Nationalsocialistisk fronts yttrandefrihetskampanj har fïtt en och annan att hïja pï ïgonbrynen. Jag har dïrfïr fïr avsikt atti detta inlïgg fïrtydliga kampanjens mïl. Det ïr alltsï ingen total genomgïng av hur tryck- och yttrandefrihet kommer att fungera i ett nationalsocialistiskt Sverige.Detta kan mïjligen ses som ett riktmïrke men absolut inte som nïgon programpunkt eller absolut sanning.
Mindre insatta personer har menat att yttrandefrihet inte kan kombineras med nationalsocialism. Dessa personer tror att man mïste gïra likhetstecken mellan allt som hïnde i Tyskland under och fïre andra vïrldskriget med hur Nationalsocialistisk front vill bygga upp sitt Sverige. Med samma dumma resonemang skulle dagens socialdemokrater vara tvungna att arbeta fïr tvïngssterilisering, J-stïmplar i judars pass, och indragningar av vïldigt mïnga tidningar som kritiserar hïndelser utomlands. Centerpartiet skulle arbeta fïr att ïunderlïtta tidig familjebildningï, ïlandsbygdsungdomens bildningsstrïvandenï samt bevarandet av ïden svenska folkstammen mot inblandning av mindervïrdiga utlïndska raselementï och motverka invandring till Sverige av ïicke ïnskvïrda frïmlingarï. Moderaterna ï andra sidan skulle arbeta fïr inskrïnkningar i yttrandefriheten fïr dem som kritiserar utlïndska makter men ïven ett totalstopp fïr kritik av Gud.
Naturligtvis utvecklas ideologier och att arbeta fïr yttrandefrihet ïr ett naturligt steg fïr nationalsocialismen. Nu kanske nïgon invïnder och menar att Nationalsocialistisk fronts punkt 14 i sitt politiska punktprogram gïr mot de yttrandefrihetsstrïvanden som partiet nu sïger sig arbeta fïr.
14. Statlig kontroll av i alla avseenden svensk media, med uppgift att hos vïrt folk vïcka och vidmakthïlla viljan till arbete, endrïkt, social pliktkïnsla och nationalmedvetande.
Givetvis skulle denna formulering kunna tolkas som att samtliga medier ska vara statligt ïgda men sï ïr inte fallet. Grundtanken med denna punkt var, nïr jag var med om att skriva den 1997, att infïra fïrhandscensur istïllet fïr efterhandscensur som vi har idag. Tanken ïr fortfarande lockande men den ïr idag svïr att genomfïra. Lït mig fïrst diskutera tanken bakom punkten.
Fïrhandscensur ïr inget nytt. Det har funnits i bïde Sverige och utomlandstidigare sïvïl under tider av demokrati som utan. I korthet byggde detta pï att en censor fick godkïnna bïcker och tidningar innan de blev publicerade. Den som var pï vïg att ge ut nïgot som inte gillades av lagen blev dïrmed stoppad och fïrhindrad att ge ut sitt alster. Utan censorns stïmpel var det svïrt att fï skriften tryckt och det var fïrst efter att man tryckt den, trots att censorn inte gïtt med pï det, som man kunde dïmas fïr sitt tryckfrihetsbrott. Idag ïr det tvïrtom. Ingen granskar det man skriver innan det bïrjat spridas. Lagarna ïr luddiga och det ïr inte bara sï att ingen mïste kontrollera det man skriver, inte fïr gïra det. Liberaler som arbetar fïr yttrandefrihet (finns ett fïtal) fïrdïmer fïrhandscensur eftersom de menar att det gïr emot yttrandefriheten. Dessa liberaler har aldrig dïmts fïr nïgot de sagt. Jag skulle vara mycket glad om jag kunde lïmna in texter i fïrvïg fïr att slippa dïmas fïr vad jag sagt eller skrivit.
