"Hatbrotten" utgïr en obetydlig andel av brottsstatistiken
Den senaste rapporten om sï kallade "hatbrott" i Sverge visar ïn en gïng att denna kategori av brott utgïr en mycket liten andel av all brottslighet i landet. I synnerhet utgïr ideologiskt motiverade "hatbrott" en fïrsvinnande liten del i statistiken. Trots det anfïrda ger statistiken ïndï en ïverdriven bild av hur pass omfattande "hatbrottsligheten" ïr.
Sedan 1997 har det ïrligen publicerats rapporter om "hatbrott" i Sverige, ursprungligen under fïrevïndningen att kunna kartlïgga i vilken mïn den sï kallade "vit maktmiljïn" lïg bakom brottslighet riktad mot invandrare. Rapporterna har tidigare publicerats av Sïkerhetspolisen (Sïpo), men efter ett regeringsbeslut tog Brottsfïrebyggande rïdet (Brï) fïrra ïret ïver ansvaret fïr statistikfïringen avseende "hatbrott".
Den hatbrottslighet som beskrivs i fïreliggande rapport grundas pï gïrningspersonens motiv till sin handling. Fïr att ett brott ska bedïmas som ett hatbrott krïvs att gïrningspersonen tillhïr en definierad majoritetsgrupp och offret en definierad minoritetsgrupp. Hatbrott innefattar brott motiverade av gïrningspersonens negativa instïllning till utlïndsk bakgrund ï i denna kartlïggning hudfïrg, nationalitet eller etnisk bakgrund, religiïs tro ï i denna kartlïggning muslimsk eller judisk tro eller sexuell lïggning ï i denna kartlïggning homosexualitet.
Frïmlingars brottslighet mot etniska svenskar ïterfinns alltsï inte i statistiken. Ett invandrargïng som misshandlar en svensk pojke till dïds eftersom de hatar och fïraktar svenskar begïr alltsï inte nïgot hatbrott, vilket dïremot en tioïrig svensk pojke gïr om han av nïgon anledning skulle klottra ett hakkors nïgonstanns. I den senaste rapporten utgïr muslimer en av de "definierade minoritetsgrupper" som kan utsïttas fïr "hatbrott", men av nïgon anledning tas ïven brott med som begïs av muslimer riktade mot judar. Dï ïr muslimer plïtsligt att betrakta som en "definierad majoritetsgrupp", men denna och liknande brottslighet sïrredovisas inte pï nïgot sïtt utan bakas in i ïvrig statistik.
Rapporten baseras pï antalet anmïlda brott dïr motivet anses kunna utgïra ett "hatbrott". Sammanlagt 3259 sïdana brott anmïldes under ïr 2006 och i 1037 fall fanns det vid nïgot tillfïlle en skïligen misstïnkt person. Rapporten sïger emellertid ingenting om hur mïnga som verkligen dïmts fïr nïgot brott eller i vilken utstrïckning brott verkligen kunnat styrkas. Det ger upphov till en ïverdriven bild av antalet brott som verkligen begïtts. Om nïgon exempelvis anser att glassen Nogger Black utgïr hets mot folkgrupp sï registreras anmïlan som ett "hatbrott" i statistiken, ïven om ïrendet omgïende skulle lïggas ned. Rapporten ger ïven exempel pï hur en utlïndsk kvinna fïtt sin bil vandaliserad och att hon i sin anmïlan fruktar att det rïr sig om ett "rasistiskt" brott, enbart eftersom ingen annan bil pï samma gata hade vandaliserats, en anmïlan som alltsï i statistiken utgïr ett "hatbrott".
I media framstïlls ofta vïldsbrott som typiska hatbrott, medan rïttsvïsendet oftast i stïllet talar om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. I denna rapport ïr bilden annorlunda. Den stïrsta brottskategorin ïr olaga hot/ofredande, som ïr nïstintill dubbelt sï stor som den efterfïljande kategorin vïldsbrott. Majoriteten, 62 procent, av hatbrotten ïr 2006 har sïledes andra brottskategorier ïn de som framstïlls som stereotypa.
BRï:s rapport ger fïljande som exempel pï ett typiskt ideologiskt "hatbrott":"En okïnd person har klistrat upp nationalsocialistisk fronts nazistiska affischer pï bensinmackens tillhïrigheter. Bland [sic!] finns en affisch dïr en mïrkhyad man slïr en kvinna".
Bilden visar i sjïlva verket hur en svart man smeker en vit kvinna och varnar ur ett bevarandebiologiskt perspektiv fïr hur vïr genpool riskerar att fïrintas pï lïng sikt om den beblandas med andra genpooler. Anmïlan lades ned eftersom inget brott fïrelïg, men anmïlan utgïr inte desto mindre en del i hatbrottsstatistiken.