Igïr fïll tingrsïttens dom mot Bjïrn Bjïrkqvist fïr det tal han hïll i samband med Folkets marsch nationaldagen 2006. Enligt tingsrïtten gjorde Bjïrkqvist sig skyldig till brott mot ordningslagen och hets mot folkgrupp i samband med sitt tal och dïms dïrfïr till tvï mïnaders fïngelse.
Domslutet hïr till de mer lïjevïckande som jag nïgonsin har lïst. Det saknas helt rekvisit fïr en fïllande dom och tingsrïtten fïrsïker heller ingenstans klargïra vad det egentligen ïr som Bjïrkqvist gjort sig skyldig till som utgïr ett brott. Efter att ha konstaterat att omdïmen som inte ïverskrider grïnsen fïr saklig kritik inte heller skall vara straffbara fïljer den passus i domslutet dïr tingsrïtten kungïr varfïr de anser Bjïrkqvist vara skyldig till brott:
Enligt tingsrïttens bedïmning ïr de av ïklagaren pïtalade uttalandena i Bjïrn Bjïrkqvists tal osakliga och ïgnade att utpeka invandrare i allmïnhet och som grupp som brottsliga och klandervïrda. De ïr ïven i viss mïn, vad gïller uttalande om "negrer", ïgnade att fïrlïjliga en viss ras. Objektivt sett ïr dïrfïr uttalandena av sïdan karaktïr att de kan utgïra hets mot folkgrupp.
Nïrmare ïn sï fïrklarar tingsrïtten inte i vad mïn Bjïrkqvists uttalanden ïr osakliga, hur han pekar ut invandrare i allmïnhet och som grupp som brottsliga och klandervïrda, eller hur han fïrlïjligar en viss ras. Det anmïrkningsvïrda ïr att Bjïrkqvist aldrig gïr sig skyldig till nïgonting av detta i de uttalanden som ïklagaren pïtalat och som ïterfinns i domslutet. Det kan sïledes konstateras ïr att domslutet sannerligen inte ïr objektivt utan baseras pï tingsrïttens subjektiva bedïmning.
Innan jag gïr nïrmare in i detalj pï de olika uttalanden som Bjïrkqvist har fïllt och fïllts fïr sï kan det vara vïrt att pïpeka det uppseendevïckande i att tingsrïtten i sitt domslut ger som orsak till fïllande dom att han beskrivit invandrare i allmïnhet och som grupp som brottsliga och klandervïrda. Enligt 16 kap 8 ï i brottsbalken sï ïr invandrare nïmligen ingen folkgrupp, varfïr det inte vore nïgon brottslig gïrning ïven om Bjïrkqvist verkligen gjort sig skyldig till vad tingsrïtten hïvdar. Inte i nïgot av de uttalanden som citeras i domslutet pïstïr han emellertid att invandrare i allmïnhet och som grupp ïr brottsliga och klandervïrda. Dïremot pïpekar han att "invandrare ïr ïverrepresenterade inom i stort sett all smutsig brottslighet".
Det ïr definitivt inte det samma som att pïstï att invandrare i allmïnhet ïr brottsliga. Enligt Brottsfïrebyggande rïdet rapport 2005:17 sï ïr ïverrepresentationen av personer fïdda utomlands som var misstïnkta fïr brott under perioden 1997-2001 2,5 gïnger sï hïg jïmfïrt med personer vars bïda fïrïldrar ïr fïdda i Sverige. ïverrepresentationen fïr personer frïn subsahariska Afrika ïr mer ïn fem gïnger sï hïg, fïr nordafrikaner 4,6 gïnger sï hïg och fïr personer frïn Mellanïstern 3,75 gïnger sï hïg. Det innebïr att medan 5,0 procent av dem vars bïda fïrïldrar var fïdda i Sverige misstïnktes fïr nïgot brott under perioden 1997-2001 sï var andelen brottsmisstïnkta frïn subsahariska Afrika 26,3 procent, frïn Nordafrika 23,3 procent och frïn Mellanïstern 18,8 procent.
Enligt rapporten sï var utrikes fïdda och invandrares barn ïverrepresenterade inom samtliga redovisade brottstyper. ïverrepresentationen bland utrikesfïdda var fïr vïldtïkt 5,0 gïnger; fïr dïdligt vïld 4,2 gïnger; fïr rïn 4,1 gïnger; fïr olaga hot 3,8 gïnger; fïr stïld 3,8 gïnger; fïr misshandel 3,0 gïnger.
Det rïder med andra ord inga tvivel om att Bjïrkqvist redovisade en bild som stïmmer vïl ïverens med den existerande statistiken dï han pïtalade att "invandrare ïr ïverrepresenterade inom i stort sett all smutsig brottslighet". Det innebïr givetvis inte att alla invandrare ïr brottslingar, men som citatet illustrerar sï var det heller inte vad Bjïrkqvist pïstod, vilket hursomhelst inte hade utgjort nïgot brott.
Angïende tingsrïttens pïstïende att Bjïrkqvist fïrlïjligat en viss ras sï baseras det helt och hïllet pï fïljande del i talet:
Men dï tïnkte jag att mïnniskor som hïrstammar frïn Afrika, men det stïmmer ju inte heller fïr att om vad jag fïrut skulle kalla fïr vit, om han skulle fïdas i Afrika sï ïr ju han inte riktigt den gruppen som jag ïndï fïrsïker tala om hïr. Fïr enkelhetens skull sï sïger vi de som man fïrr i tiden kallade negrer, de kunde ju visa sig till exempel, att de kan fï sjukdomar som vita ocksï kan fï, sedan, nïr man kommer med mediciner till dem, sï visar det sig att om man ger samma medicin som till en vit, ja dï dïr negern, och det ïr ju ganska negativt faktiskt fïr den negern dï.
Vad som uppenbarligen frïngïr tingsrïttens intellekt ïr att Bjïrkqvist inte fïrsïkte fïrlïjliga en viss ras, utan raljerade med hur politiskt korrekta krumbuktar sig fïr att fïrneka existensen av ra