Staten vill ïvervaka dig

Mïnniskor lever idag sina liv pï Internet. Man lïser nyheter, man bokar biljetter, bestïller pizza, deltar i mïten, debatterar, skriver bloggar, gïr sina bankïrenden, kïper och sïljer aktier, deltar i diverse grupper, telefonerar osv via Internet. Datorn har blivit ett bekvïmt redskap fïr svenskarna att leva sina liv. Pï gott och ont. Detta inlïgg ska inte handla om huruvida det ïr av ondo eller inte att mïnniskor lever genom Internet utan om det faktum att riksdagen nu ïr pï vïg att klubba en lag som kommer att bevaka varje medborgares minsta steg i cyberrymden.

Genom den fïreslagna FRA-lagen kommer Fïrsvarets radioanstalt kunna ïvervaka all elektronisk trafik som passerar Sveriges grïnser. Eftersom Internet ïr ett globalt system sï ïr det mycket trafik som passerar grïnserna utan att man tïnker pï det. Mïnga nïtbaserade e-postkonton ligger utomlands, dessutom kan trafik passera via utlïndska servrar ïven fast man skickar brev med en svensk e-postadress till en annan svensk adress. Det samma gïller med msn, youtube, Facebook och andra populïra sïtt att kommunicera pï.

Enligt fïrslaget kommer inte varje enskild person att direkt ïvervakas, men indirekt. Genom ett slags filter kommer man aktivt sïka efter vissa ord, telefonnummer, IP-adresser, geografi, sprïk, kryptering, ord, sprïkbruk, jargong osv som kan vara av intresse fïr dem som vill ïvervaka dig.

Anledningen till FRA-lagen sïgs vara att man vill skydda oss svenskar frïn terrorism. Hittills har Sverige klarat sig frïn nïgra terrorattentat men regeringen tror att det bara ïr en tidsfrïga innan landets angrips. FRA-lagen ïr sïledes en av en rad ïtgïrder som tas fïr att skydda svenskarna mot riksdagens politik.

Massinvandringen ïr den bakomliggande anledningen till att det anses finnas ett terrorhot mot Sverige. Istïllet fïr att dï ïndra riktning pï Sveriges politik och infïra en mer svenskvïnlig politik sï vïljer man att avlyssna samtliga svenskar. Vi har sett hur liknande ïtgïrder gïng efter annan drabbat svenskarna. Man fïrsïmrar fïr svenskarna efter att man genom en oansvarig politik skapat otrygghet.

Samhïllet satsar pï att ïvervaka butiker, parker, offentliga lokaler, skolor osv fïr att svenskarna ska kïnna sig trygga. Men tryggheten infinner sig inte. Tryggheten kommer inte fïrrïn fridstïrarna ïr borta. Fler poliser kanske kan fïrhindra vissa brott om man tïnker att tillfïllet gïr tjuven, men det ïr ocksï sï att tjuven gïr brottet och sï lïnge man ger tjuven fritt intrïde till marknaden sï kommer det begïs brott dïr. Polisen kan inte ïvervaka allt dygnet runt.

FRA-lagen ïr sïledes inget annat ïn ytterligare en inskrïnkning av svenskarnas rïttigheter fïr att hindra brott som svenskarna hade sluppit om riksdagen fïrt en annan politik. Man straffar svenskarna fïr ïratal av oansvarig invandringspolitik genom att bevaka dem in i minsta detalj.

Det ïr nïrmast klichïartat att ta upp likheterna mellan FRA-lagen och boken 1984 men likheterna ïr trïffande. George Orwell ville med sin bok visa hur Sovjetunionen kartlade sina medborgare in i minsta detalj fïr att kunna fïrhindra ïsiktsyttringar som inte passade systemet. I boken ïr ïvervakningen nïgot tillspetsad med tanke pï att den skrevs 1949 men idag har utvecklingen kommit ikapp. Eftersom knappast nïgon modern mïnniska klarar sig utan Internet sï har datorn blivit Storebrors ïga in i varje svenskt vardagsrum. Varje steg vi tar kan komma att kartlïggas om politikerna rïstar fïr denna lag. ïven i 1984 berodde ïvervakningen naturligtvis pï att man ville fïrsv