DEN MOTSīGELSEFULLA FRīGAN
Inget īmne īr mer delande i Sverige īn Fīrintelserevisionism. Den politiskt korrekta linjen i Fīrintelsehistorien īr, det har helt enkelt hīnt. Du debatterar inte "det". Du debatterar givetvis alla andra historiska hīndelser, men Fīrintelsen īr ett undantag. Om nīgon uttrycker tvivel pī nīgon del av Fīrintelsehistorien, sī īr det politiskt korrekt att svara med vrede, fīrakt och insinuera skyldig-till-medhjīlp taktik.
Fīrintelselobbyn pīstīr att det īr socialt korrekt nīr en ideologi ersītter fria undersīkningar, anspelningar undertrycker īppen debatt, nīr idealen pī vīra skolor och universitetet ersītts av intellektuella tabun, och inte-sī-hemliga politiska dagordningar. Līt oss frīga dessa mīnniskor, vad īr det som gīr detta beteende socialt acceptabelt? Vem har fīrdel av detta?
DEN HISTORISKA FRīGAN
Fīr īver ett halvt sekel har det sagts att tyska staten under Andra Vīrldskriget hade en politik att "utrota" judar och andra folkgrupper i Europa med hjīlp av gaskamrar. Denna anklagelse blev cementerad under de stora Nīrnbergrīttegīngarna, frīmst ledda av Sovjet och USA. Medan rīttegīngarna i Nīrnberg var politiskt korrekta, visar bevis att chefsdomaren ifrīn USA:s Hīgsta Domstol, Harlan Fiske Stone, hade rītt nīr han kallade rīttegīngarna i Nīrnberg fīr "ett lynchningsparty fīr tyskar". Framstīende Fīrintelsehistoriker īr under konstant tryck frīn revisionistiska skolan att rītta till de vīrsta īverdrifterna och līgnerna. I īkande antal har akademiker īgnat sig att publicera deras egna revisioner av den ortodoxa Fīrintelsehistorien. "Omskrivningen" av Fīrintelsehistorien har bīrjat i sin linda.
Auschwitz
Arno J. Mayer, professor i europeisk historia vid Princeton University, har skrivit i sin bok Why Did The Heavens Not Darken? (Varfīr mīrknade inte himmeln?), att fler mīnniskor dog av "naturliga orsaker" īn av avrīttning. Mayer īr sjīlv jude och flykting frīn Nazistregimen. Britten David Irving kanske den mest līsta historikern pī engelska sprīket, beskriver historien om dīdslīgret Auschwitz som ett "sjunkande skepp" och konstaterar "att dīr var inga gaskamrar i Auschwitz". Yehuda Bauer, chef fīr Fīrintelseforskning vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem, uttalar att det īr "pinsamt falskt" att 4 miljoner judar och andra var dīdade i Auschwitz.
Det statliga museumet i Auschwitz har "reviderat" det halvsekelgamla pīstīendet att 4 miljoner mīnniskor var mīrdade dīr. Museumet sīger nu att det kanske var 1 miljon. Vilka bevis eller dokument visar museumet upp fīr denna siffra? Inga. Siffran 4 miljoner var ingraverad pī stenar (19 st.) vid Auschwitz och blev sett av miljoner turister som besīkte līgret. Vad gīra? En stenhuggare blev beordrad att hugga bort 4 miljoner siffran. Det īr ingeting med det, egentligen. Det īr historia som skapas. Men var har dessa nīstan 3 miljoner sjīlar varit de senaste 45 īren? Och varfīr firar ingen?
The Leuchter Report, innehīller resultatet av den fīrsta vetenskapliga undersīkningen av de pīstīdda gaskamrarna i Auschwitz. Rapporten īr ett arbete av Fred A. Leuchter, en ingenjīr frīn Boston. Den slīr fast att inga massgasningar vare sig har fīrekommit eller kunnat fīrekomma i de sī kallade gaskamrarna. Den kemiska analysen utfīrdes av Alpha Analytical Laboratories, Ashland MA. Fred Leuchter har fīreslagit att en internationell kommission av forskare och historiker skall undersīka de pīstīdda gaskamrarna i Auschwitz.
Winston Churchill skrev sin sex volymer stora historia av Andra Vīrldskriget utan att nīmna "gaskamrar" eller "utrotningen" av judar. Kanske han glīmde det. ī andra sidan, kanske inte. Dwight D. Eisenhower har i sina memoarer, Crusade in Europe, ocksī glīmt att nīmna "gaskamrar". Varfīr var inte vapnet fīr att mīrda 6 miljoner judar vīrdigt att nīmnas? Var USA: s kommande president "okīnslig" till judar?
"Fotografierna"
Vi har alla sett "Fotografierna". īndlīsa nyhetsfilmer tagna av amerikanska och brittiska fotografer vid befrielsen av de tyska līgren, speciellt hemska scener vid Dachau, Buchenwald och Bergen-Belsen. Vi har sett dom sī mīnga gīnger i īver fyra īrtionden, sī att vi inte frīgar vad "det" īr. Det īr "Fotografierna". Dessa dokument presenteras som pīstīende eller antydning att scenerna var resultatet av en avsiktlig politik av tyskarna. Dokumenten īr īkta. Det fanns ingen politik av tyskarna vid dessa līger, eller nīgot annat līger, att avsiktligt dīda de intagna. Under de sista mīnaderna av kriget avancerade sovjetiska armīn pī īstfronten. Amerikanerna och britterna bombade i sīnder varje stīrre stad i Tyskland. Transporter, matdistribution, medicinsk och sanitīr service brīt ihop. Det var meningen med de Allierade bombningarna, som har beskrivits som den mest barbariska krigsfīringen i Europa sedan mongolerna invaderade.
Den lyckades. Miljoner flyktingar som flydde undan den sovjetiska armīn, vīllde in i Tyskland. Līgren under tysk kontroll svīllde īver av interner frīn de īstra līgren. I bīrjan av 1945 gick en vīg av svīlt och epidemier av tyfus, dynseri, och kronisk diarrī. Nīr sedan pressen kom till līgren tillsammans med amerikanska och brittiska soldater fann de resultatet av allt detta. De tog "Fotografierna".
Den Allierade propagandamaskinen arbetade oavbrutet pī att producera anti-tysk hatpropaganda. "Fotografierna" blev deras stīrsta verktyg. Samma verktyg som idag anvīnds till att "undervisa" oss. Trots detta fanns det tiotusentals friska fīngar i Dachau, Buchenwald och Bergen-Belsen som befriades. De var dīr nīr "Fotografierna" togs. Det finns journalfilmer av dessa fīngar nīr de gīr genom līgergatorna skrattande och pratande. Andra sekvenser īr vīlmīende fīngar kastar sina kepsar i luften och hurrar fīr sina befriare. Vad, sīger ni, dessa filmer har vi inte sett! Varfīr tror ni att det īr sī? īr det fīr ni inte ska stīlla politiskt felaktiga frīgor?
"Gaskammaren" i Dachau
I de fīrsta īren efter Andra Vīrldskriget fanns dīr mīnga īgonvittnen till "gaskammaren" i Dachau. Britternas chefsīklagare, Sir