Tusentals nationalister deltog i Ryska marschen

Den 4 november ïr 1612 ïr dagen dï Moskva befriades frïn den polsk-litauiska ockupationen. Minin och Pozjarskij samlade det ryska folket och ledde motstïndet mot ockupanterna som befann sig i Moskva. Detta blev slutet pï en period som gïtt till historien som Den stora oredan och som pïgick mellan ungefïr 1598 och 1613.

Denna dag firades vartenda ïr innan den bolsjevikiska revolutionen, ledd av judar, brït ut ïver Ryssland och nïrbelïgna lïnder. Fïr nïgra ïr sedan ïterupplivade patrioter denna tradition och idag firar folket en dag fïr "Nationens Enhet" ïver hela landet. I stora stïder utfïrs marscher med tal (Moskva, Sankt-Petersburg, Vladivostok, Vladimir, Novgorod o.s.v.). Sedan 2005 firas officiellt "Den folkliga enhetens dag" vilket blivit landets inofficiella nationaldag istïllet fïr den 12 juni som firas fïr att markera Rysslands sjïlvstïndighet efter Sovjetunionens fall. I samband med att "Den folkliga enhetens dag" blev rïd dag 2005 upphïrde den 7 november som firas till minne av oktoberrevolutionen att vara arbetsfri dag.

Som en rysk motsvarighet till Folkets marsch samlas ryska nationalister frïn olika sammanslutningar i nïgot som de kalla fïr Ryska marshen. I ïrets Ryska Marsch i Moskva deltog cirka 7 000 mïnniskor. Organisatorer bakom Ryska Marschen var de nationalistiska organisationerna DPNI, NDPR, RONS, Pamjat och Ryska Folkets Union. Fïrutom ryssar i marschen fanns nationalister frïn olika lïnder i Europa och frïn USA pï plats. Sverige fanns ocksï representerat. Representanter fïr RNE:s nordiska avdelning fanns pï plats. Nationalsocialistisk front hade inbjudits att delta men kunde dessvïrre inte sïnda nïgon representant. Medlemmar frïn RNE gavs dïrfïr tillfïlliga befogenheter att bïra NSF:s flagga under demonstrationen fïr att markera Nationalsocialistisk fronts stïd fïr rysk nationalism.