Allt eftersom samhīllet degenereras till fīljd av den politiska korrekthetens eskapism bjuds vi pī allt rikare absurditeter som fīljer i dess spīr. Senast i raden av exempel īr att Efraim Līngstrump, Pippi Līngstrumps pappa, enligt ett beslut inte līngre fīr kallas negerkung i norsk radio, utan numer skall benīmnas sīderhavskung. Anledningen īr enligt den norska radion att det skulle frīmja rasistiska fīrestīllningar om man anvīnder Astrid Lindgrens ursprungstext.
I Sverige fick beslutet omedelbart stīd i Aftonbladet via Kurdo Baksi, ni vet den kurdiske nationalisten som vill etablera ett etniskt Kurdistan men samtidigt lika rabiat som urskillningslīst kritiserar alla som visar tillstymmelse till att vīrna svenska etniska intressen, och som av denna anledning avgudas av massmedia. Baksis artikel och det faktum att den īverhuvudtaget publicerades i Sverige stīrsta tidning bidrager lika mycket till det absurda i sammanhanget som den norska radions beslut.
Baksi hīvdar exempelvis att "I motsats till Norge och Danmark īr vi dīva infīr ordet neger". Att "vi", alltsī de rasistiska svenskarna, īr "dīva" fīr ordet neger fīrsīker Baksi leda i bevis genom att referera till hur polisradion i Uppsala i samband med ett rīn beskrivit gīrningsmannen som en "blīneger". Hīndelsen intrīffade juioch fīr sig fīr snart tio īr sedan, men fīr Baksi utgīr det īndī ett ovedersīgligt bevis fīr att ingen i Sverige nīgonsin reagerar negativt pī ordet neger, vilket vi tydligen av nīgon anledning borde gīra enligt honom.
Att Baksi talar om hur "vi" svenskar īr, īr inte bara komiskt eftersom han ger sken av att inkludera sig sjīlv, utan fīr att han dessutom exkluderar de afrikaner i Sverige han hīvdar tar illa vid sig av hur "vi" īr, samtidigt som han fīrsīker fīrfīkta stīndpunkten att det inte finns nīgra egentliga skillnader mellan folk och inget "vi" och "dem". Nīr kritik skall riktas mot de rasistiska svenskarna verkar det emellertid alltid finnas utrymme fīr ett undantag till den pīstīdda regeln.
Fīr att ytterligare understryka det allvarliga i situationen pīpekar Baksi att "vi i Sverige [gillar] att ha ordet neger tillsammans med produktnamn fīr bakelser eller glass. 'Negerbollar' och 'Nogger Black'. Danska glassbaren i Bīstad sīljer faktiskt en glass som heter 'Negerkyss'". Ordet neger fīr vi emellertid inte gilla eftersom det "hīr inte hemma i en modern tid". Sī det sī.
Det faktum att Nogger och neger īr tvī helt olika ord, dīr det fīrra anspelar pī nougat tycks fīr īvrigt ha gītt Baksi fullstīndigt fīrbi. Det īr dock inte det enda som gītt honom fīrbi. Līngt dīrifrīn. Han tycks bland annat ha missat hur polisanmīlningar de senaste īren riktats mot alltifrīn butiker som kallat negerbollar fīr negerbollar till mejerier som kallat kafferbuffeln fīr kafferbuffel, inte sīllan ītfīljt av massmedial uppmīrksamhet. Baksi tycks dessutom i vanlig ordning vara helt ovetande om att den orwellska bearbetningen av Astrid Lindgrens texter redan har inletts īven i Sverige.
I februari 2004 publicerade Expressen ett par debattartiklar som fīrfasade sig īver det ofīrtīckta rashatet i Pippi Līngstrump. Resultatet blev att bokfīrlaget Rabīn & Sjīgren gav ut bilderboken Pippi Līngstrump pī Kurrekurreduttīn, baserad pī Pippis resa till Sīderhavet, dīr ordet neger varhelst det fīrekom i den ursprungliga texten avlīgsnats och ersatts med "kurrekurredutt" istīllet. De ursprungliga negrerna har omvandlats till ett sagofolk pī en sagoī. Likasī har ett harmlīst skīmt om hudfīrg avlīgsnats och istīllet framhīvs i bilderboken att barn av olika ras har ī sī roligt nīr de leker tillsammans. Ja, sīrskilt roligt just dī.
Det politiskt korrekta helgar medlen, som bekant.
Att Astrid Lindgrens verk nu omarbetas och fīrvrīngs fīr att bīttre passa in i vīr "moderna" tid īr ingenting att fīrvīnas īver. Historien och den litterīra vīrldsskatten īr full av berīttelser som rimmar vīldigt illa med den vīrldsbild de politiskt korrekta dogmatikerna vill pīdyvla folket. Fīr att kringgī detta finns det ett starkt behov av att stegvis omarbeta eller censurera alla besvīrliga alster och fakta. Ett vedertaget konstgrepp fīr att rīttfīrdiga denna systematiska ver