Publicerad: 2008-05-31

Utlīndska aktīrer tīmmer den svenska jorden

Svanskog īr en liten socken i sydvīstra Vīrmland med cirka 1 000 invīnare. Nīr den lilla orten presenterar sig sjīlv īr det med fokus pī de tre svansjīarna, naturen, vilda djur, fiske, museijīrnvīg mm. I Godegīrd fīrsamling i Motala bor drygt 700 personer. I den lilla fīrsamlingen finns flera aktiva idrottsklubbar. Den hīr artikeln handlar om de smī mīnniskorna och deras rīdsla fīr de stora internationella kapitalstarka fīretagen som kommer till Sverige fīr att tīmma jorden pī metaller och annat vīrdefullt.

I Sverige kan i praktiken vem som helst bryta metall eller utvinna olja. Medan andra līnder har nationaliserat sīdana fyndigheter sī har Sverige istīllet valt att līta utlīndska fīretag dammsuga Sverige pī metaller till fīga nytta fīr det svenska folket.

I Svanskog i Vīrmland har det australiska fīretaget Aura Limited fītt tillstīnd att undersīka marken i jakt efter nickel och koppar, skriver Land Lantbruk. Ett 20-tal markīgare īr berīrda och har īverklagat tillstīndet till līnsrītten, men utan framgīng.

- Pī vīr slīktgīrd firar vi 225 īr nīsta īr och jag och mīnga med mig var chockade īver att de fick tillstīnd, sīger Lena Andersson som īr berīrd.

Hon īr rīdd att marken nu blir fīrstīrd av det utlīndska fīretaget. Hon tycker ocksī att det kīnns som att utlīndska fīretag dammsuger Sverige pī mineraler och uranfyndigheter. Nu hoppas man att fīretaget inte hittar nīgra mineraler eftersom det īr enda sīttet att fī vara i fred.

Fīretaget har ocksī intresserat sig fīr Godegīrd i Motala. Ortens fritidshusīgare och Godegīrds skidklubb īr nu oroliga fīr vad som kommer att hīnda om fīretaget hittar uran, guld eller koppar som man kommer att sīka efter.

ī En brytning skulle pīverka drickvattentīkter och omrīdet skulle kalhuggas, sīger Anitha Līīv bekymrat till Motala tidning. Men som markīgare har man inget inflytande nīr de utlīndska fīretagen kommer till Sverige fīr att bryta mineraler.

Mīnniskors fīrtvivlan īver hur deras mark fīrstīrs tas det ingen hīnsyn till. I Vīsterbotten hījs allt fler protester dīr bland annat de kanadensiska fīretagen Mawson Resources Ltd och Continental Precious Minerals borrar efter uran ibland annat Dorotea och Umeī.

Līnstidningen īstersund intervjuade den 4 januari butiksfīrestīndaren Barbro Olsson som trīttnat pī uranbrytningen i Hotagen.

ī Nu līgger jag ned butiken. Jag orkar inte līngre att sīlja varor till de personer som jobbar med provborrningarna och som jag vet kommer att fīrstīra vīr bygd fīr all framtid, sa hon.

Hon īr orolig fīr fīrstīrelsen av den norrlīndska naturen och īven fīr omrīdets ekonomi nīr turisterna bīrjar svika.

ī Hit kommer vīra turister fīr naturupplevelserna och fīr att fiska och jaga. Nīr det blir kīnt att man bryter uran i omrīdet kommer det att bli helt dītt hīr. Ingen vill vīl fiska i ett vatten som kan vara fīrorenat frīn brytningen. Det jobbigaste īr att stī hīr i affīren och le artigt mot de anstīllda borrarna och sīlja korv och limpor till dem, samtidigt som jag vet att de jobbar med nīgot som kommer att fīrstīra hela vīr bygd. Jag klarar inte det līngre. Det īr den stīrsta anledningen till att jag stīnger affīren om nīgra mīnader, sa hon med tīrarna rinnande ner fīr kinderna.

Det īr inte konstigt att hon kīnner oro och ilska. Konsekvenserna av uranbrytningen kan slī hīrt mot omgivningen. Pī hemsidan fīr kampanjen Nej till Uranbrytning citerar de ur LCA, EPD och uranbrytning ī En studie av LCA och EPDs relevans fīr bedīmning av miljīkonsekvenser vid uranbrytning (Boberg P, Christiansson A, Kaikkonen J, Schnoor T). Texten visar att kritiken frīn de som bor i de