Rïttegïng fïr nationaldagstal

Igïr hïlls fïrhandlingar i Stockholms tingsrïtt gïllande Bjïrn Bjïrkqvists tal pï nationaldagen fïrra ïret. Talet hïlls i samband med nationaldagen och kort efter att Bjïrkqvist hïllit sitt tal greps han av poliser som bedïmt att talet innehïll hets mot folkgrupp. Det har lïnge varit oklart exakt vad som skulle utgïra brottet. ïklagaren, Henrik Rasmusson, fïrsïkte under gïrdagen fï det att klarna men lyckades snarare bevisa att man fïrsïker dïlja att Bjïrkqvist gripits och anhïllits utan att ïklagaren ens hïrt talet.

Bjïrn Bjïrkqvist framfïr sitt tal som enligt ïklagaren innehïll grovt negerhat och nïstan en Hitlerhïlsning - nïgot som ïr mycket grovt

ïklagaren pekade pï en rad punkter i Bjïrkqvists tal. Nïgra kïndes igen frïn hïktningsfïrhandlingen medan nïgra var nya. ïklagaren menade dels att Bjïrkqvist hetsat mot invandrare dï han berïttat att han tidigare dïmts fïr att ha sagt ïJag tror inte att jag ïr ensam om att mï dïligt nïr jag lïser om hur svenska tjejer vïldtas av invandrarhorderï. ïklagaren menade att detta var hets mot folkgrupp eftersom Bjïrkqvists syfte inte var att berïtta om varfïr han tidigare dïmts till fïngelse utan att han ville fïrmedla till ïhïrarna att alla invandrare vïldtar alla svenska flickor och att alla invandrare dessutom ïr en hord vilket ïklagaren blandade ihop med ordet hjord och dïrmed menade att Bjïrkqvist jïmstïller alla invandrare med djur.

Att Bjïrkqvist under talet pïpekat att svarta och vita reagerar olika pï mediciner och att det ïr en av flera orsaker till varfïr det ïr viktigt att erkïnna rasbegreppet lyckades ïklagaren tolka till att Bjïrkqvist ansïg att det var bra om negrer dog, trots att det var den direkta motsatsen till detta som Bjïrkqvist framfïrde.

Nïr Bjïrkqvist senare i talet pïpekat att det inte finns nïgon kïnd gruppvïldtïkt dïr samtliga fïrïvare varit svenskar lyckades ïklagaren vrida till att den egentliga innebïrden var att Bjïrkqvist ïter menade att alla invandrare ïr vïldtïktsmïn.

Vidare menade ïklagaren att Bjïrn Bjïrkqvist ansïg att alla invandrare ïr kriminella fïr att han sagt att de kriminella ska kastas ut ur landet. Det var ocksï att betrakta som hets mot folkgrupp att vilja ha ett svenskt Sverige. ïklagaren menade att Bjïrkqvist hetsade mot det mïngkulturella samhïllet nïr han frïgade publiken om dessa ville att Sverige ska bli svenskt igen. Genom att vïnda sig mot det mïngkulturella samhïllet sï var det uppenbart att Bjïrkqvist ville kasta ut alla frïmlingar ur landet och att tycka sï ïr olagligt, menade ïklagare Rasmusson.

Bjïrn Bjïrkqvist utanfïr tingsrïtten

Nïgot som verkligen fick ïklagaren att reta upp sig var att Bjïrkqvist pï slutet avtalet sa signalera pï ett sïtt som gjorde att ïklagaren tyckte att det liknade ïsieg heilï, eller i alla fall ïsiegï. ïklagaren ansïg att det ïr att betrakta som hets mot folkgrupp att anvïnda ett ord som nïstan lïter som bïrjan pï utropet leve segern, fast pï tyska.

Eftersom ïtalet i sig ïr ganska tunt ville ïklagaren mena att Bjïrkqvist gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp pï grund av ïinramningenï av talet. Att t