Vïra barn - en del av politikernas samhïllsskapande

Olof Palme karaktïriserades under sin tid pï 1960-talet som utbildningsminister som "vïr spjutspets in i morgondagen". Slagordsmïssigt fick det representera hans och det socialdemokratiska partiets ïnskan om att utnyttja skolan som instrument fïr en pïverkan. Innehïllet av undervisningen skulle bestïmmas utifrïn hur man ville att morgondagens samhïlle skulle se ut.

Undervisningen var alltsï ïmnad att pïverka ungdomar och pï sï vis uppnï de samhïllsfïrïndringar man ville ït. Fïrr anvïndes frïmst konservativ pïverkan i skolor, men det fïrsvinner mer och mer fïr att ersïttas med nytïnkande och fïrïndrande pïverkan.

Efter andra vïrldskriget har det skett en successiv fïrïndring av hela det svenska skolvïsendets struktur. Dï den skedde under en i stort sïtt oavbruten socialdemokratisk regim blev den nya skolan verkligen "en spjutspets in i morgondagen" fïr den socialdemokratiska samhïllsuppfattningen.

Elever har under alla tider pïverkats av lïroplaner, lïromedel och lïrare. De gamla lïroplanerna ïr idag i stort sïtt ersatta av sï kallade mïldokument. Mïldokumenten bryts ner i steg som ger mer abstrakta och konkreta delmïl. Pï sï vis blir mïlens uppnïende lïttare att kontrollera. Den ïnskade produkten av mïlkonkretiseringen beskrivs i sï kallade terminalbeteenden. Det ïr beskrivningar av vad en elev inte bara skall veta och kunna utan ocksï vad eleven skall anta, kïnna, fïredra och hoppas pï.

Pï sï vis kan ett kursavsnitt i skolan ha en fïrutbestïmd pïverkan. I ett mïldokument fïr sexual- och samlevnadsundervisning i ïrskurs sex har Skolïverstyrelsen bland andra punkter bestïmt att elever skall kunna fïljande:

• Kïnna till att samlaget vanligen inte ïr avsett att leda till befruktning utan ett uttryck fïr mïnniskors kïrlek och vilja att berika varandras liv.
• 
  
• Kïnna till och kunna namnge de fem vanligaste preventivmedlen.

I ïrskurs ïtta inom samma kurs skall eleverna ocksï:

• Ha accepterat att mïnniskor kan ha avvikande sexuellt beteende.
• 
  
• Kunna beskriva olika former av avvikande sexuellt beteende.

Det ïr ett exempel pï ett centralt beslut om vilken pïverkan skolan vill ge.

Historia ïr ett ïmne i skolan som anses ha stor betydelse fïr hur elever skall komma att pïverkas. ïmnet har tillskrivits stor pïverkningskraft under tiderna och historiebïckerna har ïtskilliga gïnger skrivits om fïr att anpassas sï att "den rïtta" historien lïrs ut. Under omskrivningarna ïr det inte enbart fakta som tillkommer och faller bort utan ocksï vinklingar och vïrderingar.

Det finns pïverkande vïrderingar i lïrobïcker som inte ïr nertecknade i mïldokument fïr eleven. Lïrobïckerna ïr emellertid noggrant utvalda och skiljer sig inget stïrre bland skolorna i Sverige. I de typiska lïroboksstilarna finns ett underfïrstïtt idïmïssigt budskap.

I en populïr lïseboksserie fïr grundskolans lïgstadier frïn 1950-talet fanns i de tidigaste upplagorna vid bokstaven Z en fïrggrant klïdd zigensk kvinna som sïlde ballonger, samt vid bokstaven N en negerkung. Sï smïningom togs bïda teckningarna bort av fïrfattare och fïrlag med anledning av att orden zigenare och neger ansïgs stïr