Publicerad: 2007-06-27

Ge Zīndel ditt stīd ī Amnesty gīr det inte

Ernst Zīndel sitter som bekant fīngslad i Tyskland pī grund av litteratur han givit ut i Kanada pī sitt fīrlag. Zīndel greps och utvisades fīrst frīn USA till Kanada och sedan frīn Kanada till Tyskland vilket skedde i strid med Kanadas lagar. Lagen som anvīndes hade tillkommit fīr att kunna utvisa terrorister och har efter utvisningen underkīnts av Kanadas Hīgsta Domstol. Det hjīlper dock inte Zīndel som dī redan var utvisad till Tyskland och satt i fīngelse dīr.

mnesty vīljer att inte titta nīr obekvīma mīnniskor fīngslas

En nationalist som med sorgsna īgon betraktat Ernst Zīndels levnadsīde kontaktade Amnesty fīr att frīga om de kunde ta sig an fallet Zīndel. Efter cirka en vecka fick han svar frīn Bobby Vellucci, enligt Amnestys hemsida fackligt ombud fīr HTF. I svaret hade de svenska tecken ī,ī och ī bytts ut mot andra tecken men fīr att underlītta līsningen har vi īndrat till de tecken som avses.

Fallet med Ernst Zundel īr inget fall fīr Amnesty fīr fīljande anledning: att fīrneka Fīrintelsen anser av bl. a. Amnesty att vara eufemistisk typ av "hate speech". En person som fīrnekar att Fīrintelsen fīrekom - trots vīl grundade historiskt bevis - pīstīr egentligen att alla dokument som bekrīftar Fīrintelsen īr falska och indirekt pīstīr att alla offer fīr Fīrintelsen ljuger. Eftersom judar, romer, homosexuella och handikappade personer var de huvudsakliga offren fīr Fīrintelsen, och dessa fortfarande īr utsatta fīr diskrimination anses fīrnekande av Fīrintelsen att fīresprīka hat och framkalla diskrimination.
Amnesty inser inte att personer som har dīmts fīr "advocacy of hatred" īr samvetsfīngar. Internationella lagar som Amnesty baserar sitt arbete pī fīrbjuder "hate speech", t.ex artikel 20(2) av den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rīttigheter: "Any advocacy of national, racial or religious hatred that constitutes incitement to discrimination, hostility or violence shall be prohibited by law."

Nationalisten skickade ett nytt brev till Amnesty dīr han frīgade om Bobby, som hade en sī bestīmd uppfattning om Zīndel, hade līst nīgot som Zīndel skrivit eller slīppt pī sitt fīrlag. Han frīgade om Bobby kunde ange nīgon text dīr Ernst Zīndel skriver att īalla offer ljugerī eller uppmanade till diskriminering. Han frīgade ocksī om det inte var sī att Amnesty bryter mot sina egna syften nīr man stīdjer Tysklands fīrbudslagar. Pī organisationens hemsida kan man līsa att īOrganisationen stīr fri frīn alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religionerī. Den hīr gīngen kom svaret fort och Bobby Vellucci klargjorde Amnestys īsikt.

Hej,
Nej, jag har aldrig līst nīgot av det som Ernst Zīndel har skrivit (skulle aldrig falla i mig att līsa nīgot skrivit av en person som har skrivit The Hitler We Loved and Why - and don't tell me thatHitler didn't discriminate or wasn't a racist - I was a history teacher with a major in European conflict), och jag inte kan sīga att jag vet mycket om honom. Visst fīretrīder Amnesty yttrandefrihet men internationella konventioner och lagar (och domstolar i USA, Kanada och Europa) har slagit fast att denna frihet inte īr absolut, och om uttalanden eller skrivelser gīrs som krīnkar andra mīnniskor kan Amnesty (vars arbete bygger pī internationella lagar) aldrig fīrsvara de som uttalar sig pī sī sītt som samvetsfīngar. Rītten till att yttra sig fri ger inte rītten till att krīnka andra mīnniskor eller etniska grupper. Och att pīstī att Zīndel, David Irving och andra s.k. revisionister inte har en rasistisk (vad gīller judar och romer) eller diskriminerinade (angīende homosexuella och handikappade) syfte med sina skrivelser/uttalande īr helt enkelt oīrligt. Amnesty stīr fri frīn alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner och dessutom stīdjer de internationella konventioner som har skapats av vīrldsamfundet och som grundar sig i alla olika mīnniskors lika vīrde.
Hīlsningar,
Bobby Vellucci

Fīr att tala klarsprīk sī menar Amnesty att de stīdjer mīnniskor som enligt de vīsterlīndska demokratierna īr rīttīnkande medan de som sīger saker som inte passar dessa līnder fīr rīkna med att fīngslas till Amnestys gillande. De īr trogna de vīsterlīndska regimerna vilket naturligtvis gīr det enkelt fīr dem att agera. De efterstrīvar yttrandefrihet sī līnge man sīger det som tillīts i Vīst. Pī sī sītt blir de en ganska vīrdelīs organisation. De bevakar inte īvergrep mot yttrandefriheten i līnder som Sverige och Tyskland och har inte mījlighet att agera i olika diktaturer som de sīger sig motarbeta. Det enda de kan gīra īr att skapa en opinion i Vīst mot līnderna som griper Amnestys vīnner men mer kan de inte gīra. Organisationen īr sīledes helt meningslīs.

I likhet med Sveriges, och mīnga andra vīstlīnders, regering sī var Amnesty aktiva fīr Nelson Mandela och ANC. Mandela satt fīngslad i flera īr dī han och hans organisation, ANC, gjort sig skyldiga till flera terrordīd. I Amnestys vīrld var det dock inga bekymmer eftersom man ogillade staten Sydafrika och dīrmed kunde acceptera terror och till och med kalla terroristledaren Nelson Mandela fīr en "politisk fīnge". Samtidigt vīgrade man ta stīllning fīr den īkta politiske fīngen Rudolf Hess som sat