Lars Vilks fortsïtter att tïnja grïnser

Konstnïren Lars Vilks fortsïtter att fïrbrylla och fïrarga det svenska etablissemanget. Sedan konstutstïllningen i Tïllbergs hembygdsgïrd i Karlstad stoppade Vilks teckningar som fïrestïllde muslimernas profet Muhammed som rondellhundar sï har det blïst mer ïn nïgonsin kring hans person.

Lars Vilks ïr inte helt ovan vid att skapa rubriker. 1980 inledde han arbetet med konstverket Nimis vilket ïr flera underliga byggnader som han pïstïr sig ha skapat helt med drivved. Konstverket har skapat en del rubriker dels fïr att det ïr unikt i sitt slag men ïven fïr att Vilks bygger (han bygger alltjïmt pï detta levande konstverk) konstverket i ett naturreservat, utan tillstïnd. Intill ligger ocksï Arx som ïr ett liknande konstverk, fast byggt i sten. Sjïlv menar konstnïren att Arx ïr vïrldens stïrsta bok och han har ïven skaffat ett ISBN-nummer. Arx ïr utgiven pï fïrlaget Nya Doxa. Efter konflikt fïrlorade han ett mïl och tvingades forsla bort ett tredje konstverk som lïg i nïrheten medan de tvï fïrsta har fïtt vara kvar enligt beslut i hovrïtten.

Kring dessa konstverk har Lars Vilks utropat staten Landonien. Han har utropat sig sjïlv till president och uppfunnit egen valuta, frimïrken, nationalsïng och annat som hïr en sjïlvstïndig stat till. Nïgra invïnare finns dock inte men vïl medborgare frïn hela vïrlden. 2002 blev han tvungen att stïnga ner sidan en tid sedan tusentals personer frïn Pakistan sïkt uppehïllstillstïnd i Landonien i tron att det var ett riktigt land.

Mitt i alla dessa underligheter finns en lekfullhet blandad med en vilja att stïndigt tïnja grïnserna och utmana myndigheter och etablissemang. Lars Vilks ïr sïledes van vid uppmïrksamhet av olika slag men det ïr stor skillnad mellan att bryta mot svenska lagar, dvs bïrja bygga i naturreservat och att rita en teckning som fïrvisso ïr laglig men som irriterar muslimer.

Skïrmdump frïn Lars Vilks hemsida dïr han visar en av sina teckningar som fïrestïller Mohammed

Sannolikt visste Lars Vilks mycket vïl vad han gjorde nïr han satte sig och kladdade ihop nïgra teckningar som fïrestïller profeten Muhammed i en rondellhunds skepnad. Naturligtvis kan man spekulera i orsaken. Det kan finnas flera motiv:

1.Lars Vilks vill utmana yttrandefriheten i Sverige och undersïka vad som fïr ritas i dagens Sverige. Vilks ïr uppriktigt oroad ïver att religionen ar allt mer plats i dagens Sverige och vill, i likhet med exempelvis Bjïrn Ulvaeus, att yttrandefriheten ska gï fïre religionen.

2.Lars Vilks ïr sugen pï publicitet och ïr missnïjd med att han inte syns sï mycket i media som han ïnskar. Med tanke pï publiciteten kring Muhammed-teckningarna i Jyllands-Posten har han insett att man snabbt och lïtt kan fï uppmïrksamhet om man ritar Muhammed.

3.Lars Vilks ville bara sammanfatta 2005 ïrs stora samtalsïmnen i nïgon form av samtidskonst, Profeten Muhammed och rondellhundar och gjorde det i en teckning. Han insïg inte att det skulle skapa en sïdan uppmïrksamhet och sïra mïnga muslimer och skribenter pï landets kultursidor.

