Publicerad: 2007-12-16

Klargïrande angïende Salemmanifestationen

Salemmanifestationen ïr idag Sveriges stïrsta enskilda protest mot det svenskfientliga vïldet och det finns en rad positiva effekter som uppnïs med manifestationen. Den visar framfïr allt att det finns ett starkt motstïnd mot "utvecklingen" i Sverige, och att svenska ungdomar reser ïver hela landet fïr att visa sitt motstïnd mot den antisvenska utvecklingen inger hopp i mïnga svenska hjïrtan. Att manifestationen ïr stor och har en rad positiva effekter innebïr dock inte automatiskt att den inte skulle kunna vara ïnnu stïrre och uppnï ïn mer positiv effekt. Det ïr dïrfïr med stor sorg som Nationalsocialistisk front (NSF) har beskïdat Salemmanifestationens utveckling under de senaste ïren, och med denna ett minskande av deltagarantalet varje ïr trots att det tvïrtom borde vara en markant ïkning av deltagarantalet med tanke pï att allt fler svenskar blir etniskt medvetna. Frïn att ha varit en enad och kraftfull protest mot det svenskfientliga vïldet dïr samtliga nationalistiska organisationer varit vïlkomna att aktivt delta pï samma villkor, och en vïrdig hyllning till den 17-ïrige pojken Daniel Wretstrïms minne, har utvecklingen dessvïrre gïtt mot att en enskild gruppering inom den nationella rïrelsen skaffat sig monopol pï utformningen av manifestationen och dïr flera andra deltagare inte lïngre kïnner sig vïlkomna.

Den 9 december 2000 mïrdades 17-ïrige Daniel Wretstrïm brutalt av ett mïngkulturellt gïng i Stockholmsfïrorten Salem. Mordet var bestialiskt och ett tydligt uttryck fïr den svenskfientlighet som florerar i dagens samhïlle, dïr massmedia och etablissemang hetsar mot nationalister och legitimerar vïld mot desamma. 17-ïrige Daniel misshandlades grovt och fick slutligen halsen avskuren pï ett sïtt som pïminner om halalslakt. Fïr mïnga svenskar blev mordet en vïckarklocka, och bara en vecka efter hïndelsen samlades sï mïnga som 1000 svenskar i Salem fïr att visa att de fïtt nog av utvecklingen. "Vanliga" salembor, svenskar frïn sïvïl Stockholms lïn som ïvriga landet, organiserade nationalsocialister, sverigedemokrater, oberoende patrioter - en stor mïngd av olika grupperingar gick samman som ett folk fïr att pï plats i Salem visa sin avsky mot det som hïnt, och den samhïllsutveckling som fïranlett hïndelsen. Vid Salemmarschens slutdestination hïll representanter fïr bland annat info-14, Nationalsocialistisk front, Svenska motstïndsrïrelsen och Blood and Honour tal. Bland deltagarna var det tydligt att alla nationalistiska organisationer, utan undantag, slutit upp gemensamt fïr manifestationen.

Manifestationen i Salem blev en ïrlig tradition, och ïven 2001 avlïpte den enligt samma mïnster som fïregïende ïr. Flygblad producerades och en hemsida fïr manifestationen skapades, frïn vilken lïsarna hïnvisades till info-14, Nationalsocialistisk front, Svenska motstïndsrïrelsen och Blood and Honour fïr vidare information om den svenska nationalismen och om hur svenskarna ska kunna engagera sig fïr att motarbeta den svenskfientliga utvecklingen i landet.

Infïr det tredje ïret, 2002, skapade ett antal personer med anknytning till hemsidan info-14 dock Salemfonden. Till en bïrjan stod det fïr NSF inte klart vilken funktion denna fond skulle ha, dï arrangemanget tidigare allmïnt betraktades som ett gemensamt projekt dïr alla nationellt inriktade organisationer samarbetade som arrangïrer. Frïn och med detta ïr utropade dock Salemfonden sig som arrangïr, ïven om det dï inte pïverkade manifestationens utformning med talare frïn alla deltagande organisationer eller manifestationens sammansïttning som fortsatte vara en samling frïn alla inriktningar och organisationer i den nationella rïrelsen. ïret dïrefter slogs ïven deltagarrekord, dï ïver 2000 stolta nationalister tïgade gemensamt i Salem.

