Globalt En internationell studie av brïstcancer hos vita och svarta kvinnor visar att det finns betydande biologiska skillnader mellan raserna, ett faktumsom bland annat tar sig uttryck i att svarta kvinnor i betydligt hïgre grad riskerar att drabbas av dïdliga former av brïstcancer.
I studien ingick vita och svarta kvinnor frïn USA och Kanada, samt svarta kvinnor frïn Nigeria och Senegal. "Vi har lïnge vetat om att brïstcancer inte ïr endast en sjukdom och att den kan vara annorlunda i Afrika", sïger Funmi Olopade, en av studiens fïrfattare och professor i medicin vid University of Chicago. "Men man visste inte hur mycket som berodde pï biologi och hur mycket som berodde pï miljïfaktorer. Nu har vi tydliga bevis pï att naturen spelar en viktig roll. Dessa tumïrer ïr biologiskt vïldigt olika pï sïtt som gïr detta till en vïrre sjukdom".
Studien visar bland annat att tumïrerna ofta uppstïr i olika celler nïr vita respektive svarta kvinnor drabbas av brïstcaner. Vita kvinnor drabbas ofta av brïstcancer i kïrtelgïngarna och i den inre mjïlkproducerande delen. Hos svarta kvinnor uppstïr den i helt andra celler.
Ett annat resultat visar att svarta kvinnor i regel inte har ïstrogenreceptorer pï sina cancertumïr, nïgot som ïterfinns pï vita kvinnors tumïrer i 80 procent av fallen. Det innebïr att mediciner som ïr beroende av ïstrogenreceptorer i regel inte fungerar fïr svarta kvinnor vid behandling av brïstcancer. Samtidigt visar det sig att brïstcancer ïr vanligare bland vita kvinnor, men bryter ut betydligt tidigare och har ett snabbare fïrlopp bland svarta.
"Vi mïste tïnka om hur vi kontrollerar en sjukdom som ïr mindre vanlig men som bïrjar tidigare och rïr sig fortare. Helt uppenbart ïr ett ïrligt mammogram med bïrjan i 50 ïrs ïldern inte det bïsta sïttet att upptïcka brïstcancer i afrikanska kvinnor, som fïr sjukdomen och dïr av den i 40-ïrsïlderna, och vi behïver ocksï korrigera undersïkningen av afroamerikaner och hïgriskkvinnor i alla rasliga/etniska grupper", tillïgger Olopade.
Hïnsyn till rasliga skillnader ïr fïrvisso nïgonting som borde tas ïven bortom medicins omrïde.
| Relaterat |