Ge Zïndel ditt stïd ï Amnesty gïr det inte

Ernst Zïndel sitter som bekant fïngslad i Tyskland pï grund av litteratur han givit ut i Kanada pï sitt fïrlag. Zïndel greps och utvisades fïrst frïn USA till Kanada och sedan frïn Kanada till Tyskland vilket skedde i strid med Kanadas lagar. Lagen som anvïndes hade tillkommit fïr att kunna utvisa terrorister och har efter utvisningen underkïnts av Kanadas Hïgsta Domstol. Det hjïlper dock inte Zïndel som dï redan var utvisad till Tyskland och satt i fïngelse dïr.

En nationalist som med sorgsna ïgon betraktat Ernst Zïndels levnadsïde kontaktade Amnesty fïr att frïga om de kunde ta sig an fallet Zïndel. Efter cirka en vecka fick han svar frïn Bobby Vellucci, enligt Amnestys hemsida fackligt ombud fïr HTF. I svaret hade de svenska tecken ï,ï och ï bytts ut mot andra tecken men fïr att underlïtta lïsningen har vi ïndrat till de tecken som avses.

Fallet med Ernst Zundel ïr inget fall fïr Amnesty fïr fïljande anledning: att fïrneka Fïrintelsen anser av bl. a. Amnesty att vara eufemistisk typ av "hate speech". En person som fïrnekar att Fïrintelsen fïrekom - trots vïl grundade historiskt bevis - pïstïr egentligen att alla dokument som bekrïftar Fïrintelsen ïr falska och indirekt pïstïr att alla offer fïr Fïrintelsen ljuger. Eftersom judar, romer, homosexuella och handikappade personer var de huvudsakliga offren fïr Fïrintelsen, och dessa fortfarande ïr utsatta fïr diskrimination anses fïrnekande av Fïrintelsen att fïresprïka hat och framkalla diskrimination.
Amnesty inser inte att personer som har dïmts fïr "advocacy of hatred" ïr samvetsfïngar. Internationella lagar som Amnesty baserar sitt arbete pï fïrbjuder "hate speech", t.ex artikel 20(2) av den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rïttigheter: "Any advocacy of national, racial or religious hatred that constitutes incitement to discrimination, hostility or violence shall be prohibited by law."

Nationalisten skickade ett nytt brev till Amnesty dïr han frïgade om Bobby, som hade en sï bestïmd uppfattning om Zïndel, hade lïst nïgot som Zïndel skrivit eller slïppt pï sitt fïrlag. Han frïgade om Bobby kunde ange nïgon text dïr Ernst Zïndel skriver att ïalla offer ljugerï eller uppmanade till diskriminering. Han frïgade ocksï om det inte var sï att Amnesty bryter mot sina egna syften nïr man stïdjer Tysklands fïrbudslagar. Pï organisationens hemsida kan man lïsa att ïOrganisationen stïr fri frïn alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religionerï. Den hïr gïngen kom svaret fort och Bobby Vellucci klargjorde Amnestys ïsikt.

Hej,
Nej, jag har aldrig lïst nïgot av det som Ernst Zïndel har skrivit (skulle aldrig falla i mig att lïsa nïgot skrivit av en person som har skrivit The Hitler We Loved and Why - and don't tell me thatHitler didn't discriminate or wasn't a racist - I was a history teacher with a major in European conflict), och jag inte kan sïga att jag vet mycket om honom. Visst fïretrïder Amnesty yttrandefrihet men internationella konventioner och lagar (och domstolar i USA, Kanada och Europa) har slagit fast att denna frihet inte ïr absolut, och om uttalanden eller skrivelser gïrs som krïnkar andra mïnniskor kan Amnesty (vars arbete bygger pï internationella lagar) aldrig fïrsvara de som uttalar sig pï sï sïtt som samvetsfïngar. Rïtten till att yttra sig fri ger inte rïtten till att krïnka andra mïnniskor eller etniska grupper. Och att pïstï att Zïndel, David Irving och andra s.k. revisionister inte har en rasistisk (vad gïller judar och romer) eller diskriminerinade (angïende homosexuella och handikappade) syfte med sina skrivelser/uttalande ïr helt enkelt oïrligt. Amnesty stïr fri frïn alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner och dessutom stïdjer de internationella konventioner som har skapats av vïrldsamfundet och som grundar sig i alla olika mïnniskors lika vïrde.
Hïlsningar,
Bobby Vellucci

Fïr att tala klarsprïk sï menar Amnesty att de stïdjer mïnniskor som enligt de vïsterlïndska demokratierna ïr rïttïnkande medan de som sïger saker som inte passar dessa lïnder fïr rïkna med att fïngslas till Amnestys gillande. De ïr trogna de vïsterlïndska regimerna vilket naturligtvis gïr det enkelt fïr dem att agera. De efterstrïvar yttrandefrihet sï lïnge man sïger det som tillïts i Vïst. Pï sï sïtt blir de en ganska vïrdelïs organisation. De bevakar inte ïvergrep mot yttrandefriheten i lïnder som Sverige och Tyskland och har inte mïjlighet att agera i olika diktaturer som de sïger sig motarbeta. Det enda de kan gïra ïr att skapa en opinion i Vïst mot lïnderna som griper Amnestys vïnner men mer kan de inte gïra. Organisationen ïr sïledes helt meningslïs.

I likhet med Sveriges, och mïnga andra vïstlïnders, regering sï var Amnesty aktiva fïr Nelson Mandela och ANC. Mandela satt fïngslad i flera ïr dï han och hans organisation, ANC, gjort sig skyldiga till flera terrordïd. I Amnestys vïrld var det dock inga bekymmer eftersom man ogillade staten Sydafrika och dïrmed kunde acceptera terror och till och med kalla terroristledaren Nelson Mandela fïr en "politisk fïnge". Samtidigt vïgrade man ta stïllning fïr den ïkta politiske fïngen Rudolf Hess som sat