Anonyma jobbansïkningar floppade

I Sverige vet alla att invandrare egentligen ïr lite bïttre ïn svenskar. De har slitit hïrt i sina hemlïnder och skaffat sig hïg utbildningsnivï. Det hïrda politiska klimatet har sedan medfïrt att de tvingats lïmna allt fïr att bege sig till bidragsparadiset Sverige. Hïr har de mïtts av kyla och fïrakt. De har bara fïtt lite mer pengar ïn att de kunnat bo, ïta och kïpa lite av varje. Nïr de sedan har sïkt sig ut pï arbetsmarknaden har de ïter mïtts av rasism. Den hïr gïngen har det varit frïga om den vïrsta sorts rasism som finns, nïmligen strukturell rasism. Trots att svenskarna i 70 ïr rïstat pï socialdemokraterna sï bor det i varje svensk innerst inne en liten hatisk rasist, i alla fall om man fïr tro iraniern Masoud Kamali som pï den fïrra regeringens uppdrag undersïkte den strukturella rasismen i samhïllet.

Masoud Kamali ïr en ivrig pïhejare av teorin om strukturell rasism

Trots att invandrarna ïr ïverkvalificerade fïr jobb som stïdare eller taxichauffïr tvingas de att ta sïdana jobb, om de fïr nïgra alls. Svenskarna verkar inte alls fïrstïende fïr iranska intyg pï hïgskoleutbildningar. ïven om utbildningarna ser olika ut sï borde de vïl betyda nïgot?

Positiv sïrbehandling
Den strukturella rasismen har fïrbryllat mïnga och ingen vet vad de ska ta sig till fïr att bekïmpa detta fruktansvïrda samhïllsfenomen. Positiv sïrbehandling ïr nïgot som lyfts fram fïr att tvinga svenska fïretag att anstïlla invandrare eller skolor att anta invandrare med lïgre betyg. Detta har dock stïtt pï motstïnd frïn samhïllet dï det ïr kriminellt att diskriminera ïven svenskar. Olika instanser arbetar dïrfïr nu med att undersïka om man kan skriva om lagarna sï diskriminering blir accepterat. Under tiden vill man komma pï andra metoder fïr att slïppa in frïmlingar.

Fïr nïgra ïr sedan uppmïrksammades att brandkïren ville lïta kvinnor genomgï ett fysiskt mindre krïvande prov fïr att fler kvinnor skulle bli antagna till brandkïren. Att det fanns en mening med att brandmïn ïr starka sïg man inte bakom de politiskt korrekta skygglapparna som man tagit pï sig. Diskussionen fïrsvann dock snart, sannolikt fïr att nïgon upptïckte hur dumt det var att lïta politisk korrekthet gï fïre mïnniskoliv. Senare blev det polisen som skulle anpassas efter samhïllets krav. Fïrutom att arabiska poliser skulle kunna bïra religiïsa symboler fïr att skapa trygghet nïr de griper judiska ekobrottslingar sï fïreslogs ett lïttare sprïktest fïr att fler invandrare skulle klara antagningsproven och kunna bli poliser. Nïr fïreslaget inte (ïn) gïtt igenom provades andra metoder, sïsom fusk dïr invandrareleverna fick se frïgorna och svaren innan skrivningen.

Anonyma jobbansïkningar
En annan variant som diskuterats ïr att infïra anonyma jobbansïkningar fïr att pï den vïgen lura arbetsgivare att kalla invandrare till jobbintervjuer. Tanken ïr att de rasistiska arbetsgivarna, frïmst inom den offentliga sektorn, inte ska veta att det ïr en invandrare eller svensk som sïker jobbet utan endast gï pï erfarenheter och kunskap. Dïrmed ska fascistarbetsgivaren luras att anstïlla en invandrare eftersom dessa med stor sïkerhet ïr bïttre lïmpade fïr arbete ïn svenskar. Formellt ïr de anonyma jobbansïkningarna ïven till fïr att lura arbetsgivarna att anstïlla invandrare, kvinnor och olika ïldersgrupper men de tvï senare fïrsvinner allt som oftast i debatten dï det bara ïr invandrare som verkar betyda nïgot.

Nïr denna form av anonyma ansïkningar hittills prïvats sï har man delat upp ansïkningen i tvï delar. I den ena delen har man tagit bort uppgifter om den ansïkandes namn, kïn, ïlder, etnicitet och fïdelseort. Denna censurerade ansïkningshandling skickas sedan till den rekryteringsansvariga pï respektive arbetsplats som utifrïn detta underlag beslutar vilka som ska kallas till arbetsintervju. Dïrefter slïpps bomben, ïr det tïnkt, och arbetsgivaren fïr se att han bara kallat mïnniskor som heter Muhammed eller Ali. Sï var det i alla fall tïnkt.

Floppade i Karlstad
En kommun som prïvat denna metod ïr Karlstad dïr socialdemokraterna fïr nïgra ïr sedan fïreslog metoden. Nïr fïrslaget nu ïr avslutat sï visade det sig att fïrslaget inte blev den succï som man hoppats.

- Det hade bara smï, smï effekter. Det ïr ingen klockren metod fïr ïkad mïngfald, sïger Per Wiker, personalstrateg pï Karlstads kommun till Vïrmlands Folkblad.

ïIngen klockren metodï ïr politikersprïk och betyder att det inte fungerade alls. Det gick praktiskt taget inte alls att se nïgon skillnad nïr det gïllde sïkande frïn andra lïnder eller kvinnor. Med lite vilja kunde man ana att nïgot fler yngre ïn annars kallats till intervju. Wiker menar att den hïr metoden endast varit tidskrïvande och misslyckad. Istïllet fïreslïr han att man sïnker kraven vid anstïllningar. Det ïr politikersprïk fïr att utïva positiv sïrbehandling. ïPositiv sïrbehandlingï ïr politikersprïk fïr att diskriminera svenskar.

ï Man skulle kunna tïnka sig att man tïnker efter redan nïr man sïtter kompetensnivïn. Risken ïr att man stïller hïgre krav ïn som ïr nïdvïndigt. Ska man anstïlla en snickare behïver kravet inte vara att den sïkande kan tala perfekt svenska och har 40 ïrs erfarenhet. Det betyder inte att vi ska sïnka kraven, men att vi frïga oss vad det egentligen ïr vi behïver, sïger han.

Floppade i Vïxjï
Den 13 september 2006 berïttade Sveriges Radio Kronoberg om att Gymnasiefïrvaltningen i Vïxjï beslutat sig fïr att avbryta fïrsïket med anonyma ansïkningar. Mïlet hade varit att se till att fler invandrare fick jobb men metoden fick motsatt effekt. Fler svenskar ïn vanligt fick a