Nationalsocialistisk fronts yttrandefrihetskampanj har fītt en och annan att hīja pī īgonbrynen. Jag har dīrfīr fīr avsikt atti detta inlīgg fīrtydliga kampanjens mīl. Det īr alltsī ingen total genomgīng av hur tryck- och yttrandefrihet kommer att fungera i ett nationalsocialistiskt Sverige.Detta kan mījligen ses som ett riktmīrke men absolut inte som nīgon programpunkt eller absolut sanning.
Mindre insatta personer har menat att yttrandefrihet inte kan kombineras med nationalsocialism. Dessa personer tror att man mīste gīra likhetstecken mellan allt som hīnde i Tyskland under och fīre andra vīrldskriget med hur Nationalsocialistisk front vill bygga upp sitt Sverige. Med samma dumma resonemang skulle dagens socialdemokrater vara tvungna att arbeta fīr tvīngssterilisering, J-stīmplar i judars pass, och indragningar av vīldigt mīnga tidningar som kritiserar hīndelser utomlands. Centerpartiet skulle arbeta fīr att īunderlītta tidig familjebildningī, īlandsbygdsungdomens bildningsstrīvandenī samt bevarandet av īden svenska folkstammen mot inblandning av mindervīrdiga utlīndska raselementī och motverka invandring till Sverige av īicke īnskvīrda frīmlingarī. Moderaterna ī andra sidan skulle arbeta fīr inskrīnkningar i yttrandefriheten fīr dem som kritiserar utlīndska makter men īven ett totalstopp fīr kritik av Gud.
Naturligtvis utvecklas ideologier och att arbeta fīr yttrandefrihet īr ett naturligt steg fīr nationalsocialismen. Nu kanske nīgon invīnder och menar att Nationalsocialistisk fronts punkt 14 i sitt politiska punktprogram gīr mot de yttrandefrihetsstrīvanden som partiet nu sīger sig arbeta fīr.
14. Statlig kontroll av i alla avseenden svensk media, med uppgift att hos vīrt folk vīcka och vidmakthīlla viljan till arbete, endrīkt, social pliktkīnsla och nationalmedvetande.
Givetvis skulle denna formulering kunna tolkas som att samtliga medier ska vara statligt īgda men sī īr inte fallet. Grundtanken med denna punkt var, nīr jag var med om att skriva den 1997, att infīra fīrhandscensur istīllet fīr efterhandscensur som vi har idag. Tanken īr fortfarande lockande men den īr idag svīr att genomfīra. Līt mig fīrst diskutera tanken bakom punkten.
Fīrhandscensur īr inget nytt. Det har funnits i bīde Sverige och utomlandstidigare sīvīl under tider av demokrati som utan. I korthet byggde detta pī att en censor fick godkīnna bīcker och tidningar innan de blev publicerade. Den som var pī vīg att ge ut nīgot som inte gillades av lagen blev dīrmed stoppad och fīrhindrad att ge ut sitt alster. Utan censorns stīmpel var det svīrt att fī skriften tryckt och det var fīrst efter att man tryckt den, trots att censorn inte gītt med pī det, som man kunde dīmas fīr sitt tryckfrihetsbrott. Idag īr det tvīrtom. Ingen granskar det man skriver innan det bīrjat spridas. Lagarna īr luddiga och det īr inte bara sī att ingen mīste kontrollera det man skriver, inte fīr gīra det. Liberaler som arbetar fīr yttrandefrihet (finns ett fītal) fīrdīmer fīrhandscensur eftersom de menar att det gīr emot yttrandefriheten. Dessa liberaler har aldrig dīmts fīr nīgot de sagt. Jag skulle vara mycket glad om jag kunde līmna in texter i fīrvīg fīr att slippa dīmas fīr vad jag sagt eller skrivit.
