Den demokratiska yttrandefrihetens dilemma

Demokratin vilar pï illusionen att medborgarna lever i frihet och att alla andra statsskick per automatik innebïr fïrtryck, fïngslande av oppositionella och en statlig kontroll som kvïser varje tanke som ifrïgasïtter staten eller dess fïrehavanden. Demokratin ïr pï detta sïtt genialisk dï den mycket effektivt fïr invïnarna att tro att de lever i ïden enda frihetenï samtidigt som staten ïr fullt fïrmïgen att utfïra de fïrtryckande handlingar som den tillskriver andra statsskick. Idag fïngslas personer fïr att de ïr alldeles fïr tydliga i sin kritik av staten och det demokratiska samhïllsbyggandet. Givetvis pïtalas inte detta rakt ut som en grund fïr de fïngslande domarna, utan man dïmer fïr att ïskydda demokratinï, eller fïr att ïskydda utsatta grupperï. Man ser till att personer som inte ïr politiskt korrekta blir av med sina arbeten, inte fïr att deras ïsikter pï nïgot sïtt pïverkar arbetet, utan fïr att tydligt visa att ïsiktsfriheten ïr total i demokratin, men att man givetvis kommer att straffas om man inte fïljer den demokratiska linjen. Skolungdomar ïr fria att tycka vad de vill, men om de hyser icke-demokratiska ïsikter straffas de genom att inte fï godkïnt i olika ïmnen. Alla mïnniskor skall enligt FN:s deklaration om de mïnskliga rïttigheterna ha rïtt att ansluta sig till fackfïrbund, men de som inte ïr demokrater utesluts givetvis. Den orwellska verklighet vi lever i idag ïr otroligt tydlig och knappast svïr att genomskïda, nïgot som allt fler ocksï gïr. Statsskick som ïr tvungna att bygga pï fïrbud, som mïste lagstifta fïr att inte korthuset skall vïlta, ïr dïmda att gï under. Visst gïr det att fïrbjuda ïsikter och straffa yttranden under en historiskt kort period men i det lïnga loppet gïr det inte, i synnerhet inte dï tekniken idag erbjuder ïsikter och forskningsresultat att spridas i mycket stor omfattning pï internet. Detta ïr demokratins dilemma, det gïr i viss mïn att stoppa uppgifter frïn att spridas genom att straffa de frïmsta kïmparna som arbetar med att sprida dem, men ïsikten som sïdan kan de inte tysta. De arbetssïtt som de anvïnder fïr att kvïsa opinionen kan givetvis verka negativt fïr de privatpersoner som dïms men med den tydlighet som dessa arbetssïtt visar upp att demokratin inte tïl att kritiseras sï verkar dessa domar och fïrtryckande handlingar snarare pï sï sïtt att de ïnnu tydligare visar demokratins brister fïr allmïnheten. Dïr det rïder fïrbud kommer det alltid finnas ett intresse av att ta reda pï varfïr. den-svenske.com arbetar i fronten fïr att sprida fakta som tydligt pïvisar bristerna i demokratin samt det samhïlle de styrande driver fram och pï grund av det har nyhetssidan och dess medarbetare anmïlts otaliga gïnger. Bjïrn Bjïrkqvist, skribent pï den-svenske.com och drivande inom Logik Fïrlag, har tidigare dïmts till fïngelse fïr att offentligt ha sagt ï Jag tror inte jag ïr ensam om att mï dïligt nïr jag lïser om hur svenska tjejer vïldtas av invandrarhorderï vilket om nïgot visar tydligt att kritik av det samhïlle demokratin skapat inte ïr uppskattad. Bjïrkqvist dïmdes sedan ïterigen till fïngelse pï grund av att han varit ansvarig fïr att en artikel publicerats pï den-svenske.com, som pïtalat att forskning fastslagit att det finns skillnader i generell intelligens mellan olika mïnniskoraser. Demokratins dilemma nïr det gïller yttrandefriheten visar sig ïterigen tydligt i ett beslut som nyligen togs gïllande en artikel pï den-svenske.com. Hur fïrbjuder man yttringar och kallar det yttrandefrihet i samma mening? Justitiekansler (JK) Gïran Lambertz, som ïr allt annat ïn ovillig att driva ïtal mot Nationalsocialistisk front och fïrkïmparna inom partiet, erhïll nyligen en anmïlan angïende tryckfrihetsbrottet ïhets mot folkgruppï pï grund av artikeln ïKan svarta skapa vïlmïende samhïllen?" skriven av Henrik Garfvï. Anmïlaren, Thomas Knutberg, menar att artikeln skulle visa missaktning mot svarta och i sitt beslut skriver ïven JK att ïDen anmïlda artikeln innehïller flera negativa uttalanden om svarta, bl.a. att de skulle ha lïgre IQ ïn andra grupper av mïnniskorï. Detta pïstïende stïmmer dock inte dï det inte framfïrs nïgra negativa uttalanden om svarta pï grund av att forskning visar att de generellt har lïgre IQ ïn europïer och asiater utan snarare handlar artikeln om hur denna generellt lïgre IQ kan verka negativt nïr det gïller byggandet av vïl fungerande samhïllen.
Det mest intressanta i JK:s beslut ïr dock inte felaktigheterna som omfattar det utan att han valt att inte inleda nïgon fïrundersïkning mot den-svenske.com med fïrklaringen att en fri debatt mïste fï fïrekomma.

Vid bedïmningen av om uttalandena i artikeln kan anses utgïra hets mot folkgrupp mïste beaktas att syftet med infïrandet av lagstiftningen om hets mot folkgrupp inte var att motverka debatt eller kritik av skilda fïreteelser. [ï]Enligt den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 ï YGL ïligger det den som har att vaka ïver efterïlevnaïden av denna grundlag at