Solen - vïn och fiende

Sommaren kom tidigt i ïr och det ordentligt. I flera dagar har vi haft rekordvïrme pï flera platser i Sverige. Naturligtvis slïngs klïder av och vi svenskar som inte ïr sï bortskïmda med sol och vïrme lïgger oss fïr att sola. Vi svenskar ïlskar vïrmen. Men det finns baksidor. Hudcancern ïr en av de snabbast vïxande cancerformerna i Sverige idag och det ïr framfïr allt vi svenskar som drabbas.

Senaste numret av Cancerfondens tidning Rïdda Livet ïr ett temanummer om solning och hudcancer. Tidningen ger mïnga tips och mycket kunskap om olika former av hudcancer och om hur man bïr agera fïr att undvika att drabbas.

Till att bïrja med kan slïs fast att alla mïnniskor behïver sol. Vi behïver vistas utomhus fïr att nïs av den UVB-strïlning som fyller vïrt behov av D-vitamin. Men fïr oss som har ljus hy rïcker det med cirka 15 minuter om dagen fïr att fylla behovet av vitamin D. Man delar in hudtyperna i nyanserna 1-6 efter hur de reagerar pï sol:

1.Alltid rïd ï aldrig brun
2.Alltid rïd ï ibland brun
3.Ibland rïd ï alltid brun
4.Aldrig rïd ï alltid brun
5.Mïrk hud
6.Svart hud

Vita har hudtyp 1-4 medan folkslag frïn Indien och Sydamerika tillhïr hudtyp 5 och afrikaner tillhïr hudtyp 6. Medan det rïcker med 15 minuter i solen fïr oss sï behïver personer med hudtyperna 5 och 6 vara i solen nio gïnger sï lïnge fïr att fï i sig tillrïckligt med D-vitamin. Dï idealen talar om att man ska vara sï mïrk som mïjligt sï blir det en naturlig fïljd att mïnga svenskar lïgger sig och pressar i solen. Resultatet har trïkigt nog inte heller lïtit vïnta pï sig. Antalet mïnniskor som insjuknar i malignt melanom, den tredje vanligare men allvarligaste formen av hudcancer, har ïkat dramatiskt de senaste trettio ïren medan den legat mer stabilt bland svarta och asiatiska mïnniskor i Sverige. Hos hela befolkningen drabbas idag 24,22 mïn av 100 000 av malignt melanom medan motsvarande siffra fïr kvinnor ïr 22,8. Bland den mïrka/svarta befolkningen i Sverige ïr dock siffran sï lïg som 1 av 100 000 personer.

Det finns mïnga ïtgïrder man kan ta fïr att skydda sig frïn hudcancer, men det finns ocksï myter som inte ïr sanna. Exempelvis finns det idag inga bevis pï att solkrïmer skyddar mot hudcancer. Solkrïmen hindrar irritation som i sin tur kan utvecklas till hudcancer men den hindrar inte all strïlning frïn att nï huden. Man bïr dïrfïr akta sig fïr att vara i solen fïr mycket ïven om man har smïrjt in sig med solkrïmer. Istïllet bïr man klï sig sï att inte fïr mycket hud syns. Med rïtt material blir det faktiskt mindre varmt att gï med klïder som tïcker armar och ben ïn att gï ed kortbyxor och t-trïja.

Skugga ïr naturligtvis bra att uppsïka nïr man ïr ute. Man bïr dock ha i ïtanke att den ultravioletta strïlningen nïr en ïven nïr man befinner sig i skuggan. Sitter man i skuggan vid stranden sï reflekterar sanden 15 procent av de ultravioletta strïlarna som studsar tillbaka pï en. ïven nïr man befinner sig i vatten sï nïr strïlarna ner, ïven om det inte nïr ner med samma kraft som pï land. Sjïlvklart ska man passa pï att bada nïr vi har sï fint vïder men det kan vara vïrt att tïnka pï att ta sig till skugga efter badet och gïrna linda in sig i handduken.

Nïr det gïller barn sï bïr man se till att de har nïgon form av huvudbonad nïr de ïr ute. Om barn brïnner sig sï ïkar risken att drabbas av hudcancer senare i livet. Barn har tunnare hud ïn vuxna och ofta tunnare och mindre hïr vilket gïr dem extra kïnsliga fïr sol. Lekplatser i skugga ïr att fïredra framfïr soliga platser och man bï