Projektet ïGïr Sverige till en mïngkulturï fortsïtter

Sverige ska ha religionsfrihet och vi mïste ta emot fler invandrare frïn ickekristna lïnder. Det skriver Robert Weil i en debattartikel som publicerades i Expressen i lïrdags.

Bjïrn Ulvaeus krïver yttrandefrihet
Artikeln ïr ett svar pï ett inlïgg av Bjïrn Ulvaeus frïn februari i ïr. Den tidigare popikonen frïn gruppen Abba skrev i sin artikel att han anser att religionen mer och mer bïrjat ta plats i samhïllet igen vilket han beklagade. Ulvaeus menade att Vïstvïrlden sedan upplysningstiden skilt sig allt mer frïn religionerna och att detta varit av godo eftersom det inneburit att man fïrlitat sig pï forskning och upptïckter istïllet fïr bïcker och ismer. Nu menade han dock att religionen ïter bïrjar ta plats. Som exempel tog han religiïsa friskolor som han menade bïr fïrbjudas eftersom man inte bïr hjïrntvïtta barn.

ï Jag tror inte pï nïgon gud och jag tycker dïrfïr att religion ska betraktas som vilken ideologi som helst och att alla barn har rïtt att slippa varje slags indoktrinering. Dïrav fïljer att religiïsa friskolor ïr lika otïnkbara som politiska, skrev han bland annat.

Bjïrn Ulvaeus menade att det ïr beklagligt nïr yttrandefriheten fïr ge vika fïr religiïsa fanatiker. Frïmst ïr det hïndelserna efter karikatyrerna i Danmark som fïtt Ulvaeus att reagera.

ï Om vissa grupper i Europa kïnner sig krïnkta av sïnt som skrivs i tidningar, i bïcker eller sïgs i tv eller radio, betyder det att man ska avstï frïn att sïga detta? Ja, om man bara har avsikten att krïnka. Nej, om man vill fïrmedla nïgot annat. Det mï vara humor, allvar eller mitt emellan.

Vem ïr Robert Weil?
Robert Weil gïr alltsï emot Ulvaeus ïsikter. Robert Weil ïr, fïr de som inte ïr bekanta med namnet, en av Sveriges rikaste mïn. Han ïr en etniskt medveten jude och ïger genom sitt fïretag Proventus bland annat Judiska teatern och The Jewish Cultural Heritage Foundation. Han ïger ïven konsthallen Magasin 3, leksaksfïretaget Brio och koncernen Uppsala Ekeby som bland annat ïger designfïretaget Kosta Boda mm. Fram till nyligen ïgde han stora andelar av TV4 genom fïretaget Nordic Broadcasting men han sïlde sin andel till det judiska fïretaget Bonnier.

Nïr Weil beskriver sig sjïlv sï ïr det bilden av en riktig kosmopolit som framtrïder:

Jag ïr jude. Jag ïr svensk. Jag lever i Sverige, i USA och i Israel. Jag har levt med Mellanïsternkonflikten under hela mitt liv. (Expressen 2006-09-25)

Robert Weil blev uppmïrksammad pï 1980-talet dï Proventus kïpte Gïtabanken. Man bytte namn pï den till Gotabanken och lyckades gïra banken konkursfïrdig. Staten fick gï in och fïrlorade enorma summor medan Proventus tjïnade 1,5 miljarder kronor. Gabriel Urwitz, ïven han jude, fick snart media efter sig men lyckadesefter en del skriveriertïppa igen munnen pï journalisterna genom att pïstï att Proventus var utsatta fïr en antisemitisk komplott. Drivande i fïretaget under denna tid var ocksï juden Mikael Kamras. Kamras ïr ïn idag kvar i fïretaget. Weil har ocksï toppat laget med judenDaniel Sachs som numer ïr fïretagets VD. Gabriel Urwitz ïger idag riskkapitalbolaget Segulah som liksom Proventus ïr flitiga annonsïrer i judiska tidningar som Judisk krïnika och Menorah. Urwitz ïr ocksï ïterkommande skribent i den fïrra. Robert Weil har ocksï varit en av de frïmsta finansiïrerna av den antirasistiska tidningen Expo som idag ges ut av juden Robert Aschberg. Weil ïr ïven kulturfïrestïndare i Judiska fïrsamlingen i Stockholm.

Robert Weils svar
Med denna lilla bakgrundshistoria om Robert Weil kan vi titta pï vad han skrivit i Expressen i lïrdagens utgïva. Grunden ïr att Weil vill mena att han ïr fïr religionsfrihet till skillnad frïn Bjïrn Ulvaeus. Att Ulvaeus ingenstans i sin artikel pïstïtt att han vill fïrbjuda religioner ignoreras av Weil. Det Ulvaeus oroade sig fïr i sin artikel var att yttrandefriheten och grundlïggande vïsterlïndska vïrderingar idag fïr stryka pï foten fïr religiïsa extremister, med tydlig, om ïn inte uttalad, adress till muslimska fundamentalister. Men Weil har tolkat detta som att Ulvaeus vill fïrbjuda alla religioner och detta fïrfïrar honom eftersom han vill se ett mïngkulturellt Sverige.

Weil menar att man inte fïr ta ifrïn mïnniskors deras religiïsa identitet eftersom den ïr sï enormt viktig fïr mïnniskor, inte minst frïn andra lïnder. Sverige mïste dessutom fortsïtta att ta emot mïnniskor frïn andra lïnder och dïrfïr ïr det extra viktigt att vi tïnkte pï att alla frïmlingar kïnner sig vïlkomna.

Religionen spelar en viktig roll i det svenska samhïllet och kommer att fortsïtta att gïra det. Den ïr en viktig identitetsgrund fïr en stor del av den svenska befolkningen, kanske sïrskilt bland mïnga av de nya svenskarna, och ïr intimt fïrbunden med andra starka identiteter sïsom etnicitet.

Men ïven fast religionen ïr sï viktig fïr alla mïnniskor sï pïpekar Weil att han sjïlv inte ïr troende. Detta ïr intressant. Ofta pïpekas i sïvïl debatter som i exempelvis skolbïcker att judar ïr mïnniskor som tror pï judendomen. Robert Weil ïr dock inte troende. Han tror inte pï gud utan pï kapitalet. Han betraktar sig som ateist och jude. Han ser den judiska religionen som ett sïtt att hïlla samman judarna snarare ïn judarna som ett folk som bïr fram judendomen.

Nïr jag betraktar min judiska kulturella bakgrund ser jag att religionen historiskt sett spelat den viktigaste rollen i judarnas 6 000-ïriga historia. I ïver 3 000 ïr har Toran, som i fïrsta hand fïreskriver hur en jude ska leva, varit det som hïllit ihop det judiska folket.

Fïr Weil ïr dïrmed, precis som Ulvaeus skrev i sin artikel att han anser, religionen en ideologi. Pï samma sïtt som jag ser nationalsocialismen som ett sïtt att fï det svenska folket att ïverleva betraktar Robert Weil judendomen som ett redskap fïr att rïdda