alltid finnas utrymme fïr ett undantag till den pïstïdda regeln.
Fïr att ytterligare understryka det allvarliga i situationen pïpekar Baksi att "vi i Sverige [gillar] att ha ordet neger tillsammans med produktnamn fïr bakelser eller glass. 'Negerbollar' och 'Nogger Black'. Danska glassbaren i Bïstad sïljer faktiskt en glass som heter 'Negerkyss'". Ordet neger fïr vi emellertid inte gilla eftersom det "hïr inte hemma i en modern tid". Sï det sï.
Det faktum att Nogger och neger ïr tvï helt olika ord, dïr det fïrra anspelar pï nougat tycks fïr ïvrigt ha gïtt Baksi fullstïndigt fïrbi. Det ïr dock inte det enda som gïtt honom fïrbi. Lïngt dïrifrïn. Han tycks bland annat ha missat hur polisanmïlningar de senaste ïren riktats mot alltifrïn butiker som kallat negerbollar fïr negerbollar till mejerier som kallat kafferbuffeln fïr kafferbuffel, inte sïllan ïtfïljt av massmedial uppmïrksamhet. Baksi tycks dessutom i vanlig ordning vara helt ovetande om att den orwellska bearbetningen av Astrid Lindgrens texter redan har inletts ïven i Sverige.
I februari 2004 publicerade Expressen ett par debattartiklar som fïrfasade sig ïver det ofïrtïckta rashatet i Pippi Lïngstrump. Resultatet blev att bokfïrlaget Rabïn & Sjïgren gav ut bilderboken Pippi Lïngstrump pï Kurrekurreduttïn, baserad pï Pippis resa till Sïderhavet, dïr ordet neger varhelst det fïrekom i den ursprungliga texten avlïgsnats och ersatts med "kurrekurredutt" istïllet. De ursprungliga negrerna har omvandlats till ett sagofolk pï en sagoï. Likasï har ett harmlïst skïmt om hudfïrg avlïgsnats och istïllet framhïvs i bilderboken att barn av olika ras har ï sï roligt nïr de leker tillsammans. Ja, sïrskilt roligt just dï.
Det politiskt korrekta helgar medlen, som bekant.
Att Astrid Lindgrens verk nu omarbetas och fïrvrïngs fïr att bïttre passa in i vïr "moderna" tid ïr ingenting att fïrvïnas ïver. Historien och den litterïra vïrldsskatten ïr full av berïttelser som rimmar vïldigt illa med den vïrldsbild de politiskt korrekta dogmatikerna vill pïdyvla folket. Fïr att kringgï detta finns det ett starkt behov av att stegvis omarbeta eller censurera alla besvïrliga alster och fakta. Ett vedertaget konstgrepp fïr att rïttfïrdiga denna systematiska ver