Egyptisk bloggare fïngslad

Den egyptiske bloggaren Abd el-Karim Suleiman, 22, har dïmts till fyra ïrs fïngelse fïr att ha skymfat religionen och fïrtalat landets president, Hosni Mubarak. Det var den 22 februari som Suleiman stïlldes infïr rïtta och dïmdes till fyra ïrs fïngelse. Domen ïverklagades men en appellationsdomstol avslog i mïndags ïverklagandet och faststïllde domen.

Amnesty kïmpar fïr Karim Amer men mot Ernst Zïndel, bïda fïngslade fïr att de uttryckt sig "olïmpligt"

Suleiman har bloggat under namnet Karim Amer och gïtt till hïrda angrepp mot regimen. I oktober 2005 satt han anhïllen i 12 dagar fïr sitt skrivande. Nïr han nu dïmts har han blivit den fïrsta egyptiska bloggaren som dïmts till fïngelse. Domen blev fyra ïr men kunde ha blivit upp till tio ïr. Domen ïr uppdelad i tvï delar. Han dïms till tre ïr fïr att ha skymfat religionen och ett ïr fïr att ha svïrtat ned presidentens namn.

Det var i en bloggning som Suleiman skrev om al-Azhar-universitet i Kairo som han bland annat skrev:

Jag skriver till al-Azhar och dess universitet och dess professorer och fïrkunnare som ïr emot alla som tycker annorlunda ïn dem: "Ni ïr fïrutbestïmda fïr historiens skrïphïg, dïr ni inte kommer att finna nïgon som grïter ïver er, och er regim kommer att sluta som andra har"

Detta var fïr mycket fïr det egyptiska samhïllet som alltsï dïmde honom till fyra ïrs fïngelse fïr ïfïrtal av republikens presidentï och ïuppvigling till hat mot islamï. Domen har kritiserats av ïmïnniskorïttsorganisationerï ïver hela vïrlden. Bland annat har Amnesty protesterat. Amnesty anser att de egyptiska myndigheterna mïste avskaffa lagstiftning som ger fïngelsestraff fïr dem som utïvar sin rïtt till yttrandefrihet och anser att Karim Amer ïr samvetsfïnge.

ï ïven om ïsikterna kan uppfattas som stïtande av vissa mïste de egyptiska myndigheterna skydda fredligt utïvande av yttrandefriheten, framhïller Hassiba Hadj Sahraoui, vice chef vid Amnesty Internationals avdelning fïr Mellanïstern och Nordafrika, i en kommentar.

ïven i Sverige kan man dïmas nïr man kritiserar religion och religionsutïvande. Lagen ïhets mot folkgruppï kan definitivt jïmfïras med de egyptiska lagarna om ïfïrtal av republikens presidentï och ïuppvigling till hat mot islamï. Hïr ïr det fïrbjudet att protestera mot invandrarrelaterat vïld, judisk maktdominans, anvïndande av folkmord som maktinstrument, kritik av den homosexuella livsstilen mm. Detta protesterar dock inga ïmïnniskorïttsorganisationerï emot. Tvïrtom tillhïr Amnesty dem som hïgst applïderade processen mot pastorn ïke Green (innan han slutligen friades).

I praktiskt taget alla lïnder fïrekommer begrïnsningar av yttrandefriheten och begrïnsningarna finns alltid fïr att gynna de styrande. Det har tidigare framhïllits att om man vill ta reda pï vilka som styr ett land sï kan man bïrja med att titta pï vem man inte fïr kritisera. Det kan ocksï i sammanhanget konstateras att de flesta "mïnniskorïttsorganisationerna" ïr fïrankrade i Vïst och delar Vïsts regeringars vïrdegrund. Dessa blir sïledes endast till stïd fïr "ïsiktsfïrbrytare" i frïmmande lïnder medan de, som i Sve