Publicerad: 2008-03-05

Branden i Ludwigshafen

Sīndagen den 3 februari drabbades den tyska staden Ludwigshafen av en tragisk brand som kostade nio mīnniskor livet. En dramatisk bild pī hur en nio mīnader gammal pojke slīpptes frīn fjīrde vīningen i det brinnande huset kablades snabbt ut īver hela vīrlden. Kort dīrefter bīrjade flera media īven spekulera i huruvida det var "nazister" som līg bakom branden. Samtliga nio omkomna var nīmligen turkar. I vissa media gick spekulationerna īver till att bli en fīrment sanning. Tyskland anklagades pī flera hīll īppet fīr att vara en frīmlingsfientlig nation och branden i Ludwigshafen hīvdades bīra vittnesbīrd om detta. Landet var i behov av sjīlvrannsakan.

Branden fick īven betydande politiska konsekvenser dī turkiska toppolitiker engagerade sig i īrendet, vilket bland annat mynnade ut i att den turkiske premiīrministern Recep Tayyip Erdogan och den tyska fīrbundskanslern Angela Merkel hīll en gemensam minnesceremoni fīr de omkomna, en hedersbetygelse som fī tyska dīdsoffer fīrīras.

Anmīrkningsvīrt īr att det aldrig fanns nīgra som helst indikationer pī att branden i Ludwigshafen verkligen var anlagd, īn mindre att "nazister" līg bakom den. Den polisiīra tekniska utredningen, som utfīrts gemensamt av tysk och turkisk personal, avfīrdar ocksī att branden skulle ha varit anlagd. Det fīrhindrade emellertid inte media frīn att beskriva tragedin som ett "nazistdīd", och līngtifrīn alla media līr dementera den uppgiften.

Pīstīendena om mordbrand uppstod dock inte ur ingenting. Fīr att bīttre fīrstī pīstīendena sī bīr man betrakta den senaste tidens tyska inrikespolitik dīr den annars sī tabubelagda invandringsproblematiken diskuterats relativt īppet. Inte minst har problemen bland Tysklands stīrsta minoritet, de nīrmare tre miljoner turkar som befinner sig i landet, hamnat i strīlkastarljuset.

Branden som tog nio liv

Branden īr en tragedi fīr de drabbade, men inte anlagd

Diskussionen blossade upp i slutet av december fīrra īret dī en videoinspelning bīrjade cirkulera som visade hur en 20-īrig turk och en 17-īrig grek brutalt misshandlade en 76-īrig tysk pensionerad skolrektor i Mīnchen. Den gamle mannen hade uppmanat de tvī ynglingarna att inte rīka pī en tunnelbanestation varpī de svarade med att slī ned honom och sedan sparka honom i huvudet upprepade gīnger samtidigt som de skrek "tyskjīvel" och "tyska svin" īt mannen. 76-īringen fick allvarliga frakturer pī bland annat skallbenet till fīljd av misshandeln.

Videon skickade ut chockvīgor bland den tyska allmīnheten. En journalist fīrklarade chocken med att tyskarna var vana vid att hīra talas om "nynazistiskt" vīld, men nu sīg de med egna īgon en situation dīr rollerna var omvīnda. Statistiken visar emellertid att det enda undantaget i sammanhanget var att media fīr ovanlighetens skull faktiskt visade invandrares nakna och īppet rasistiska vīld mot tyskar, ett vīld som īr līngt vanligare īn det "nazistiska" vīldet mot invandrare.

En del media, framfīr allt tidningen Bild, publicerade under efterfīljande veckor en rad artiklar om invandrares īverrepresentation vid vīldsbrott i Tyskland. Polisfackets ordfīrande Joachim Lenders gick ut i media och berīttade att hela 80 procent av alla vīldsbrott i Hamburg begīs av invandrare. Enligt tidningen Deutsche Welle īr sannolikheten tre gīnger hīgre att unga invandrare begīr vīldsbrott jīmfīrt med tyska ungdomar i Berlin.

Berlinpolisen har dessutom sedan nīgot īr bīrjat punktmarkera kīnda kriminella i staden. 502 individer betecknas som sīrskilt kriminellt belastade, och av dem īr 75 procent invandrare.

Invandrare utgīr 8,8 procent av Tysklands befolkning men stīr fīr en fjīrdedel av alla vīldsbrott. Samtidigt tycks invandrarnas andel av brottsligheten bara īka. 43 procent av alla vīldsbrott begīs av ungdomar under 21 īr. Inom den kategorin utgīr invandrare hīlften av alla gīrningsmīn.

Den senaste tiden har det īven uppmīrksammats att utbildningsnivīn skiljer sig avsevīrt mellan tyskar och invandrade etniska grupper. 15 procent av tyskarna mellan 20 och 64 īr saknar yrkesutbildning, medan motsvarande siffra fīr invandrare īr 44 procent och hela 72 procent fīr de av turkisk hīrkomst.

Infīr delstatsvalet i Hessen den 27 januari tog kristdemokraternas lokala ledare Roland Koch upp pro