Branden i Ludwigshafen

Sïndagen den 3 februari drabbades den tyska staden Ludwigshafen av en tragisk brand som kostade nio mïnniskor livet. En dramatisk bild pï hur en nio mïnader gammal pojke slïpptes frïn fjïrde vïningen i det brinnande huset kablades snabbt ut ïver hela vïrlden. Kort dïrefter bïrjade flera media ïven spekulera i huruvida det var "nazister" som lïg bakom branden. Samtliga nio omkomna var nïmligen turkar. I vissa media gick spekulationerna ïver till att bli en fïrment sanning. Tyskland anklagades pï flera hïll ïppet fïr att vara en frïmlingsfientlig nation och branden i Ludwigshafen hïvdades bïra vittnesbïrd om detta. Landet var i behov av sjïlvrannsakan.

Branden fick ïven betydande politiska konsekvenser dï turkiska toppolitiker engagerade sig i ïrendet, vilket bland annat mynnade ut i att den turkiske premiïrministern Recep Tayyip Erdogan och den tyska fïrbundskanslern Angela Merkel hïll en gemensam minnesceremoni fïr de omkomna, en hedersbetygelse som fï tyska dïdsoffer fïrïras.

Anmïrkningsvïrt ïr att det aldrig fanns nïgra som helst indikationer pï att branden i Ludwigshafen verkligen var anlagd, ïn mindre att "nazister" lïg bakom den. Den polisiïra tekniska utredningen, som utfïrts gemensamt av tysk och turkisk personal, avfïrdar ocksï att branden skulle ha varit anlagd. Det fïrhindrade emellertid inte media frïn att beskriva tragedin som ett "nazistdïd", och lïngtifrïn alla media lïr dementera den uppgiften.

Pïstïendena om mordbrand uppstod dock inte ur ingenting. Fïr att bïttre fïrstï pïstïendena sï bïr man betrakta den senaste tidens tyska inrikespolitik dïr den annars sï tabubelagda invandringsproblematiken diskuterats relativt ïppet. Inte minst har problemen bland Tysklands stïrsta minoritet, de nïrmare tre miljoner turkar som befinner sig i landet, hamnat i strïlkastarljuset.

Diskussionen blossade upp i slutet av december fïrra ïret dï en videoinspelning bïrjade cirkulera som visade hur en 20-ïrig turk och en 17-ïrig grek brutalt misshandlade en 76-ïrig tysk pensionerad skolrektor i Mïnchen. Den gamle mannen hade uppmanat de tvï ynglingarna att inte rïka pï en tunnelbanestation varpï de svarade med att slï ned honom och sedan sparka honom i huvudet upprepade gïnger samtidigt som de skrek "tyskjïvel" och "tyska svin" ït mannen. 76-ïringen fick allvarliga frakturer pï bland annat skallbenet till fïljd av misshandeln.

Videon skickade ut chockvïgor bland den tyska allmïnheten. En journalist fïrklarade chocken med att tyskarna var vana vid att hïra talas om "nynazistiskt" vïld, men nu sïg de med egna ïgon en situation dïr rollerna var omvïnda. Statistiken visar emellertid att det enda undantaget i sammanhanget var att media fïr ovanlighetens skull faktiskt visade invandrares nakna och ïppet rasistiska vïld mot tyskar, ett vïld som ïr lïngt vanligare ïn det "nazistiska" vïldet mot invandrare.

En del media, framfïr allt tidningen Bild, publicerade under efterfïljande veckor en rad artiklar om invandrares ïverrepresentation vid vïldsbrott i Tyskland. Polisfackets ordfïrande Joachim Lenders gick ut i media och berïttade att hela 80 procent av alla vïldsbrott i Hamburg begïs av invandrare. Enligt tidningen Deutsche Welle ïr sannolikheten tre gïnger hïgre att unga invandrare begïr vïldsbrott jïmfïrt med tyska ungdomar i Berlin.

Berlinpolisen har dessutom sedan nïgot ïr bïrjat punktmarkera kïnda kriminella i staden. 502 individer betecknas som sïrskilt kriminellt belastade, och av dem ïr 75 procent invandrare.

Invandrare utgïr 8,8 procent av Tysklands befolkning men stïr fïr en fjïrdedel av alla vïldsbrott. Samtidigt tycks invandrarnas andel av brottsligheten bara ïka. 43 procent av alla vïldsbrott begïs av ungdomar under 21 ïr. Inom den kategorin utgïr invandrare hïlften av alla gïrningsmïn.

Den senaste tiden har det ïven uppmïrksammats att utbildningsnivïn skiljer sig avsevïrt mellan tyskar och invandrade etniska grupper. 15 procent av tyskarna mellan 20 och 64 ïr saknar yrkesutbildning, medan motsvarande siffra fïr invandrare ïr 44 procent och hela 72 procent fïr de av turkisk hïrkomst.

Infïr delstatsvalet i Hessen den 27 januari tog kristdemokraternas lokala ledare Roland Koch upp pro