Punkt 14 īr dock fīrīldrad. Det īr jag den fīrsta att skriva under pī. Idīn kommer frīn de gamla svenska nationalsocialisterna och dīfannsinte samma ofantliga uppsjī av medier utan tiden liknade mer tiden dīfīrhandscensur funnits och, vill jag mena, ofta hade det fungerat bīttre īn att fīngsla mīnniskor efter att de skrivit nīgot som de inte kunnat kontrollera i fīrhand med lagen. īnnu 1997 nīr punkten skrevs fungerade den men sedan dess har oerhīrt mycket hīnt. Internets genombrott med alla dess hemsidor och den enorma och stīndigt vīxande bloggsfīren har medfīrt att det idag īr i det nīrmaste omījligt att bedriva nīgon form av fīrhandscensur. I och med att utgīngspunkten har fīrīndrats sī mīste ocksī lagarna īndras. Vi kan inte līsa fast oss vid nīgot som hade varit mījligt fīrr.
Istīllet bīr vi infīra en frivillig fīrhandscensur. Dvs man ska ha mījlighet att, om man īr tveksam, līta en censor līsa och godkīnna texten. Har censorn godkīnt texten sī īr det fritt fram att publicera den utan risk fīr ett efterkommande rīttsspel. Ansvaret har sīlunda fīrts īver till staten.
Fīr att lagen ska fungera sī smidigt som mījligt bīr alla hemsidor och bloggar registreras. De begrīnsningar av yttrandefriheten som kommer finnas kvar mīste hīllas och dīrfīr ska īven bloggar registreras med ansvarig utgivare. Pī samma sītt ska TV-sīndningar som riktas mot en svensk publik fīlja svenska lagar. Idag slipper exempelvis TV3 bry sig om svensk lagstiftning och kan exempelvis sīnda reklam som riktar sig till barn och spritreklam. TV-kanaler som ska sīnda mot en svensk publik ska fīlja svenska lagar pī samma sītt som internetsidor som riktar sig mot en svensk publik idag fīljer svenska lagar.
Somliga har ocksī missuppfattat kampanjen fīr yttrandefrihet som att NSF īr fīr total tryck- och yttrandefrihet pī alla plan. Sī īr naturligtvis inte fallet. Begrīnsningar mīste finnas. Hīr har jag listat de begrīnsningar som jag kommer pī. Mījligen kan ytterligare nīgon begrīnsning som jag gītt fīrbi līggas till, ofta tīnker man inte pī somliga begrīnsningar som begrīnsningar av yttrande- och tryckfrihet. Olaga hot īr ett sīdant exempel. Hade det inte stītt i grundlagen (idag) sī hade det varit lagligt att hota genom sin tidning. Jag slīnger dīrfīr in en brasklapp dīr jag meddelar att jag kan ha missat nīgon begrīnsning somjag anser skafinnas nīr jag nu presenterar de begrīnsningar som jag anser bīr finnas.
Barnpornografi. Det bīr vara olagligt att inneha barnpornografiska bilder och att sprida dem. Jag īrtveksam till att journalister ska fī ha dem ocksī. Jag finner ingen mening med det. De enda som bīr fī ha det īr polisen fīr att kunna utreda brotten.
Spioneri. De paragrafer som finns mot spioneri bīr vara kvar. Mījligen kan de ses īver men i det stora hela īr de bra.
Fīrtal och fīrolīmpning bīr gī samman i en punkt om Personangrepp. En enskild mīnniska har vīldigt lite att sīga till om idag nīr de angrips verbalt i media. Medan folkgrupper fīr stīd av staten och innefattas av allmīnna ītal sī har inte enskilda detta stīd, deras mīl mīste drivas genom kostsamma civilmīl vilket gīr att man i praktiken kan fīrtala enskilda personer hur mycket som helst. JK kan gī in men det īr vīldigt sīllan. Till skillnad frīn fallet med dagens īhets mot folkgruppī sī ska det dock inte vara fīrbjudet att līgga fram saker om personer som īr sanna men som mīj