Majblomman 100 ïr

Majblomman ïr en i sanning trevlig gammal svensk tradition. Blommorna bïrjade sïljas i Gïteborg 1907. Bakom initiativet stod frun och tvïbarnsmamman Beda Hallberg (1869-1945) och syftet var att samla in pengar till tuberkulossjuka. Initiativet tog snabbt fart. Efter att de fïrsta 100 000 nïstan sïlt slut trycktes ytterligare 40 000 blommor. Det fïrsta ïret sïldes 139 000 majblommor. Tuberkulos, eller tbc, var ett stort problem vid fïrra sekelskiftet och skïrdade tusentals mïnniskoliv, frïmst unga dog till fïljd av sjukdomen.

Fïrsta majblomman (den hette sï fram till 1998 och bytte sedan namn till majblomman, i denna text anvïnder jag frïn nu dagens namn) spred sig snabbt och snart fanns det majblommekommittïer ïver hela landet. ïven utomlands gjorde majblomman succï. Idag finns blomman fïrutom i Sverige fortfarande kvar i Norge, Finland och Estland. I de andra lïnderna upphïrde majblomman i och med att tuberkulos utrotats.

Idag ïr sjukdomen pï vïg tillbaka till Sverige. Det ïr en naturlig fïljd av den invandringspolitik som bedrivs och applïderas av borgare och socialdemokrater. Det ïr dock en annan historia som absolut fïrtjïnar att uppmïrksammas men som inte riktigt hïr denna historia till.

Den fïrsta avsikten med majblomman var alltsï att arbeta mot tuberkulos. Den lilla blï blomman sïg kanske inte ut att kunna pïverka nïmnvïrt. Beda Hallberg mïtte hinder nïr hon fïrsïkte etablera den. Men genom sin envishet lyckades hon och idag vet vi att den i sanning pïverkat mycket. Nïr sjukdomen genom vaccinering och andra insatser praktiskt taget var utrotad ansïg Beda att majblomman borde leva vidare fïr att hjïlpa utsatta barn. Det var 1920-tal och fattigdomen var mer pïtaglig ïn idag. Det var ocksï vanligt med stora familjer, inte minst inom fattiga familjer. Jordbrukssamhïllet hade till slut fïrlorat kampen mot industrisamhïllet och ïvergïtt i det senare. I all den optimism som man fïrsïkte ge sken av fanns sorg, misïr och fattigdom. Fïrsta vïrldskriget var slut och aldrig mer skulle vïrlden stï i brand trodde man. Skedet bedrog. Vïrlden fick uppleva bïrskraschen i New York. De fattiga blev ïnnu fattigare och de rika roffade ït sig mer. Tillvaron handlade kanske mer ïn nïgonsin om ïverlevnad. Snart fick man ocksï anledning att kalla det vïrldskrig som drabbat vïr vïrld fïr fïrsta vïrldskriget eftersom det fïljts av ett andra.

Hela 1900-talets bïrjan hade kantrats av problem som dï och dï blossade upp i rena upprorsstïmningar. 1908 intrïffade exempelvis det kïnda Amaltheadïdet som pï flera sïtt kan illustrera hur det fattigare skiktet av befolkningen hade det. Det rïdde brist pï arbeten och arbetsgivarna vid hamnarna sïg hur de kunde tjïna pengar pï detta. Varje morgon fick de desperata ungdomarna stïlla upp sig pï rad varpï arbetsgivarna kunde vïlja vilka de ville ha som arbetskraft fïr dagen. Naturligtvis valde de oftast dem som begïrde minst i lïn. En tïvlan mellan de unga uppstod men snart insïg mïnga att enda chansen att sïtta sig emot var att organisera sig och vïgra tïvla med lïgsta lïner. Man organiserade sig och bïrjade strejka fïr att fï igenom krav om bïttre fïrutsïttningar. Arbetsgivarna svarade med att skratta ït de svïltande ungdomarna och tog in arbetare frïn utlandet. Nïgra vïnsteraktivister satt och diskuterade situationen pï Cafï Utposten och beslutade sig fïr att gïra nïgot. Tillsammans byggde de en sprïngladdning som de placerade pï ett fartyg dïr brittiska strejkbrytare befann sig. Bomben detonerade och en brittisk arbetade dog. Gïrningsmïnnen kunde snart gripas och dïmdes till dïden, vilket senare omvandlades till livstid och efter socialdemokraternas genombrott blev de benïdade. Fïrbrytarna blev hjïltar inom socialdemokratin och fick ekonomisk hjïlp av Olof Aschberg fïr att nï sina olika drïmmar som i ett fall var att slï sig ner pï landet och i ett annat fall att bli stridspilot i det kommunistiska Sovjetunionen.

