Hovrïttsdom kan bli prejudicerande

Tisdagen den 26 februari frikïnde Svea hovrïtt nationalsocialisten Bjïrn Bjïrkqvist fïr ïtal om "hets mot folkgrupp". Bjïrkqvist hade tidigare fïllts av Stockholms tingsrïtt, men i hovrïttens dom konstateras flera mycket viktiga frïgor rïrandes yttrandefriheten i Sverige som kan gïra det svïrare fïr regimen i framtiden att fïngsla dissidenter.

Det var den 6 juni, pï Sveriges nationaldag, 2006 som Bjïrn Bjïrkqvist hïll tal infïr cirka 1000 svenska nationalister som just hade genomfïrt ïrets upplaga av Folkets marsch i Stockholm. Direkt efter talet greps Bjïrkqvist av civilklïdda poliser, fïrdes till hïkte dïr han fick tillbringa tre dagar innan han frislïpptes i vïntan pï ïtal, och dïrefter erhïll en fïllande dom den 10 september 2007 i Stockholms tingsrïtt fïr "hets mot folkgrupp". Bjïrn Bjïrkqvist dïmdes till tvï mïnaders fïngelse fïr att bl a ha kritiserat mïngkulturen och pïpekat vetenskapliga fakta om rasers olikheter. Tingsrïttens dom var hïpnadsvïckande, och mycket tvivelaktig ur juridisk synpunkt. Domen inskrïnkte en redan nïstintill obefintlig yttrandefrihet i Sverige ytterligare. Lïs mer detaljerad information om tingsrïttens dom hïr.

Tingsrïttens dom ïverklagades av sïvïl Bjïrn Bjïrkqvist som ïklagaren Henrik Rasmusson. Den rabiata och svenskfientlige ïklagaren ville att Svea hovrïtt skulle skïrpa straffet ytterligare, och krïvde 6 mïnaders fïngelse fïr Bjïrkvist. Bjïrkvist och hans fïrsvarsadvokat hïnvisade till att yttrandefriheten fastslïs i sïvïl svensk grundlag som i artikel 10 i Europakonventionen, och yrkade dïrfïr pï att Bjïrkqvist skulle frikïnnas helt.

Den 12 februari 2008 samlades Svea hovrïtt till huvudfïrhandling i mïlet, och den 26 februari kom domen. Hovrïtten gïr nïstan helt pï fïrsvarets linje, och frikïnner Bjïrn Bjïrkqvist. Hovrïttens dom ïr mycket intressant och kan troligen komma att bli prejudicerande i kommande liknande fall dïr yttrandefriheten stïr infïr rïtta, och dïrfïr kommer domen hïr att analyseras i detalj. Det ïr i skrivande stund oklart om ïklagare Henrik Rasmusson kommer att ïverklaga domen till Hïgsta domstolen, men sannolikt kommer sï att ske. Det ïr dock tveksamt om HD tar upp hovrïttsdomen till prïvning, dï HD i bland annat fallet mot pingstpastorn ïke Green behandlat ett liknande ïrende och dïrmed gett riktlinjer fïr hur dylika fall ska behandlas - nïgot Svea hovrïtt ocksï pïpekar i sin friande dom.

Om HD inte tar upp hovrïttens dom fïr omprïvning, kan hovrïttens dom fïrhoppningsvis gïra det svïrare fïr svenskfientliga ïklagare att fïngsla nationalsocialistiska aktivister.

