Svanskog ïr en liten socken i sydvïstra Vïrmland med cirka 1 000 invïnare. Nïr den lilla orten presenterar sig sjïlv ïr det med fokus pï de tre svansjïarna, naturen, vilda djur, fiske, museijïrnvïg mm. I Godegïrd fïrsamling i Motala bor drygt 700 personer. I den lilla fïrsamlingen finns flera aktiva idrottsklubbar. Den hïr artikeln handlar om de smï mïnniskorna och deras rïdsla fïr de stora internationella kapitalstarka fïretagen som kommer till Sverige fïr att tïmma jorden pï metaller och annat vïrdefullt.
I Sverige kan i praktiken vem som helst bryta metall eller utvinna olja. Medan andra lïnder har nationaliserat sïdana fyndigheter sï har Sverige istïllet valt att lïta utlïndska fïretag dammsuga Sverige pï metaller till fïga nytta fïr det svenska folket.
I Svanskog i Vïrmland har det australiska fïretaget Aura Limited fïtt tillstïnd att undersïka marken i jakt efter nickel och koppar, skriver Land Lantbruk. Ett 20-tal markïgare ïr berïrda och har ïverklagat tillstïndet till lïnsrïtten, men utan framgïng.
- Pï vïr slïktgïrd firar vi 225 ïr nïsta ïr och jag och mïnga med mig var chockade ïver att de fick tillstïnd
, sïger Lena Andersson som ïr berïrd.
Hon ïr rïdd att marken nu blir fïrstïrd av det utlïndska fïretaget. Hon tycker ocksï att det kïnns som att utlïndska fïretag dammsuger Sverige pï mineraler och uranfyndigheter. Nu hoppas man att fïretaget inte hittar nïgra mineraler eftersom det ïr enda sïttet att fï vara i fred.
Fïretaget har ocksï intresserat sig fïr Godegïrd i Motala. Ortens fritidshusïgare och Godegïrds skidklubb ïr nu oroliga fïr vad som kommer att hïnda om fïretaget hittar uran, guld eller koppar som man kommer att sïka efter.
ï En brytning skulle pïverka drickvattentïkter och omrïdet skulle kalhuggas
, sïger Anitha Lïïv bekymrat till Motala tidning. Men som markïgare har man inget inflytande nïr de utlïndska fïretagen kommer till Sverige fïr att bryta mineraler.
Mïnniskors fïrtvivlan ïver hur deras mark fïrstïrs tas det ingen hïnsyn till. I Vïsterbotten hïjs allt fler protester dïr bland annat de kanadensiska fïretagen Mawson Resources Ltd och Continental Precious Minerals borrar efter uran ibland annat Dorotea och Umeï.
Lïnstidningen ïstersund intervjuade den 4 januari butiksfïrestïndaren Barbro Olsson som trïttnat pï uranbrytningen i Hotagen.
ï Nu lïgger jag ned butiken. Jag orkar inte lïngre att sïlja varor till de personer som jobbar med provborrningarna och som jag vet kommer att fïrstïra vïr bygd fïr all framtid
, sa hon.
Hon ïr orolig fïr fïrstïrelsen av den norrlïndska naturen och ïven fïr omrïdets ekonomi nïr turisterna bïrjar svika.
ï Hit kommer vïra turister fïr naturupplevelserna och fïr att fiska och jaga. Nïr det blir kïnt att man bryter uran i omrïdet kommer det att bli helt dïtt hïr. Ingen vill vïl fiska i ett vatten som kan vara fïrorenat frïn brytningen. Det jobbigaste ïr att stï hïr i affïren och le artigt mot de anstïllda borrarna och sïlja korv och limpor till dem, samtidigt som jag vet att de jobbar med nïgot som kommer att fïrstïra hela vïr bygd. Jag klarar inte det lïngre. Det ïr den stïrsta anledningen till att jag stïnger affïren om nïgra mïnader
, sa hon med tïrarna rinnande ner fïr kinderna.
Det ïr inte konstigt att hon kïnner oro och ilska. Konsekvenserna av uranbrytningen kan slï hïrt mot omgivningen. Pï hemsidan fïr kampanjen Nej till Uranbrytning citerar de ur LCA, EPD och uranbrytning ï En studie av LCA och EPDs relevans fïr bedïmning av miljïkonsekvenser vid uranbrytning (Boberg P, Christiansson A, Kaikkonen J, Schnoor T). Texten visar att kritiken frïn de som bor i de