Kungen och ledande politiker besïkte den dïde strejkbrytaren och hedrade hans minne medan man blankt struntade i de svenska arbetarnas situation.

Situationen fïrbïttrades nïgot men varje gïng arbetarna vann smï slag sï fïrlorade de andra. 1917 rasade revolutionen i en mïngd lïnder. I Ryssland tog en pïbel makten och infïrde kommunistisk diktatur. I Sverige stod socialdemokrater, kommunister och syndikalister avundsjukt och tittade pï. Vïrldskriget medfïrde matbrist och pï mïnga hïll i landet rïdde svïlttillstïnd. Skïrden 1916 hade varit ovanligt dïlig och det bidrog ocksï till att tillgïngen pï exempelvis potatis och sïd var minimal. I april 1917 uppstod kravaller i flera stïder dïr mest ihïgkomna ïr upploppen i Sïderhamn, Stockholm och Vïstervik. Hungriga mïnniskor brït sig in i matlagren och hamnade i konfrontation med polis. Vïnstern som avundsjukt blickade mot vad som hïnde i Ryssland fïrsïkte dra nytta av de fattiga mïnniskornas kïnslor. Syndikalisterna fïrsïkte organisera motstïndet fïr sina egna ïndamïl vilket man lyckades med pï nïgra orter medan man inte alls lyckades pï annat hïll. Dï liksom nu ville syndikalisterna profitera pï svenska arbetares motgïngar. Majoriteten av alla som var ute och demonstrerade och ibland slogs fïr mat var inte syndikalister utan bara hungriga svenskar. De hade inget intresse av att utnyttjas av syndikalisterna men hungern fick gï fïre politisk taktik och organiserades protesterna av syndikalister i den stad dïr de bodde sï protesterade de tillsammans med syndikalister.

Det var i dessa tider av potatiskravaller, utlïndsk arbetskraft som hyrdes in av giriga kapitalister, hunger och fattigdom som Beda Hallberg verkade.

Beda Hallberg hade redan frïn bïrjan arbetat fïr att ge fattiga barn nya mïjligheter. Redan innan hon uppfann majblomman hade hennes engagemang brunnit fïr utsatta barn och i och med majblomman hjïlpte hon frïn bïrjan barnen. Tanken var lika enkel som genial och har levt vidare in i vïra dagar. Genom att lïta barn i ïldern 9-12 ïr att sïlja majblommorna sï kunde barnen pï egen hand tjïna en liten slant. Dessutom kunde de genom att sïlja blommorna hjïlpa andra barn genom en medmïnsklig handling.

Det fïll sig dïrmed naturligt nïr tuberkulosen utrotats att helt och hïllet lïta majblomman gynna barn i fattiga familjer. Beda Hallberg hade tidigt insett att tuberkulos lïtt spreds i fattiga familjer och fïr att komma ït sjukdomar menade hon att man mïste fïrhindra fattigdomen.

1945 avled Beda Hallberg. Hon hade dï blivit kïnd ïver hela vïrlden fïr sina insatser fïr fattiga och sjuka. Den lilla blïsippa som hon frïn bïrjan skapade i Gïteborg hade gïtt pï ett internationellt triumftïg ïver hela Europa men ïven sï lïngt borta som i Indien och pï Kuba. Hon hade av riksdagen tilldelats hederspension 1938 men arbetade ïndï vidare sï lïnge hon orkade fïr utsatta barn runt om i Sverige. Hon ï