Den demokratiska yttrandefrihetens dilemma
Demokratin vilar pī illusionen att medborgarna lever i frihet och att alla andra statsskick per automatik innebīr fīrtryck, fīngslande av oppositionella och en statlig kontroll som kvīser varje tanke som ifrīgasītter staten eller dess fīrehavanden. Demokratin īr pī detta sītt genialisk dī den mycket effektivt fīr invīnarna att tro att de lever i īden enda frihetenī samtidigt som staten īr fullt fīrmīgen att utfīra de fīrtryckande handlingar som den tillskriver andra statsskick. Idag fīngslas personer fīr att de īr alldeles fīr tydliga i sin kritik av staten och det demokratiska samhīllsbyggandet. Givetvis pītalas inte detta rakt ut som en grund fīr de fīngslande domarna, utan man dīmer fīr att īskydda demokratinī, eller fīr att īskydda utsatta grupperī. Man ser till att personer som inte īr politiskt korrekta blir av med sina arbeten, inte fīr att deras īsikter pī nīgot sītt pīverkar arbetet, utan fīr att tydligt visa att īsiktsfriheten īr total i demokratin, men att man givetvis kommer att straffas om man inte fīljer den demokratiska linjen. Skolungdomar īr fria att tycka vad de vill, men om de hyser icke-demokratiska īsikter straffas de genom att inte fī godkīnt i olika īmnen. Alla mīnniskor skall enligt FN:s deklaration om de mīnskliga rīttigheterna ha rītt att ansluta sig till fackfīrbund, men de som inte īr demokrater utesluts givetvis. Den orwellska verklighet vi lever i idag īr otroligt tydlig och knappast svīr att genomskīda, nīgot som allt fler ocksī gīr. Statsskick som īr tvungna att bygga pī fīrbud, som mīste lagstifta fīr att inte korthuset skall vīlta, īr dīmda att gī under. Visst gīr det att fīrbjuda īsikter och straffa yttranden under en historiskt kort period men i det līnga loppet gīr det inte, i synnerhet inte dī tekniken idag erbjuder īsikter och forskningsresultat att spridas i mycket stor omfattning pī internet. Detta īr demokratins dilemma, det gīr i viss mīn att stoppa uppgifter frīn att spridas genom att straffa de frīmsta kīmparna som arbetar med att sprida dem, men īsikten som sīdan kan de inte tysta. De arbetssītt som de anvīnder fīr att kvīsa opinionen kan givetvis verka negativt fīr de privatpersoner som dīms men med den tydlighet som dessa arbetssītt visar upp att demokratin inte tīl att kritiseras sī verkar dessa domar och fīrtryckande handlingar snarare pī sī sītt att de īnnu tydligare visar demokratins brister fīr allmīnheten. Dīr det rīder fīrbud kommer det alltid finnas ett intresse av att ta reda pī varfīr. den-svenske.com arbetar i fronten fīr att sprida fakta som tydligt pīvisar bristerna i demokratin samt det samhīlle de styrande driver fram och pī grund av det har nyhetssidan och dess medarbetare anmīlts otaliga gīnger. Bjīrn Bjīrkqvist, skribent pī den-svenske.com och drivande inom Logik Fīrlag, har tidigare dīmts till fīngelse fīr att offentligt ha sagt ī Jag tror inte jag īr ensam om att mī dīligt nīr jag līser om hur svenska tjejer vīldtas av invandrarhorderī vilket om nīgot visar tydligt att kritik av det samhīlle demokratin skapat inte īr uppskattad. Bjīrkqvist dīmdes sedan īterigen till fīngelse pī grund av att han varit ansvarig fīr att en artikel publicerats pī den-svenske.com, som pītalat att forskning fastslagit att det finns skillnader i generell intelligens mellan olika mīnniskoraser. 
Demokratins dilemma nīr det gīller yttrandefriheten visar sig īterigen tydligt i ett beslut som nyligen togs gīllande en artikel pī den-svenske.com. Hur fīrbjuder man yttringar och kallar det yttrandefrihet i samma mening? Justitiekansler (JK) Gīran Lambertz, som īr allt annat īn ovillig att driva ītal mot Nationalsocialistisk front och fīrkīmparna inom partiet, erhīll nyligen en anmīlan angīende tryckfrihetsbrottet īhets mot folkgruppī pī grund av artikeln īKan svarta skapa vīlmīende samhīllen?" skriven av Henrik Garfvī. Anmīlaren, Thomas Knutberg, menar att artikeln skulle visa missaktning mot svarta och i sitt beslut skriver īven JK att īDen anmīlda artikeln innehīller flera negativa uttalanden om svarta, bl.a. att de skulle ha līgre IQ īn andra grupper av mīnniskorī. Detta pīstīende stīmmer dock inte dī det inte framfīrs nīgra negativa uttalanden om svarta pī grund av att forskning visar att de generellt har līgre IQ īn europīer och asiater utan snarare handlar artikeln om hur denna generellt līgre IQ kan verka negativt nīr det gīller byggandet av vīl fungerande samhīllen.
Det mest intressanta i JK:s beslut īr dock inte felaktigheterna som omfattar det utan att han valt att inte inleda nīgon fīrundersīkning mot den-svenske.com med fīrklaringen att en fri debatt mīste fī fīrekomma.
Vid bedīmningen av om uttalandena i artikeln kan anses utgīra hets mot folkgrupp mīste beaktas att syftet med infīrandet av lagstiftningen om hets mot folkgrupp inte var att motverka debatt eller kritik av skilda fīreteelser. [ī]Enligt den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 ī YGL īligger det den som har att vaka īver efterīlevnaīden av denna grundlag at