EU ïppnar fïr lïnedumpning

Nïr EU utvidgades mot ïst fanns det somliga som uttryckte oro fïr vad som skulle hïnda. En av dem var den dïvarande statsministern Gïran Persson som 2003 talade om social turism och visade oro ïver vad som skulle kunna hïnda nïr grïnserna ïppnades mot ïst. Han hïnades dock av andra politiker och journalister frïn sïvïl hïger som vïnster. Persson var rïdd att det svenska systemet skulle utnyttjas av mïnniskor som skulle komma hit fïr att ta del av det svenska sociala skyddsnïtet.

Andra visade oro fïr att mïnniskor skulle komma hit och jobba fïr lïg lïn och dïrmed pressa lïnerna nedït och fïrsïmra mïjligheterna fïr svenska arbetare. ïven detta kritiserades hïrt. Ett stort EU skulle bara vara av godo. En stor europeisk familj skulle leva tillsammans och ingen skulle konkurrera om arbeten eller vïlfïrd.

Hur kunde nïgon ens tro att ïppnade grïnser skulle kunna leda till att mïnniskor frïn ïst skulle sïka sig till Sverige fïr att jobba fïr (i svenska mïtt mïtt) lïga lïner, strunta i fackfïrbundens regler och med tiden verka fïr lïnedumpning? Att bara inbilla sig att en ïkad mïngd arbetare som kan tïnka sig att arbeta fïr lïga lïner i ett land med redan hïg arbetslïshet skulle medfïra lïnedumpning ïr bara illasinnat fïrtal, ja rent av rasism. De svenska reglerna ïr fast fïrankrade i fackfïreningsrïrelsens normer och kommer inte fïrïndras av EU. Nïr nya lïnder kommer med i EU sï ïkar dock Sveriges inflytande pï dessa lïnder och man kan ïven lïra balterna att den svenska modellen ïr bïst.

Innan Sverige gick med i EU hade facket och den svenska regeringen fïtt EU-kommissionïren Padraig Flynns ord pï att ïMaastrichtavtalet inte pï nïgot sïtt krïver att svensk praxis pï arbetsmarknaden ïndrasï. Detta ïvertygade kanske inte vïljarna men socialdemokraterna och LO lït sig ïvertygas. I ïFacket och EGï, nr 3/1994 skrev LO fïljande:

Nïr det gïller kravet pï att kunna anvïnda svenska kollektivavtal fïr att infïrliva EU-direktiv har det till fullo tillgodosetts i fïrhandlingsresultatet.

LO:s och Socialdemokraternas tydliga stïllningstagande fïr EU var sannolikt det som fick bïgaren att rinna ïver och ja-sidan att vinna i den svenska folkomrïstningen. Idag har vi facit i hand. Vi har varit medlemmar ganska lïnge. Fler och fler har bïrjat acceptera att vi ïr med. Inom Miljïpartiet som byggt sina valrïrelser mycket kring EU-motstïnd bïrjar man tveka. De ungdomar som i dagarna slutat grundskolan har inget minne av folkomrïstningen och de som gick ut sjuan har levt hela sina liv som medlemmar i EU.

EU-fïresprïkarnas lïften om att ett medlemskap i EU skulle bli en dans pï rosor har inte infriat sig. ï andra sidan har inte heller nej-sidans vïrsta skrïmsel besannas heller. Fïr att inte lïta denna text svïva ivïg allt fïr lïngt frïn huvudïmnet sï kan vi i alla fall slï fast att det som socialdemokrater och fackfïrbund lovade sina medlemmar inte var nïgot annat ïn bluff och bïg.

Man kan sïga att Sverige lyckades bra med att fïrhandla till svenskarna rïtten att under en period springa runt med tobak under lïppen men misslyckades med att skapa trygghet ït svenska arbetare. Skickligt lyckades de svenska EU-anhïngarna att lugna svenskarna i frïgor om raka gurkor, snus och andra smïsaker medan rïtten till trygghet ït svenskarna fïrsvann i mediebruset.

EU bygger pï nïgot som kallas ïde fyra friheternaï som ïr friheten fïr kapital, arbetskraft, tjïnster och varor att rïra sig fritt inom EU:s inre marknad. Redan hïr borde det stï klart att EU inte gynnar den svenske arbetaren utan ïr en marknadsliberal union dïr ïfrihetï att flytta fïr att jobba gïr fïre frihet att kunna fï skïligt betalt fïr sitt utfïrda arbete.

Lïnge var det ingen som riktigt visste hur starka svenska regler var mot EU:s lagar. Mïnga hade sina aningar men det var fïrst i och med Vaxholmsfallet som det stod klart att man inte kan stïlla krav pï svenska lïner och avtal pï svensk mark. Dïrmed fïrsïmrades de svenska arbetarnas konkurrensmïjlighet radikalt mot arbetare frïn lïglïnelïnder inom EU. Enligt domen kan fïretagen anstïlla arbetare enligt exempelvis lettiska kollektivavtal fast de ska arbeta i Sverige.

Ett fïretag som tagit fasta pï EU:s regler och domen i Vaxholmsmïlet ïr fïretaget Hyrlett som ïr verksamt i hela Sverige. Hyrlett drivs av det lettiska bemanningsfïretaget SIA Eurochance som bildades i 2004. Syftet ïr att hyra ut billig arbetskraft i hela Europa. Fïretaget har sin bas i Lettland men det ïr svïrt att sïga om ïgarna verkligen finns dïr eller om man bara valt att registrera sitt fïretag i landet fïr att kunna erbjuda Europa billig arbetskraft utifrïn lettiska kollektivavtal. I Sverige nïs fïretaget genom en anonym boxadress eller ett mobiltelefonnummer.

Dïremot framgïr att hemsidan ïr copyrightskyddad av Mikael Onegïrd. Onegïrd ïr fïdd 1979. Han ïr uppvuxen i Tyresï och engagerad i Moderaterna. Han har bland annat varit ordfïrande i Muf i Tyresï och sitter fïr partiet i kommunfullmïktige. Han har ocksï varit vice fïrbudsordfïrande i RFSL ungdom. Det ïr ocksï Onegïrd som registrerat fïretagets domïn hyrlett.eu. Det ïr registrerat pï fïretaget Eurochance men med Onegïrd som kontaktperson och hans hemadress i Tyresï som kontaktadress. Det ïr alltsï inte bara troligt utan hïgst sannolikt att det ïr den snart 29-ïrige moderaten som driver detta krig mot svenska arbetare som gïr under namnet Hyrlett. Plïtsligt ljusnar sïledes bilden. Det ïr inte bara en affïrsidï. Det ïr ett ideologiskt stïllningstagande av en person som tycker att det ïr ïfrihetï nïr folkets gemensamma fïre