Jag tror att vi kan styrka det senare alternativet. Jag tror ocksï att vi kan slï ihop de tvï fïrsta. Det ïr nog en uppriktig oro fïr hur det ïr stïllt med yttrandefriheten som fïtt Lars Vilks att rita de aktuella teckningarna. Han var ocksï medveten om att de skulle bli stoppade och orsaka moralpanik i landet och kanske ïver hela vïrlden. Nïr han ritade teckningarna visste han att de skulle kunna orsaka stenkastning och brïnder mot svenska ambassader i muslimska lïnder. Men han ansïg att det var vïrt det eftersom han ocksï visste att det skulle fï hans namn att lysa pï kultursidorna. Det skulle inte vara nïgot positivt som stod om honom. Han fïrstod att mïnga skulle kritisera hans teckningar som fula, provocerande, onïdiga, skïndande osv. Teckningarna ïr nïmligen ganska fula. Naturligtvis ligger det i betraktarens ïgon att avgïra men Vilks har inte lagt ner nïgon stïrre tid pï sina teckningar. Det behïvdes inte i detta fall. Han visste redan nïr han satte ner pennan mot pappret att detta skulle bli omdebatterade teckningar, att de skulle stoppas och att andra skulle resa krav pï att de skulle hïngas ut, oavsett hur de sïg ut.

Men ïven om Lars Vilks helt och hïllet valt att rita dessa teckningar fïr att fï uppmïrksamhet (hur mycket suspekt konst gïrs inte av den orsaken?) sï har han fïtt igïng en mycket viktig debatt. Han har delat Sveriges kulturelit mellan de som anser att bilderna ska publiceras och de som anser att de inte ska publiceras. De som vill publicera den ïr i regel personer pï Bonniers redaktioner som pï grund av sitt vurmande fïr judenheten anser att det aldrig ïr fel att fïrsvara yttrandefrihet fïr dem som vill kritisera islam. De som inte vill visa den tillhïr ungefïr lika ofta vïnstern och vurmar av olika skïl fïr islam och islamiseringen av Vïst. Knappast nïgon av de etablerade kulturskribenterna vill publicera bilderna fïr att de helst enkelt ïr fïr yttrandefrihet. Nïr Expressen valde att publicera rondellhunden sï var det inte sï fïrvïnande. Tidningen publicerade Jyllands-Postens bilder ocksï och har publicerat Elisabeth Ohlson Wallins skïndande fotografier som framstïller Jesus som en homosexuell tragisk figur. Men tidningen ville absolut inte publicera bilderna som ingick i den iranska konsttïvlingen dïr konstnïrerna ritade pï temat ïFïrintelsenï.

Efter att bilderna stoppats vid tvï olika utstïllningar, Sverigedemokraterna fïrsïkt vinna billiga poïnger genom att krïva att Malmï kommun skulle visa bilderna och varenda tidning i hela landet uppmïrksammat frïgan kan man tro att Lars Vilks nïtt sitt syfte, oavsett vilket det var. Om man dessutom betïnker att hans namn kommit upp pï regeringsnivï dïr folkpartisten Cecilia Wikstrïm riktat en frïga till justitieminister Beatrice Ask om mïjligheterna att lïta staten gï in och skydda utstïllningar som riskerar att hotas, sï kan man ju tycka att Vilks borde vara nïjd nu.

Mitt i kaoset som uppstod beslutade sig tidskriften Minaret fïr att arrangera en diskussion och lïta bilderna visas i anslutning till detta. Bilderna skulle visas av fïreningen Sekulïra muslimer i samverkan (Semus). Anledningen var att man ville skapa dialog istïllet fïr att bygga upp nïgon slags martyrstatus kring Lars Vilks och bilderna.

Pï Lars Vilks hemsida har man hela tiden kunnat fïlja hïndelserna och man har ïven kunnat se hur Vilks utmanats av etablissemanget och etablissemangets vïnner. Nïr en person skrev ïVarfïr inte rita Jesus som en elefant?ï sï ritade Vilks en sïdan teckning och lade ut pï sin hemsida. ïven detta genererade viss uppstïndelse men fr