Publicerad: 2007-08-24

Lars Vilks fortsītter att tīnja grīnser

Konstnīren Lars Vilks fortsītter att fīrbrylla och fīrarga det svenska etablissemanget. Sedan konstutstīllningen i Tīllbergs hembygdsgīrd i Karlstad stoppade Vilks teckningar som fīrestīllde muslimernas profet Muhammed som rondellhundar sī har det blīst mer īn nīgonsin kring hans person.

Lars Vilks īr inte helt ovan vid att skapa rubriker. 1980 inledde han arbetet med konstverket Nimis vilket īr flera underliga byggnader som han pīstīr sig ha skapat helt med drivved. Konstverket har skapat en del rubriker dels fīr att det īr unikt i sitt slag men īven fīr att Vilks bygger (han bygger alltjīmt pī detta levande konstverk) konstverket i ett naturreservat, utan tillstīnd. Intill ligger ocksī Arx som īr ett liknande konstverk, fast byggt i sten. Sjīlv menar konstnīren att Arx īr vīrldens stīrsta bok och han har īven skaffat ett ISBN-nummer. Arx īr utgiven pī fīrlaget Nya Doxa. Efter konflikt fīrlorade han ett mīl och tvingades forsla bort ett tredje konstverk som līg i nīrheten medan de tvī fīrsta har fītt vara kvar enligt beslut i hovrītten.

Kring dessa konstverk har Lars Vilks utropat staten Landonien. Han har utropat sig sjīlv till president och uppfunnit egen valuta, frimīrken, nationalsīng och annat som hīr en sjīlvstīndig stat till. Nīgra invīnare finns dock inte men vīl medborgare frīn hela vīrlden. 2002 blev han tvungen att stīnga ner sidan en tid sedan tusentals personer frīn Pakistan sīkt uppehīllstillstīnd i Landonien i tron att det var ett riktigt land.

Mitt i alla dessa underligheter finns en lekfullhet blandad med en vilja att stīndigt tīnja grīnserna och utmana myndigheter och etablissemang. Lars Vilks īr sīledes van vid uppmīrksamhet av olika slag men det īr stor skillnad mellan att bryta mot svenska lagar, dvs bīrja bygga i naturreservat och att rita en teckning som fīrvisso īr laglig men som irriterar muslimer.

Skīrmdump frīn Lars Vilks hemsida
Skīrmdump frīn Lars Vilks hemsida dīr han visar en av sina teckningar som fīrestīller Mohammed

Sannolikt visste Lars Vilks mycket vīl vad han gjorde nīr han satte sig och kladdade ihop nīgra teckningar som fīrestīller profeten Muhammed i en rondellhunds skepnad. Naturligtvis kan man spekulera i orsaken. Det kan finnas flera motiv:

1.Lars Vilks vill utmana yttrandefriheten i Sverige och undersīka vad som fīr ritas i dagens Sverige. Vilks īr uppriktigt oroad īver att religionen ar allt mer plats i dagens Sverige och vill, i likhet med exempelvis Bjīrn Ulvaeus, att yttrandefriheten ska gī fīre religionen.

2.Lars Vilks īr sugen pī publicitet och īr missnījd med att han inte syns sī mycket i media som han īnskar. Med tanke pī publiciteten kring Muhammed-teckningarna i Jyllands-Posten har han insett att man snabbt och lītt kan fī uppmīrksamhet om man ritar Muhammed.

3.Lars Vilks ville bara sammanfatta 2005 īrs stora samtalsīmnen i nīgon form av samtidskonst, Profeten Muhammed och rondellhundar och gjorde det i en teckning. Han insīg inte att det skulle skapa en sīdan uppmīrksamhet och sīra mīnga muslimer och skribenter pī landets kultursidor.

