"Judefīrfīljelser pī internet", under den braskande rubriken levererar journalisten Christoph Andersson en diatrib som publicerats pī Dagens Nyheters kultursidor mot det lovvīrda projektet Metapedia. I artikeln framstīlls Metapedia som "ett elektroniskt uppslagsverk om judar och oliktīnkande pī Internet", och eftersom utgivarbevis sīkts och hemsidan dīrmed kommer att skyddas av grundlagen pī samma vis som den-svenske.com redan gīr hīvdar Andersson att "dīrmed lyckas en liten grupp militanta hīgerextremister underminera demokratins viktigaste hīrnpelare - pressfriheten och īppenheten".
Det īr svīrt att bedīma huruvida Christoph Andersson sjīlv tror pī vad han skriver. En viktig insikt om mīnniskan īr att hon līngtifrīn alltid drivs av rationella resonemang eller besitter sjīlvinsikt om det orimliga eller oriktiga i vad hon framfīr. Fīr att illustrera detta fenomen kan nīmnas hur līrare exempelvis vid mer īn ett tillfīlle betonat hur viktigt de anser det vara att līra skolbarn demokratiska vīrderingar fīr att de inte skall ha nīgra fīrutfattade meningar, utan att tillstymmelse till insikt om att indoktrinering av demokratiska vīrderingar etablerar just fīrutfattade meningar. Pī liknande vis framhīller avhoppade "nazister" vid sina fīredrag i regel det faktum att de helt saknat ideologisk kunskap, men trots det uppfattar sīvīl de sjīlva som mīnga av deras īhīrare att de pī nīgot vis utgīr auktoriteter om nationalsocialismen, den ideologi de aldrig varit nīgon del av och inte kan nīgonting om.
Sensationsjournalisten Christoph Andersson
Sjīlvbedrīgeri īr dock ett mycket effektivt verktyg nīr man skall bedraga andra, eftersom det minskar mījligheten fīr omgivningen att genomskīda en individ som bedragare om han inte sjīlv īr medveten om sina līgner. Som sīvīl psykologer som sociobiologer pīpekat kan individer genom sjīlvbedrīgeri komma att tro pī sina egna rationaliseringar och framstī som īrliga och "goda mīnniskor" inte bara i sina egna utan īven i andras īgon.
Sedan finns det givetvis īven de som inte blygs īver att ljuga rītt ut fīr att avancera sina egna intressen.
Hur det fīrhīller sig i fallet med Christoph Andersson īr givetvis svīrt att bedīma. Vad som dīremot inte īr svīrt īr att pīvisa de felaktigheter och fīrvrīngningar som han framlīgger i sin artikel.
Den kanske mest uppenbara felaktigheten īr Anderssons allvarliga pīstīende om att syftet med Metapedia pī nīgot vis skulle vara att fīrfīlja judar och utgīrs av "ett register, som i huvudsak delar upp mīnniskor i tvī kategorier: Judar och svenskar". Vemhelst som besīker hemsidan ser snabbt att pīstīendet helt enkelt inte stīmmer. Metapedia īr ett uppslagsverk som behandlar en līng rad olika īmnen och som en del av det īven olika individer. Den dualistiska kategorisering Andersson talar om existerar emellertid inte. Dīrjīmte kan man frīga sig hur Andersson tolkar det faktum att information om en rad nationalister īterfinns pī Metapedia, dī han menar att hemsidans syfte īr att registrera och hīnga ut folk.
I vad som fīr tolkas som ett fīrsīk att svartmīla Metapedia hīvdar Andersson vidare att "registret" byggts upp av personer med "alias som 'Nazistkillen'". Det faktum att "Nazistkillen" īr en bannlyst sabotīr som pī intet sītt bidragit till utvecklingen av Metapedia bortses det helt ifrīn.
En sjīlvmotsīgelse i Anderssons artikel īr dessutom att han hīvdar sig vara oroad īver hur individer enligt honom sjīlv "hīngs ut", samtidigt som han sjīlv helt utan grund hīnger ut Lennart Berg och Anders Lagerstrīm som anstiftare av judefīrfīljelse i Sveriges stīrsta morgontidning. Jag hoppas innerligen att Berg och Lagerstrīm kommer līta prīva detta fīrtal vid en rīttslig instans.
En bit in i artikeln īvergīr Andersson plītsligt till att tala om Nationell media som enligt honom begīr "angrepp mot journalister", vilket kan tyckas nīgot mīrkligt dī han inte ger ett enda exempel fīr att understīdja detta pīstīende. Dīremot kommer han med en rad andra, mīrkliga pīstīenden sī som att Nationell media skulle anse Filip Hammar och Fredrik Wikingsson vara "bra līrare