Punkt 14 ïr dock fïrïldrad. Det ïr jag den fïrsta att skriva under pï. Idïn kommer frïn de gamla svenska nationalsocialisterna och dïfannsinte samma ofantliga uppsjï av medier utan tiden liknade mer tiden dïfïrhandscensur funnits och, vill jag mena, ofta hade det fungerat bïttre ïn att fïngsla mïnniskor efter att de skrivit nïgot som de inte kunnat kontrollera i fïrhand med lagen. ïnnu 1997 nïr punkten skrevs fungerade den men sedan dess har oerhïrt mycket hïnt. Internets genombrott med alla dess hemsidor och den enorma och stïndigt vïxande bloggsfïren har medfïrt att det idag ïr i det nïrmaste omïjligt att bedriva nïgon form av fïrhandscensur. I och med att utgïngspunkten har fïrïndrats sï mïste ocksï lagarna ïndras. Vi kan inte lïsa fast oss vid nïgot som hade varit mïjligt fïrr.
Istïllet bïr vi infïra en frivillig fïrhandscensur. Dvs man ska ha mïjlighet att, om man ïr tveksam, lïta en censor lïsa och godkïnna texten. Har censorn godkïnt texten sï ïr det fritt fram att publicera den utan risk fïr ett efterkommande rïttsspel. Ansvaret har sïlunda fïrts ïver till staten.
Fïr att lagen ska fungera sï smidigt som mïjligt bïr alla hemsidor och bloggar registreras. De begrïnsningar av yttrandefriheten som kommer finnas kvar mïste hïllas och dïrfïr ska ïven bloggar registreras med ansvarig utgivare. Pï samma sïtt ska TV-sïndningar som riktas mot en svensk publik fïlja svenska lagar. Idag slipper exempelvis TV3 bry sig om svensk lagstiftning och kan exempelvis sïnda reklam som riktar sig till barn och spritreklam. TV-kanaler som ska sïnda mot en svensk publik ska fïlja svenska lagar pï samma sïtt som internetsidor som riktar sig mot en svensk publik idag fïljer svenska lagar.
Somliga har ocksï missuppfattat kampanjen fïr yttrandefrihet som att NSF ïr fïr total tryck- och yttrandefrihet pï alla plan. Sï ïr naturligtvis inte fallet. Begrïnsningar mïste finnas. Hïr har jag listat de begrïnsningar som jag kommer pï. Mïjligen kan ytterligare nïgon begrïnsning som jag gïtt fïrbi lïggas till, ofta tïnker man inte pï somliga begrïnsningar som begrïnsningar av yttrande- och tryckfrihet. Olaga hot ïr ett sïdant exempel. Hade det inte stïtt i grundlagen (idag) sï hade det varit lagligt att hota genom sin tidning. Jag slïnger dïrfïr in en brasklapp dïr jag meddelar att jag kan ha missat nïgon begrïnsning somjag anser skafinnas nïr jag nu presenterar de begrïnsningar som jag anser bïr finnas.
Barnpornografi. Det bïr vara olagligt att inneha barnpornografiska bilder och att sprida dem. Jag ïrtveksam till att journalister ska fï ha dem ocksï. Jag finner ingen mening med det. De enda som bïr fï ha det ïr polisen fïr att kunna utreda brotten.
Spioneri. De paragrafer som finns mot spioneri bïr vara kvar. Mïjligen kan de ses ïver men i det stora hela ïr de bra.
Fïrtal och fïrolïmpning bïr gï samman i en punkt om Personangrepp. En enskild mïnniska har vïldigt lite att sïga till om idag nïr de angrips verbalt i media. Medan folkgrupper fïr stïd av staten och innefattas av allmïnna ïtal sï har inte enskilda detta stïd, deras mïl mïste drivas genom kostsamma civilmïl vilket gïr att man i praktiken kan fïrtala enskilda personer hur mycket som helst. JK kan gï in men det ïr vïldigt sïllan. Till skillnad frïn fallet med dagens ïhets mot folkgruppï sï ska det dock inte vara fïrbjudet att lïgga fram saker om personer som ïr sanna men som mïj