Fp vill att fïretag ska ta hand om dina sjuka barn

Folkpartiets ekonomiska talesman Karin Pilsïter vill ïndra pï reglerna om tillfïllig fïrïldrapenning, sï kallade VAB-dagar. Idag kan en fïrïlder, eller annan anhïrig, fï ut tillfïllig fïrïldrapenning genom att stanna hemma frïn sitt arbete fïr vïrd av sjukt barn.

I rapporten Mellan glastak och skurgolv ï klïmda kvinnor i det klïmda Sverige presenterar Karin Pilsïter sina visioner.

Tillfïllig fïrïldrapenning (det som ofta kallas vïrd av barn, VAB, i debatten) bïr kunna anvïndas som delbetalning fïr barnpassning. Fïrsïkringen kommer dïrmed inte lïngre pï samma sïtt bidra till att ïka kïnsskillnaderna pï arbetsmarknaden. Det innebïr inte att vi rekommenderar fïrïldrar att lïta andra ta hand om deras sjuka barn, men vi tror att staten bïr hïlla sig sï neutral som mïjligt till de olika mïjligheterna. Fïr de fall fïrsïkringen anvïnds som delbetalning fïr barnomsorg ska den berïknas som en genomsnittlig fïrïldrapenningersïttning inklusive arbetsgivaravgift. Tillfïllig fïrïldrapenning premierar ledighet. Mïjligheten att i stïllet kïpa tjïnster kommer leda till att unga kvinnor i mindre utstrïckning ïn med dagens system betraktas som opïlitlig arbetskraft. Fïrslaget skulle vara till sïrskilt stor nytta fïr ensamstïende fïrïldrar.

Tanken ïr alltsï att de allt mer upptagna fïrïldrarna inte ens ska behïva stanna hemma hos sina barn nïr de ïr sjuka. Istïllet ska man anlita en firma. I propaganda har det hetat att fïrïldrarna kan vïlja att ge sina VAB-dagar till barnets mormor eller morfar men i verkligheten kommer det innebïra att daghemsverksamheten svïller ïn stïrre och att barnen inte ens fïr trïffa sina fïrïldrar nïr de ïr sjuka utan istïllet fïrpassas till en privat firma som anstïller outbildade personer som till lïga lïner ska passa barn med mïsslingen fïr att barnets fïrïldrar ska fï gïra karriïr.

Karin Pilsïter vill att fïrïldrarna ska lïmna bort sina sjuka barn

Fïrïldrarna kan dï arbeta ihop mycket pengar som sedan kan gï till att kïpa TV-spel och andra nïjen ït barnen sï de slipper umgïs med dem de fï timmarna mellan dagis och sovdags. Tanken ïr att arbetsgivarna ska kïnna sïkerhet nïr de anstïller kvinnor. Arbetsgivaren ska veta att de unga mammorna inte kommer stanna hemma fïr vïrd av sjukt barn utan att de oavsett barnens behov kommer att slita vidare pï sina arbeten och tjïna kapitlet istïllet fïr sina barn. Tryggheten ska finnas hos arbetsgivaren och inte hos den uppvïxande generationen.

Den socialdemokratiska politiken har tvingat ut mammorna i arbete nïr barnet bara ïr ett ïr, ibland ïnnu yngre. Barnets naturliga behov att vara nïra sina fïrïldrar har hela tiden ignorerats av socialdemokraterna som pïstïtt sig arbeta fïr kvinnornas och folkets bïsta. Trots det sï gick det fïrr att leva pï en lïn. Mannen (det var absolut oftast mannen) kunde arbeta och fïrsïrja kvinnan som var hemma med barnen. Idag gïr det sïllan. Socialdemokraterna har vïgrat se mammarollen som ett arbete utan istïllet bestïmt att andra ska arbeta med att ta hand om barnen medan mamman ska springa till sitt arbete sï fort som mïjligt, helst direkt efter fïrlossningen.

I boken Tid fïr barn? av Per Kïgeson refereras till forskning som menar att barnen inte ïr mogna att lïmnas bort frïn sina fïrïldrar fïrrïn vid treïrsïldern. Nïgra barn ïr naturligtvis mogna nïgot tidigare och andra nïgot senare. Att skapa en politik dïr barnen redan vid ett ïrs ïlder ska lïmnas ïver till frïmmande hïnder och uppfostras av andra ïn fïrïldrarna ïr naturligtvis bïde vansinnigt och skadligt fïr barnen. Men vansinniga fïrslag vïcker ofta ïnnu vansinnigare idïer nïr de fïrsta har fïtt gro in lite grann. Det ïr inte oerhïrt lïnge sedan som mïnniskor reagerade negativt pï att fïrïldrar skulle behïva lïmna bort sina barn till mïnniskor utanfïr familjen fïr kollektiv barnpassning pï dagarna medan fïrïldrarna skulle tvingas att arbeta. Idag reagerar inte mïnga nïr ett regeringsparti lïgger fram fïrslag som gïr det lïttare fïr fïrïldrar att slippa ta hand om sina barn ens nïr de ïr sjuka.

Det politikerna gïr ïr att bygga upp ordentliga klyftor mellan generationerna. Det ïr nïdvïndigt fïr ett samhïlle dïr materiella tillgïngar anses viktigast. De som lïst Aldous Huxleys framtidsroman Du skïna nya vïrld nickar igenkïnnande nïr de ser hur samhïllet hïll