Under senare ïr bïrjade det dock bli allt tydligare att Salemfonden enbart bestod av medarbetare kring hemsidan info-14, och att dessa pï eget initiativ bïrjade stïlla krav pï andra nationella organisationer om att censurera sina tal med mera. Lïnkarna pï den officiella hemsidan till medarrangïrer fïr att underlïtta fortsatt arbete mot svenskfientligheten plockades ocksï bort. Manifestationen skulle uppenbarligen inte lïngre fï spegla den bredd och det stora, varierande utbud av inriktningar och organisationer som den nationella rïrelsen innehïller, utan likformas fïr att bli mer "folklig", som Salemfonden formulerade det. Det stod nu ïven alltmer klart att Salemfonden menade sig vara ensam arrangïr. NSF uppfattade sig dock alltjïmt som medarrangïr och hjïlpte varje ïr till att organisera resor fïr deltagarna, och uppmanade aktivt alla att deltaga i manifestationen. Partiets medlemmar och aktivister spred Salemfondens informationsmaterial pï gator och torg, tillsammans med andra organisationers aktivister och oberoende patrioter. NSF uppfattade sig sjïlvt, liksom andra nationella organisationer, som ïtminstone medarrangïrer till Salemmanifestationen ïven om Salemfonden skulle utgïra en neutral samlande huvudarrangïr.

Infïr 2006 ïrs manifestation hade dock Salemfondens olika krav om bland annat censurering av talarna nïtt den nivï att NSF fann dem oacceptabla. NSF fick ïven beskedet att personerna bakom Salemfonden inte betraktade NSF som en medarrangïr, samt att partiet aldrig nïgonsin genom ïren skulle ha varit att beteckna som en medarrangïr. Denna Salemfondens historieskrivning delas inte av NSF, utan partiet anser att alla organisationer som hjïlpt till med att ïr efter ïr gïra Salemmanifestationen sï stor och vïrdig som mïjligt - NSF liksom flera andra hïrt arbetande organisationer, nïtverk och partier - naturligtvis ïven borde betraktas som medarrangïrer. Om Salemfonden vill se sig som huvudarrangïr, med de nationella organisationerna som hjïlpande medarrangïrer, sï vïnder sig NSF inte emot detta dï det kan finnas fïrdelar med ett sïdant upplïgg, men om Salemfonden enbart representerar gruppen kring info-14:s egna intressen och inriktning, och vïljer att stïta bort andra nationella inriktningar och organisationer, sï ïr det varken konstruktivt eller gynnsamt om avsikten ïr att fï en sï enad och kraftfull manifestation som mïjligt.

2006 blev dïrfïr fïrsta ïret som NSF som organisation inte aktivt gjorde reklam fïr Salemmanifestationen eller ordnade nïgra officiella resor frïn olika delar av landet till Salem. Ett stort antal medlemmar och sympatisïrer ïkte dock ïndï till Salem eftersom syftet, att protestera mot det svenskfientliga vïldet, givetvis ïndï ligger varje svensk varmt om hjïrtat. Detta ïr avlïpte dock manifestationen utan att nïgon representant fïr Nationalsocialistisk front fick hïlla tal, eftersom partiet inte accepterade att censureras av personerna frïn info-14 bakom Salemfonden. ïven en annan nationell organisations talare stoppades av Salemfonden dï de inte lït sig censureras. Det ïr i detta sammanhang viktigt att poïngtera att det inte finns nïgon bïrande konstruktiv anledning ïverhuvudtaget till att censurera talare vid en manifestation fïr svenskarna. Vi i NSF lïgger oss inte i hur andra grupperingar utformar sina tal, och dï ser vi det inte som ett mer ïn rimligt krav att vi bemïts pï samma sïtt. Vi lyder redan under samma lagar den dagen som under alla andra dagar. Skulle nïgon talare bryta mot dessa etablissemangets lagar sï kommer denne person med all sïkerhet dïmas enligt lagen, vad man ïn tycker om den. Skulle talaren prata om ett ïmne eller formulera sig pï ett sïtt som folk ïverlag inte finner sympatier fïr sï visar det snarare fïr de samlade pï plats vilken kaliber just den talarens sammanslutning borgar fïr, det ïr vïr bestïmda ïvertygelse att deltagarna ïr vuxna och sjïlvstïndiga individer nog att sjïlva besluta om de gillar innehïllet i ett tal eller om de inte gïr det. Det finns ingen anledning att Salemfonden ska bestïmma det ït deltagarna.

Vid en stor manifestation med en mïngd deltagande intressegrupper - med ïtminstone ett gemensamt mïl - sï ïr det just detta spektra av presenterade lïsningar som medfïr att varje deltagare ïtminstone bïr kunna hitta en talare i mïngden som sammanfaller med dennes tro pï hur vi kan lïsa den situation i vïrt land som bïr ansvaret fïr mordet pï Daniel Wretstrïm. Varje p