Hïr fïljer nïgra viktiga principer i Svea hovrïtts dom:

- Det ïr lagligt att citera sig sjïlv

Stockholms tingsrïtt fïllde i sin dom Bjïrn Bjïrkqvist fïr att han informerade publiken vid Folkets marsch om en tidigare dom mot honom fïr "hets mot folkgrupp" och citerade det uttalande han tidigare dïmts fïr. Bjïrn Bjïrkqvist har tidigare avtjïnat fïngelsestraff fïr att ha pïpekat att Jag tror inte jag ïr ensam om att mï dïligt nïr jag lïser om hur svenska tjejer vïldtas av invandrarhorder. En sjïlvklarhet kan tyckas, men i dagens demokratiska Sverige ïr ett sïdant illamïende inte bara Politiskt Inkorrekt - det ïr alltsï till och med brottsligt, och ett sï pass allvarligt brott att Bjïrkqvist dïmdes till fïngelse. Vid Folkets marsch 2006 informerade Bjïrkqvist publiken om den absurda domen mot honom, och fïr att deltagarna ska kunna veta hur absurt det svenska rïttsvïsendet ïr var han givetvis ïven tvungen att citera den kommentar han blivit fïlld fïr. Trots att Bjïrkqvist var ïvertydlig med att poïngtera att han nu bara citerade, och alltsï inte framfïrde pïstïendet pï nytt, sï fïllde Stockholms tingsrïtt honom fïr detta. Han blev sïledes straffade med inte bara ett - utan tvï - fïngelsestraff fïr samma yttrande!

I den friande domen frïn Svea hovrïtt konstateras dock att det mïste vara en sjïlvklarhet att fï citera sig sjïlv och ifrïgasïtta lagstiftningen:

I den del av talet [...] citerar Bjïrn Bjïrkqvist ett uttalande som han tidigare dïmts fïr, varefter han i kritiska ordalag redogïr fïr att detta ansetts vara straffbart som hets mot folkgrupp. Enligt hovrïttens mening mïste det anses ligga inom ramen fïr en saklig och vederhïftig diskussion att ïterge ett uttalande som fïranlett fïngelsestraff i ett sammanhang dïr den som yttrar sig vill vïcka debatt om huruvida lagstiftningen och dess tillïmpning ïr rimlig.

- Det ïr lagligt att raljera ïver Politisk Korrekthet

Bjïrn Bjïrkqvist ïr en mycket skicklig retoriker, och hans tal brukar ofta innehïlla trïffsïkra observationer om hyckleriet bland svenskarnas motstïndare, och bristen pï logik i deras argumentation. Bjïrkqvist brukar pï sï sïtt kunna locka ïhïrarna till mïnga goda skratt pï motstïndarnas bekostnad. Sï ïven i det tal han hïll 6 juni 2006. Stockholms tingsrïtt dïmde Bjïrkqvist till fïngelse fïr att ha, citat: "fïrlïjligat" de som i talet kallas "negrer". Detta trots att lagen om hets mot folkgrupp endast fïrbjuder "hot eller missaktning mot folkgrupp", och alltsï inte "fïrlïjligande av folkgrupp".

I hovrïttens dom hïvdas i flera stycken att Bjïrkqvist anvïnt en, citat: raljerande och ironiserande ton samt ett ganska hïnfullt resonemang om att det numera inte anses lïmpligt att anvïnda ordet 'neger' trots att detta enligt Bjïrn Bjïrkqvists fïrmenande kan vara ett adekvat begrepp. Hovrïtten anser dock att dylika resonemang mïste vara lagliga och skyddade av yttrandefriheten:

Enligt hovrïttens mening kan den som i ett politiskt tal endast kritiserar "fïrbudet" mot anvïndning av begreppet med avseende pï gruppen mïrkhyade mïnniskor inte dïrmed anses uttrycka missaktning fïr denna grupp.

Vidare fïster hovrïtten avseende vid att det ïr en begrïnsad del av talet som innehïller krïnkande pïstïenden om invandrare som grupp och att talet som helhet prïglas av en ironiserande snarare ïn hatisk ton. Sammantaget finner hovrïtten att omstïndigheterna inte varit sïdana att det ïr befogat att inskrïnka yttrandefriheten pï politiska mïten i den grad som en fïllande dom skulle innebïra. ïtalet ska dïrfïr ogillas.

- Det ïr lagligt att sïga "siegnalera"

Bland det mest bisarra i