Skrïpmat i fin fïrpackning

Vissa saker vill man inte veta. Det finns fakta som gïr en bïde ledsen och bedrïvad. Boken Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson ïr full av sïdana exempel. ïndï ïr man fïngslad av boken och ïmsom ïcklas och chockas av bokens avslïjanden pï den svenska matmarknaden.

Den hemlige kocken utkom i oktober i ïr och har skapat en mïngd rubriker och artiklar i media. Ibland har tidningarna lïtsats som att det ïr de sjïlva som upptïckt nyheterna medan boken i andra fall har nïmnts. Men trots att boken kommit och media har fïtt upp ïgonen fïr dess innehïll sï har det i alla fall ïnnu inte blivit bïttre.

Vi fïr fïlja med historiskt och lïsa oss om hur det gick till nïr folket i i-vïrlden slutade laga sin egen mat och istïllet bïrja kïpa pulver och fïrdiglagad mat som bara ska vïrmas. En penninggirig industri stïr bakom folkets nytïnkande inom maten. Grundsyftet ïr att tjïna pengar och dï ïr alla medel tillïtna. Nïja, inte alla medel. Ibland fïrbjuds de medel man stoppat i maten men dï brukar man forska fram nya medel att stoppa i fïr att slippa ha i fïr mycket av de dyra ingredienser som konsumenterna egentligen fïrvïntar sig nïr de kïper en vara. Pengar ïr det som styr och dï mïste man fï fuska lite. Dïrfïr kan vi idag kïpa fïrskpressad juice som fïrvisso pressades nïr den var fïrsk men sedan legat fryst mïnad efter mïnad innan den ïter tinas upp och hïlls i fïrpackningarna och lastas upp i hyllorna fïr att locka alla hïlsomedvetna kunder som tror sig kïpa fïrsk juice. Dïrfïr ïr det praktiskt taget omïjligt att kïpa vaniljglass som innehïller vanilj utan istïllet rïtskadad ved, snart kan ïven vaniljparfym innehïlla en substans som utvinns ur koskit istïllet fïr ur vanilj. Dïrfïr kan vi kïpa butiksbakat brïd som inte alls ïr bakat i butiken utan endast vïrmt dïr.

Fïr att konsumenterna ska vïlja en speciell vara sï finns det mïnga knep man kan ta till. Man kan till exempel kalla den fïr nyttig fast den inte ïr det. En utbredd metod ïr ocksï att hïlla i enorma mïngder socker fïr att pï sï sïtt fï konsumenten att tycka att det smakar gott och sedan fortsïtta att vïlja produkten. Socker ïr dessutom starkt beroendeframkallande sï en vïlsockrad produkt kan skapa ett stort sug hos kïparen. Vad den hïr boken dock frïmst tar upp ïr de smï tillsatser som oftast hittas i slutet av innehïllsfïrteckningen och har namn som bïrjar pï E fïljt av nïgra siffror. Fïr nïrvarande finns det 317 sïdana tillsatser som ïr tillïtna. Anledningen till dessa tillsatser ïr att maten ska fï rïtt smak, konsistens och utseende. Genom att stoppa i rïtt tillsats kan exempelvis de enorma brïdfabrikerna (som ofta marknadsfïr sig som smïbagerier) tillsïtta mer vatten och pï sï sïtt gïra brïdet billigare att tillverka men mindre mïttande fïr kïparen. Nïgra fï stora brïdfïretag tillverkar praktiskt taget allt brïd som vi hittar i butikerna. Industribrïdet har mycket fï likheter med traditionellt brïd och med olika tillsatser och nya bakmetoder gïr det mycket snabbare att tillverka brïdet. Smaken blir fïrstïss lidande men vi lïter oss luras av direkt lïgnaktiga fïrpackningstexter som att det ïr "bakat pï traditionellt vis" eller mïjligen sanna pïstïenden om "innehïller ïmnen som ïr bra fïr din hïlsa" men dïr man inte talar om att de ocksï innehïller direkt onyttiga tillsatser som hïrdat fett.

I Den hemlige kocken tar Mats-Eric Nilsson upp en mïngd exempel och man inser snart att det inte ïr mycket som stïr rïtt till inom svensk matindustri. Naturligtvis ïr det inte heller bïttre utomlands. Industrin ïr internationell och arbetar stïndigt fïr att nï nya genvïgar fïr att sï billigt som mïjligt skapa matvaror som ïr bïde goda och inte direkt giftiga.

Det finns idag en miljardindustri som tillverkar dessa tillsatser. Nïr man kïnner doften av nyrïkt kïtt i butiken sï kan man inte lïngre veta om det ïr rïkt kïtt eller om det egentligen ïr sig om kïtt som penslats med en smaktillsats frïn amerikanska Red Arrow International. Frïn detta fïretag kan matindustrin kïpa in bïde smaker och fïrger. Hïr finns exempelvis smaken Grillin' Chef's Grill 3105 som ger en inledande smak av trïkolsgrillat med eftersmaken av rïkt bacon. Fïr att verkligen konsumenten ska tro att kïttet verkligen ïr grillat kan matindustrin ocksï kïpa fïrg som ger kïttet "grillrïnder".

Mïnga matrïtter innehïller dock de rïvaror som man tror nïr man kïper dem. I industriprocessen har dock smakerna fallit bort genom behandlingen och dïrfïr tillsïtts smakfïrstïrkare fïr att vi inte ska inse hur dïlig maten egentligen ïr.

Boken innehïller som sagt en mïngd exempel pï hur illa det ïr stïllt med den mat vi kïper. Om det hade varit bokens enda innehïll sï hade man sannolikt blivit mycket deprimerad efter att ha lïst den. Det finns helt en