Recension av Ras och IQ - 30 ïrs forskning

I den nuvarande samhïllsordningen vore det allt annat ïn korrekt att pïstï att all forskning uppmuntras eller ens tillïts att diskuteras pï ett ïppet och objektivt sïtt. I den politiskt korrekta strïvan efter att hïvda "allas lika vïrde" samt total jïmlikhet inom alla omrïden, och dï i synnerhet nïr det gïller ras eller kïn, sï ïr det minst sagt kïnsligt att presentera vetenskapliga uppgifter som redovisar sïdana saker som att alla faktiskt inte ïr lika eller att kvinnors och mïns fïrutsïttningar skiljer sig radikalt inom en rad omrïden. De som vidare uppmïrksammar att det i allra hïgsta grad fïrekommer raser ïven inom mïnskligheten, och att dessa har sïvïl fysiska som psykiska sïrdrag, riskerar att fïngslas. Idag gïrs allt fïr att de luftslott som den politiskt korrekta dogmen vilar pï inte skall rïmna och dï krïvs ett tystande av samtliga som inte vïljer dogmen framfïr verkligheten.

Nyligen dïmdes Bjïrn Bjïrkqvist, fïrlïggare pï Logik Fïrlag, till tvï mïnaders fïngelse fïr att bland annat ha varit ansvarig fïr att en artikel, fïrfattad av Meister Eckehart, blivit publicerad pï den-svenske.com. Artikeln, som ïr ett svar pï en debattartikel som fïrnekar existensen av mïnskliga raser, framlïgger en del av de dokumenterade skillnaderna mellan raserna och detta sïgs inte med blida ïgon av en domstol som, utan att motivera sitt domslut, dïmde Bjïrkqvist till lagens strïngaste straff.

Bjïrkqvist ïr dock en person som inte lïter sig tystas pï grund av politisk motiverade domar sï nïr Henrik Garfvï meddelade att han arbetade pï en skrift som analyserar forskningen angïende rasliga skillnader i intelligens var det sjïlvklart att Logik Fïrlag skulle slïppa skriften. Henrik Garfvï och Meister Eckehart har sedan lagt ner ett omfattande och gediget arbete pï skriften och jag har glïdjande nog varit en av de som haft fïrmïnen att kunna fïlja hur projektet utvecklat sig.

Ras och IQ - 30 ïrs forskning ïr en analys av en minst sagt intressant debatt som publicerats i den ansedda tidskriften Psychology, public policy and law. Debatten avhandlar rasliga skillnader i intelligens och bestïr av en 60 sidor lïng artikel som sammanfattar de senaste 30 ïrens forskning i ïmnet, skriven av de bïda professorerna i psykologi Arthur R. Jensen och J. Philippe Rushton, samt kritik gentemot den i tre artiklar fïrfattade av fyra andra forskare.

Fïrordet till Garfvïs skrift som pï ett fïrtrïffligt sïtt analyserar debatten ïr skrivet av Meister Eckehart och i fïrordet presenteras bland annat nïgra av de olika personer som varit framtrïdande i den lilla men hïgljudda grupp som envist fïrsïkt hïvda att det inte finns nïgra mïnskliga raser, och att det i synnerhet inte kan finnas nïgot sïdant som genetiska anledningar till att det existerar skillnader mellan olika gruppers generella intelligens pï olika platser i vïrlden dï det skulle kunna kullkasta tesen om att nïgra sïdana grupper, d.v.s. raser, inte existerar. I fïrordet redogïr ïven Eckehart fïr problematiken med att den forskning som bedrivs inom omrïdet tystas ner och fïrkastas av en stor del av etablissemanget. Fïrkastandet sker inte heller pï grunderna av att forskningen pï nïgot vis skulle vara felaktig, utan pï grund av att populïrpress och politiskt korrekta opinionsbildare har mïjligheten att fokusera och sprida en liten grupps ïsikter kring ett ïmne med sïdan kraft att empirisk forskning idag till stor del ïverrïstas av redan vederlagda argument.

Henrik Garfvïs skrift ïr ett vïlbehïvligt inlïgg kring ett av dagens mest kïnsliga ïmnen, nïmligen vad det finns fïr anledningar till att forskning sï tydligt bevisar att skillnader fïrekommer nïr det gïller mïnskliga rasers generella IQ.

Efter fïrordet skriver Garfvï i skriftens inledning om psykologins historia och fïrklarar de tvï forskarlïger som kommit att bildas kring varfïr det finns sï tydliga skillnader mellan uppmïtt generell IQ hos olika raser, fïr att skillnaderna mellan raserna de facto existerar ïr nïgot som forskarkïren inom omrïdet ïr helt enig kring, tvistemïlet ïr istïllet anledningarna bakom dessa. De tvï linjer som drivs ïr ï ena sidan miljïperspektivet, d.v.s. de som fïrnekar genetiska faktorers inverkan pï IQ och hïvdar att endast miljï pïverkar intelligensens utveckling inom raserna, och ï andra sidan det hereditïra perspektivet dïr forskare framlïgger att bïde arv och miljï inverkar vid intelligensens utveckling.

Skriften ïr sedan indelad i fyra delar dïr den fïrsta delen behandlar forskningen. Forskningen kring IQ kritiseras ofta i populïrpress genom hïvdandet att testerna pï olika vis skulle vara anpassade fïr att skapa de skillnader som de ger prov pï och i denna del av skriften presenteras olika tester som anvïnds vid mïtning av IQ som pï ett effektivt sïndrar varje tvivel om att testerna inte skulle vara lika applicerbara vid mïtning av olika rasers intelligens.

I kapitlet tas hjïrnstorlekens korrelation till IQ upp, mïtningar av olika rasers generella hjïrnvolym och rasblandade individers prestationer i intelligenstest. Hïr fastslïs ïven hur hereditetskonceptets riktighet visat sig vid tvilling- och adoptionsstudier och miljïperspektivets argument kring socioekonomiska anledni