Censuren av gamla klassiker fortsītter. Det bīrjade lite smītt med att negerbollen inte līngre skulle fī heta negerboll. Snart fortsatte hysterin till litteraturen. Boken Nu ska vi sjunga drabbades snabbt av en etnisk rensning sedan media satt sina klor i den. Det var ett nītverk som till stor del bestod av kvinnor som skaffat sig frīmmande mīn och flyttat utomlands som ansīg att sīngen īFamiljen krokodilī av Mart Gergīrdh var rasistisk eftersom den nīmnde ordet īNiggerlandī. Boken utkom fīrsta gīngen 1943 och med tanke pī utvecklingen sedan dess kan man knappast pīstī att sīngen medfīrt nīgon politisk utveckling som inte gynnat vad man nu ska kalla dem som invandrat till Sverige nyligen eller fīr flera generationer sedan frīn Afrika.
Dīrefter var det Astrid Lindgrens Pippi Līngstrump som skulle slaktas. Att hennes pappa Efraim Līngstrump var negerkung blev fīr mycket fīr mīnga journalister och debattīrer. I Norge īr han idag kung pī en sīderhavsī medan han i en tecknad version endast īr kung īver den fiktiva īn Kurrekurreduttīn. Jag ska inte trītta ut līsaren med alla underliga historier om glasspinnar eller temaaktiviteter pī Kolmīrden eftersom vi alla allt fīr vīl kīnner till alla turer som varit.
Nu har turen kommit till klassikern Tio smī negerpojkar av Agatha Christie. Albert Bonniers fīrlag som ingīr i Bonnierkoncernen līter meddela att boken som funnits i svensk handel sedan 1940 nu ska byta namn. Anledningen sīgs vara att den kan sīra mīnniskor. Boken skrevs 1939 och har īversatts till en mīngd sprīk īver hela vīrlden. Handlingen utspelar sig pī en ī dīr tio personer sitter utan mījlighet att ta sig dīrifrīn. Efter hand mīrdas en efter en. Handlingen avspeglar sig pī det nya namnet som blir Och sī var det bara en.
Hīkan Rudels som īr marknadschef pī det judiska bokfīrlaget sīger till tidningen Expressen (īven den Bonnierīgd) att det inte finns nīgon anledning att behīlla en titel som kan sīra mīnniskor. Dī kan det naturligtvis bli svīrt att ge ut bīcker eftersom det alltid kan finnas mīnniskor som kīnner sig sīrade av olika anledningar. Och sī var det bara en kanske sīrar enstīringar som inte tycker att det īr sī ībaraī att vara ensam.
En underlig detalj i denna historia, avslutningsvis, īr att Bonniertidningen berīttar om Bonnierbolagets beslut innan den senaste upplagan īr slut. īSenaste upplagan, en pocket, kom ut 2001 och den finns fortfarande i lager hos fīrlagetī skriver Expressen. Vīgar vi gissa pī att hela artikeln rīr sig om en reklamkupp. De vet hur insīndarredaktionerna īversvīmmas med brev nīr etablissemanget vill stoppa negerbollar och negerkyssar. Nu hoppas Bonnier pī en rusning efter Bonnier pockets sista upplaga av Tio smī negerpojkar. Pī sī sītt kan familjen Bonnier bīde ta sitt samhīllsansvar och stryka ytterligare en del av vīr historia samtidigt som de kan tjīna en slant. Kan det bli bīttre?
Snart kommer boken aldrig ha hetat Tio smī negerpojkar. Just nu kommer en och annan att protestera men snart kommer de inte vīga protestera eftersom det dī kommer vara totalt tabu att kalla boken fīr Tio smī negerpojkar. Fīr sī fungerar det. Just nīr tokiga beslut tas sī reagerar mīnniskor. Dī kan de hīnvisa till historia och kultur men nīr inget cafī sedan sīlt negerbollar utan istīllet chokladbollar under ett īr eller tvī sī vīgar ingen līngre ifrīgasītta.
Fīr vi svenskar ska ta hīnsyn. Vi ska tacka nīr vi spottas i ansiktet. Vi ska be om ursīkt fīr a