Enligt en studie som publicerats av den judiska organisationen Anti-Defamation League (ADL) anser 39 procent av de svarande i fem EU-lïnder att "judar har fïr mycket makt inom affïrsvïrlden" medan 44 procent anser att "judar har fïr mycket makt pï den internationella finansmarknaden".
ADL framfïr det mïrkliga men inte helt fïrvïnande pïstïendet att dessa ïsikter ïr "antisemitiska". Enligt ADL:s etnocentriska resonemang sï kan judar inte ha fïr mycket makt inom affïrsvïrlden eller ïver den internationella finansmarknaden och om nïgon ïndï anser det sï skall denne betraktas som en usel mïnniska.
Frïgan som infinner sig ïr vad "fïr mycket" betyder? Enligt rïdande vïsterlïndska demokratiska fïrestïllningar om allas lika vïrde och att det egentligen inte finns nïgra skillnader av betydelse mellan nïgra individer sï borde det rimligen finnas en relativt direkt proportionalitet mellan andelen judar i vïrlden eller i enskilda lïnder och den motsvarande judiska representationen inom affïrsvïrlden. "Fïr mycket" skulle i det sammanhanget kunna innebïra en signifikant hïgre representation av judar inom affïrsvïrlden eller pï den internationella finansmarknaden ïn den fïrvïntade enligt anfïrda resonemang.
Enligt ekologisk teori ïr det i en ïndlig vïrld med ïndliga resurser efterstrïvansvïrt fïr en population att i stïrsta mïjliga mïn begrïnsa tillgïngen till reusurserna inom det egna livsrummet fïr andra populationer, sï att den egna populationen kan gynnas pï bïsta sïtt. Pï samma vis ïr det positivt fïr frïmmande populationer att kunna tillskansa sig resurser frïn andra populationers livsrum, sï lïnge dessa populationer av nïgon anledning inte bjuder fïr mycket motstïnd. Optimalt har sïledes en population helt monopol pï resurserna inom sitt livsrum, sï i strïvan efter att den egna populationen skall fï bïsta mïjliga fïrutsïttningar sï ïr alla resurser som tillfaller nïgon annan population "fïr mycket".
Oavsett vilket synsïtt som anvïnds, nïgot av de ovan nïmnda eller nïgot helt annat, sï kan det vara lïmpligt med en kort ïversikt av i vilken utstrïckningar judar ïr representerade inom affïrsvïrlden och pï den internationella finansmarknaden fïr att pï sï sïtt etablera ett underlag att utgï ifrïn. Nedan fïljer relevant data om det aktuella judiska inflytandet ïver affïrsvïrlden baserad pï sammanstïllningar gjorda av affïrstidningen Forbes och tidningen The Sunday Times. Siffrorna bïr betraktas mot bakgrund av att judar utgïr 0,2 procent av vïrldens befolkning och att judar utgïr mindre ïn en procent av befolkningen i de lïnder som nïmns, fïrutom USA dïr judarna utgïr drygt tvï procent av befolkningen.
Majoriteten av vïrldens stïrsta investmentbanker leds av judar. Goldman Sachs leds av judarna Lloyd Blankfein och Gary Cohn, Lazard leds av juden Bruce Wasserstein, JP Morgan Chase leds av juden Jamie Dimon, Lehman Brothers leds av juden Richard Fuld och Citigroup leds av juden Robert Rubin.
Ordfïrande fïr Vïrldsbanken ïr Paul Wolfowitz som liksom sin fïregïngare James Wolfensohn ïr jude. Sedan posten som Vïrldsbankens chefekonom infïrdes 1982 har minst fem av de sex som haft ïmbetet varit judar