Jag tror att vi kan styrka det senare alternativet. Jag tror ocksī att vi kan slī ihop de tvī fīrsta. Det īr nog en uppriktig oro fīr hur det īr stīllt med yttrandefriheten som fītt Lars Vilks att rita de aktuella teckningarna. Han var ocksī medveten om att de skulle bli stoppade och orsaka moralpanik i landet och kanske īver hela vīrlden. Nīr han ritade teckningarna visste han att de skulle kunna orsaka stenkastning och brīnder mot svenska ambassader i muslimska līnder. Men han ansīg att det var vīrt det eftersom han ocksī visste att det skulle fī hans namn att lysa pī kultursidorna. Det skulle inte vara nīgot positivt som stod om honom. Han fīrstod att mīnga skulle kritisera hans teckningar som fula, provocerande, onīdiga, skīndande osv. Teckningarna īr nīmligen ganska fula. Naturligtvis ligger det i betraktarens īgon att avgīra men Vilks har inte lagt ner nīgon stīrre tid pī sina teckningar. Det behīvdes inte i detta fall. Han visste redan nīr han satte ner pennan mot pappret att detta skulle bli omdebatterade teckningar, att de skulle stoppas och att andra skulle resa krav pī att de skulle hīngas ut, oavsett hur de sīg ut.

Men īven om Lars Vilks helt och hīllet valt att rita dessa teckningar fīr att fī uppmīrksamhet (hur mycket suspekt konst gīrs inte av den orsaken?) sī har han fītt igīng en mycket viktig debatt. Han har delat Sveriges kulturelit mellan de som anser att bilderna ska publiceras och de som anser att de inte ska publiceras. De som vill publicera den īr i regel personer pī Bonniers redaktioner som pī grund av sitt vurmande fīr judenheten anser att det aldrig īr fel att fīrsvara yttrandefrihet fīr dem som vill kritisera islam. De som inte vill visa den tillhīr ungefīr lika ofta vīnstern och vurmar av olika skīl fīr islam och islamiseringen av Vīst. Knappast nīgon av de etablerade kulturskribenterna vill publicera bilderna fīr att de helst enkelt īr fīr yttrandefrihet. Nīr Expressen valde att publicera rondellhunden sī var det inte sī fīrvīnande. Tidningen publicerade Jyllands-Postens bilder ocksī och har publicerat Elisabeth Ohlson Wallins skīndande fotografier som framstīller Jesus som en homosexuell tragisk figur. Men tidningen ville absolut inte publicera bilderna som ingick i den iranska konsttīvlingen dīr konstnīrerna ritade pī temat īFīrintelsenī.

Efter att bilderna stoppats vid tvī olika utstīllningar, Sverigedemokraterna fīrsīkt vinna billiga poīnger genom att krīva att Malmī kommun skulle visa bilderna och varenda tidning i hela landet uppmīrksammat frīgan kan man tro att Lars Vilks nītt sitt syfte, oavsett vilket det var. Om man dessutom betīnker att hans namn kommit upp pī regeringsnivī dīr folkpartisten Cecilia Wikstrīm riktat en frīga till justitieminister Beatrice Ask om mījligheterna att līta staten gī in och skydda utstīllningar som riskerar att hotas, sī kan man ju tycka att Vilks borde vara nījd nu.

Mitt i kaoset som uppstod beslutade sig tidskriften Minaret fīr att arrangera en diskussion och līta bilderna visas i anslutning till detta. Bilderna skulle visas av fīreningen Sekulīra muslimer i samverkan (Semus). Anledningen var att man ville skapa dialog istīllet fīr att bygga upp nīgon slags martyrstatus kring Lars Vilks och bilderna.

Pī Lars Vilks hemsida har man hela tiden kunnat fīlja hīndelserna och man har īven kunnat se hur Vilks utmanats av etablissemanget och etablissemangets vīnner. Nīr en person skrev īVarfīr inte rita Jesus som en elefant?ī sī ritade Vilks en sīdan teckning och lade ut pī sin hemsida. īven detta genererade viss uppstīndelse men fr