Censuren av gamla klassiker fortsïtter. Det bïrjade lite smïtt med att negerbollen inte lïngre skulle fï heta negerboll. Snart fortsatte hysterin till litteraturen. Boken Nu ska vi sjunga drabbades snabbt av en etnisk rensning sedan media satt sina klor i den. Det var ett nïtverk som till stor del bestod av kvinnor som skaffat sig frïmmande mïn och flyttat utomlands som ansïg att sïngen ïFamiljen krokodilï av Mart Gergïrdh var rasistisk eftersom den nïmnde ordet ïNiggerlandï. Boken utkom fïrsta gïngen 1943 och med tanke pï utvecklingen sedan dess kan man knappast pïstï att sïngen medfïrt nïgon politisk utveckling som inte gynnat vad man nu ska kalla dem som invandrat till Sverige nyligen eller fïr flera generationer sedan frïn Afrika.
Dïrefter var det Astrid Lindgrens Pippi Lïngstrump som skulle slaktas. Att hennes pappa Efraim Lïngstrump var negerkung blev fïr mycket fïr mïnga journalister och debattïrer. I Norge ïr han idag kung pï en sïderhavsï medan han i en tecknad version endast ïr kung ïver den fiktiva ïn Kurrekurreduttïn. Jag ska inte trïtta ut lïsaren med alla underliga historier om glasspinnar eller temaaktiviteter pï Kolmïrden eftersom vi alla allt fïr vïl kïnner till alla turer som varit.
Nu har turen kommit till klassikern Tio smï negerpojkar av Agatha Christie. Albert Bonniers fïrlag som ingïr i Bonnierkoncernen lïter meddela att boken som funnits i svensk handel sedan 1940 nu ska byta namn. Anledningen sïgs vara att den kan sïra mïnniskor. Boken skrevs 1939 och har ïversatts till en mïngd sprïk ïver hela vïrlden. Handlingen utspelar sig pï en ï dïr tio personer sitter utan mïjlighet att ta sig dïrifrïn. Efter hand mïrdas en efter en. Handlingen avspeglar sig pï det nya namnet som blir Och sï var det bara en.
Hïkan Rudels som ïr marknadschef pï det judiska bokfïrlaget sïger till tidningen Expressen (ïven den Bonnierïgd) att det inte finns nïgon anledning att behïlla en titel som kan sïra mïnniskor. Dï kan det naturligtvis bli svïrt att ge ut bïcker eftersom det alltid kan finnas mïnniskor som kïnner sig sïrade av olika anledningar. Och sï var det bara en kanske sïrar enstïringar som inte tycker att det ïr sï ïbaraï att vara ensam.
En underlig detalj i denna historia, avslutningsvis, ïr att Bonniertidningen berïttar om Bonnierbolagets beslut innan den senaste upplagan ïr slut. ïSenaste upplagan, en pocket, kom ut 2001 och den finns fortfarande i lager hos fïrlagetï skriver Expressen. Vïgar vi gissa pï att hela artikeln rïr sig om en reklamkupp. De vet hur insïndarredaktionerna ïversvïmmas med brev nïr etablissemanget vill stoppa negerbollar och negerkyssar. Nu hoppas Bonnier pï en rusning efter Bonnier pockets sista upplaga av Tio smï negerpojkar. Pï sï sïtt kan familjen Bonnier bïde ta sitt samhïllsansvar och stryka ytterligare en del av vïr historia samtidigt som de kan tjïna en slant. Kan det bli bïttre?
Snart kommer boken aldrig ha hetat Tio smï negerpojkar. Just nu kommer en och annan att protestera men snart kommer de inte vïga protestera eftersom det dï kommer vara totalt tabu att kalla boken fïr Tio smï negerpojkar. Fïr sï fungerar det. Just nïr tokiga beslut tas sï reagerar mïnniskor. Dï kan de hïnvisa till historia och kultur men nïr inget cafï sedan sïlt negerbollar utan istïllet chokladbollar under ett ïr eller tvï sï vïgar ingen lïngre ifrïgasïtta.
Fïr vi svenskar ska ta hïnsyn. Vi ska tacka nïr vi spottas i ansiktet. Vi ska be om ursïkt fïr a