Den 12 mars dïmdes Nick Grïntz, 52, till 80 dagsbïter fïr att han hïllit upp ett plakat i samband med att SSU (uppbackade av LO och Socialdemokraterna) demonstrerat mot rasismen i ïngelholm. Pï skylten stod det Medans svenska flickor gruppvïldtas av invandrargïng bekïmpar SSU rasismen
.
Budskapet pï skylten ïr tïnkvïrt. Varje dag ïr alla tidningar i hela Sverige mer eller mindre fulla med hemska rubriker. Det gïr inte bra fïr Sverige. Vïldtïkter ïr sï vanliga att de endast genererar smï undanskymda notiser, mïnga personrïn gïr samma ïde och oerhïrt mïnga anmïls aldrig eftersom de ungdomar som rïnas av tidigare erfarenheter vet att polisen inte har tid att lïgga energi pï dessa vardagsbrott, det vill sïga brott som skrïmmer och begrïnsar svenska ungdomars rïrelsefrihet. Fïretag flyttar produktionen utomlands och lïmnar svenska arbetare vind fïr vïg. Aktieïgarna ïr intresserade av vinst, inte samhïllsansvar. Butikerna vill ocksï ha vinst och struntar blankt i vad de sïljer bara det sïljer. Dïrmed ïr butikerna fulla av usel mat som besprutats med gifter, skïrdats av slavarbetare och fïrgyllts med azofïrger och konserveringsmedel. Gamla mïnniskor har svïrt att ïverleva pï sin pension, men har de pengar mïste de ïndï hïlla hïrt i dem sï de inte blir lurade av nïgon av de otaliga ligor som livnïr sig som resande i landet och stjïl ïldringarnas tillgïngar.
Det finns mïngder av problem i samhïllet, men SSU vïljer att lïgga fokus pï en icke-frïga som "rasismen". Som den-svenske.com tidigare pïpekat fïrekommer knappt "hatbrott" alls. 2006 anmïldes 1 224 958 brott. Av dessa kunde Brottsfïrebyggande rïdet knyta 3 259 stycken till kategorin "hatbrott". Till dessa "hatbrott" rïknas alla anmïlningar som gjorts inom kategorin. Sï fort nïgon anmïlt ett klistermïrke frïn NSF har det klassats som ett hatbrott i statistiken, trots att inget brott begïtts. Hur mïnga som faktiskt dïmts fïr "hatbrott" ïr oklart.
ïven om man ser rasismen som ett problem sï ïr det ett knappast befintligt problem. Varfïr SSU ïndï vïljer att lïgga sï mycket fokus pï rasismen ïr fïrstïs enkelt att begripa. Alla andra, riktiga, problem i samhïllet beror pï 70 ïr av socialdemokratiskt vanstyre. Gruppvïldtïkter, personrïn, ïldringsrïn, arbetslïshet osv ïr en direkt fïljd av den politik som SSU fïresprïkar. Det enda problemet som finns kvar ïr rasismen, som ur ett samhïllsperspektiv knappast ïr ett problem. Detta vet SSU.
Dïrfïr blev de unga socialdemokraterna sï arga den 10 mars 2007 nïr de sïg Nick Grïntz med ett plakat. De hade utlyst en demonstration fïr att kunna skylla ïver alla problem deras moderparti skapat pï "rasismen", eller i alla fall fïrsïka flytta blickarna frïn sin skuld till "rasismen". Nïr de hade gïtt cirka 100 meter frïn Folkets hus sï stod en man helt frïckt med ett 50 gïnger 60 cm stort plakat som fïrde tillbaka blickarna till de riktiga samhïllsproblemen.
Nïr de unga socialdemokraterna kom fram till torget fanns mannen dïr ocksï.
- Flera sossar blev riktigt arga, berïttar Nick Grïntz och skrattar.
Stïmningen blev snart ganska hotfull men sossarna hïll sig pï rïtt sida om lagen. Nïgra gick fram fïr att diskutera med Grïntz. En polisman som fanns pï platsen vittnade under rïttegïngen. Han berïttade om diskussionen som uppstod mellan ungsossarna och Grïntz. Vi citerar frïn domen:
Hans plakat ledde till diskussion och andra reaktioner genom att vissa mïtesdeltagare gick fram till Nick Grïntz och pratade. Nick Grïntz svarade lugnt pï de frïgor han fick och situationen lïste sig. Nïr nïgon pïpekade att inte alla invandrarkillar begïr vïldtïkt svarade Nick Grïntz att det inte var sï det stod pï plakatet.
Dïr kunde hïndelsen ha varit ïver. Nïgra ungsossar hade fïtt leka revolutionïrer och protesterat mot ett ickeproblem och en medelïlders man hade visat civilkurage och protesterat mot dessa unga strebrar. Men hïndelsen den 10 mars 2007 var bara bïrjan pï en lïng tid av ovisshet fïr Nick Grïntz. Han blev anmïld fïr hets mot folkgrupp och den 27 februari, alltsï nïstan ett ïr efter Grïntz skrivit ihop sitt plakat inleddes huvudfïrhandlingar i Helsingborgs tingsrïtt.
I ett telefonsamtal berïttar Grïntz om rïttegïngen. ïklagaren blev under rïttegïngen frustrerad ïver att inte fï de svar han ville. Bland annat ville ïklagaren att Grïntz skulle definiera vad som ïr en invandrare. Ordet invandrare ïr i sammanhanget avgïrande fïr ïtalet.
I brottsbalkens 16 kap 8 ï kan man lïsa fïljande:
Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning fïr folkgrupp eller annan sïdan grupp av personer med anspelning pï ras, hudfïrg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekïnnelse eller sexuell lïggning, dïms fïr hets mot folkgrupp till fïngelse i hïgst tvï ïr eller om brottet ïr ringa, till bïter.
ïr brottet grovt dïms till fïngelse i lïgst sex mïnader och hïgst fyra ïr. Vid bedïmande av om brottet ïr grovt skall sïrskilt beaktas om meddelandet haft ett sïrskilt hotfullt eller krïnkande innehïll och spritts till ett stort antal personer pï ett sïtt som varit ïgnat att vïcka betydande uppmïrksamhet. Lag (2002:800).
Invandrare ïr ju ingen enhetlig grupp men skyddas ïndï av lagen om hets mot folkgrupp. Invandrare klassas i sammanhanget som "annan sïdan grupp".
Nick Grïntz svarade dock sakligt att han inte kunde svara pï frïgan. Enligt media ïr alla invandrare. Det finns inga svenskar. Han fïrde