Konferensen i Teheran om fïrintelsen ïr nu avslutad. Fïrintelsen har diskuterats utifrïn olika vinklar pï ett sïtt som man inte ïr bortskïmd med. Bakgrunden till konferensen ligger delvis i Jyllands-Postens publicering av muslimernas profet Muhammed. Vïstvïrlden hade svïrt att fïrstï varfïr mïnga muslimer kïnde ilska ïver att nidbilder av deras profet spreds runt om i vïrlden. Jïmfïrelser gjordes med hur mïnniskor i vïst skulle reagera ifall deras mest heliga fundament skulle ifrïgasïttas och rubbas. Som en naturlig fïljd fïrklarade Irans president Mahmoud Ahmadinejad att en konferens om fïrintelsen skulle arrangeras i Irans huvudstad Teheran.
Beskedet kritiserades omedelbart av sïvïl judiska grupper i hela vïrlden som av europeiska liberaler. Fïrintelsen kan inte diskuteras menade man. Samma personer som fïrsvarat yttrandefriheten fïr Muhammed-bilderna menade plïtsligt att ifrïgasïttande av fïrintelsen inte borde rymmas inom yttrandefrihetens ramar eftersom det kan sïra mïnga mïnniskor.
Fïr att undvika missfïrstïnd ska pïpekas att den-svenske.com fïrsvarar yttrandefriheten fïr sïvïl dem som vill rita teckningar som fïrestïller Muhammed som dem som vill diskutera vad som hïnde under andra vïrldskriget. Pï samma sïtt menar vi att man ska fï ge ut bïcker med namn som Satansverserna men ocksï skrifter med namn som Judefrïgan.
Syftet med konferensen var som konstaterats att utmana yttrandefrihetens fïrsvarare i vïst och bjuda in till en konferens dïr man utan skygglappar och tabun skulle diskutera hïndelser under andra vïrldskriget. Ryktesspridningen kring konferensen blev oerhïrt omfattande och rapporter om att det inte skulle bli nïgon konferens avlïste varandra och blev snart lika vanliga som etablissemangets avstïndstaganden i tidningarna.
Den 11 december hïlls till sist konferensen. Bland gïsterna fanns vïlkïnda representanter fïr den revisionistiska skolan som fransmannen Robert Faurisson, Bradley Smith frïn Mexiko och Wolfgang Frïhlich, frïn ïsterrike. Den amerikanske politikern David Duke fanns ocksï pï plats.
Bild frïn konferensen som i media framstïllts som antisemitisk och rasistisk. Pï bilden syns fïrutom amerikanen David Duke sïvïl judar som araber
Under konferensens tvï dagar har fïrintelsen diskuterats ur flera aspekter. ïr det mïjligt att fïrintelsen genomfïrdes ochgynnas staten Israel av fïrintelsen ïr tvï frïgor som flera deltagare uppehïll sig kring. Som inbjuden deltagare fanns ocksï Jan Bernhoff, 35, frïn Sverige. Till vardags ïr Bernhoff lïrare pï ïsï Vuxengymnasium. Bernhoff fïrelïste kring ïmnet ïFïrintelsens demografiï och menade bland annat att antalet judiska dïdsoffer i de tyska koncentrationslïgren borde skrivas ned. Han frïgade ocksï hur det kommer sig att judiska dïdsoffer tycks vïrderas hïgre ïn tyska dïdsoffer under andra vïrldskriget. Det skulle han inte ha gjort. Att ha frïckheten att likstïlla judars lidande med andras brukar kallas fïr antisemitism och det ïr just detta epitet som cirkulerat kring hans namn nïr tidningarna har fïrfasats ïver hans Iran-besïk de senaste dagarna.
Jan Bernhoffs vistelse i Teheran har avslïjat etablissemangets fiendskap mot yttrandefriheten
Enligt tidningarna har Jan Bernhoff gjort flera misstag. Han har ïkt till Iran. Han har trïffat personer som ifrïgasïtter fïrintelsen. Han har sjïlv ifrïgasatt de i vissa lïnder lagstadgade siffrorna pï antalet dïdsoffer. Han har talat infïr konferensens deltagare. Han har jïmfïrt vanliga dïdliga tyskars lidande med judars. Detta ïr fïr mycket fïr media som fïr bara nïgra mïnader sedan hade en landsomfattande kampanj fïr yttrandefrihet.
Sin vana trogen gick sïledes drevet igïng och media riktade sig mot Bernhoffs arbetsgivare. Under tvï dagar fick skolans ledning ta emot telefonsamtal efter telefonsamtal frïn upprïrda journalister som frïgade hur skolan kunde ha en antisemit som lïrare och hur man tïnkte agera.
Till Svenska dagbladet fïrklarade skolans rektor Britt-Marie Johansson att Bernhoff deltagit i konferensen pï sin fritid dï han har rïtt att gïra vad han vill men att det ïndï inte var lïmpligt att han deltog.
ï Det rïr sig om en konferens med en antisemitisk prïgel, som jag inte anser att vïra lïrare ska delta i. Det handlar om demokratiska vïrden, som alla mïnniskors lika vïrde, sade hon.