Publicerad: 2007-05-15

Judisk makt i affīrsvīrlden

Enligt en studie som publicerats av den judiska organisationen Anti-Defamation League (ADL) anser 39 procent av de svarande i fem EU-līnder att "judar har fīr mycket makt inom affīrsvīrlden" medan 44 procent anser att "judar har fīr mycket makt pī den internationella finansmarknaden".

ADL framfīr det mīrkliga men inte helt fīrvīnande pīstīendet att dessa īsikter īr "antisemitiska". Enligt ADL:s etnocentriska resonemang sī kan judar inte ha fīr mycket makt inom affīrsvīrlden eller īver den internationella finansmarknaden och om nīgon īndī anser det sī skall denne betraktas som en usel mīnniska.

Frīgan som infinner sig īr vad "fīr mycket" betyder? Enligt rīdande vīsterlīndska demokratiska fīrestīllningar om allas lika vīrde och att det egentligen inte finns nīgra skillnader av betydelse mellan nīgra individer sī borde det rimligen finnas en relativt direkt proportionalitet mellan andelen judar i vīrlden eller i enskilda līnder och den motsvarande judiska representationen inom affīrsvīrlden. "Fīr mycket" skulle i det sammanhanget kunna innebīra en signifikant hīgre representation av judar inom affīrsvīrlden eller pī den internationella finansmarknaden īn den fīrvīntade enligt anfīrda resonemang.

Enligt ekologisk teori īr det i en īndlig vīrld med īndliga resurser efterstrīvansvīrt fīr en population att i stīrsta mījliga mīn begrīnsa tillgīngen till reusurserna inom det egna livsrummet fīr andra populationer, sī att den egna populationen kan gynnas pī bīsta sītt. Pī samma vis īr det positivt fīr frīmmande populationer att kunna tillskansa sig resurser frīn andra populationers livsrum, sī līnge dessa populationer av nīgon anledning inte bjuder fīr mycket motstīnd. Optimalt har sīledes en population helt monopol pī resurserna inom sitt livsrum, sī i strīvan efter att den egna populationen skall fī bīsta mījliga fīrutsīttningar sī īr alla resurser som tillfaller nīgon annan population "fīr mycket".

Oavsett vilket synsītt som anvīnds, nīgot av de ovan nīmnda eller nīgot helt annat, sī kan det vara līmpligt med en kort īversikt av i vilken utstrīckningar judar īr representerade inom affīrsvīrlden och pī den internationella finansmarknaden fīr att pī sī sītt etablera ett underlag att utgī ifrīn. Nedan fīljer relevant data om det aktuella judiska inflytandet īver affīrsvīrlden baserad pī sammanstīllningar gjorda av affīrstidningen Forbes och tidningen The Sunday Times. Siffrorna bīr betraktas mot bakgrund av att judar utgīr 0,2 procent av vīrldens befolkning och att judar utgīr mindre īn en procent av befolkningen i de līnder som nīmns, fīrutom USA dīr judarna utgīr drygt tvī procent av befolkningen.

Majoriteten av vīrldens stīrsta investmentbanker leds av judar. Goldman Sachs leds av judarna Lloyd Blankfein och Gary Cohn, Lazard leds av juden Bruce Wasserstein, JP Morgan Chase leds av juden Jamie Dimon, Lehman Brothers leds av juden Richard Fuld och Citigroup leds av juden Robert Rubin.

Ordfīrande fīr Vīrldsbanken īr Paul Wolfowitz som liksom sin fīregīngare James Wolfensohn īr jude. Sedan posten som Vīrldsbankens chefekonom infīrdes 1982 har minst fem av de sex som haft īmbetet varit judar


Av de 20 bīst betalda verkstīllande direktīrerna i vīrlden īr sju judar
Barry Diller Terry SemelMichael Dell Kenneth Lewis Lawrence EllisonLew Frankfort James Dimon

Av vīrldens 100 rikaste personer īr minst 20 judar
Sheldon Adelson Lawrence Ellison Roman Abramovitj Sergei Brin Larry Page Michael Dell Steven Ballmer Ol