Sverige Belgian Blue, eller belgisk blï som den kallas pï svenska, fïds upp i Sverige trots avelsfïrbud. Orsaken ïr EU. Fïr nïgra ïr sedan rasade debatten i Sverige om huruvida nïtkreaturrasen skulle tillïtas och idag ïr det fïrbjudet att avla rasen.
Anledningen till fïrbudet och debatten som pïgick dessfïrinnan ïr att avel av belgisk blï kan betraktas som djurplïgeri. Rasen har avlats fram fïr att fï hïgsta mïjliga kïttproduktion. Genom avel har man lyckats skapa en mutation som inaktiverar myostatin vilket ïr det protein som hïmmar muskeltillvïxt. Resultatet av mutationen ger bland annat dubbla lïrmuskler. Dïrmed vïxer djuret till enorma proportioner och har i debatten ofta kallats fïr ïmonstertjurï.
Kalvarna blir sï stora i kons livmoder att de inte kan fïdas normalt utan mïste fïrlïsas genom kejsarsnitt. Nïr djuren ïr vuxna fïr de ofta svïrt att rïra sig eftersom de har fïr mycket muskler. Dessutom fïr de ofta problem med benen som inte klarar sin enorma tyngd.
Eftersom belgisk blï lever mycket plïgsamma liv har man alltsï fïrbjudit avel eftersom det ïr fïrbjudet att bedriva avel pï djur som bïr pï ïrftligt defekta anlag, men det finns kryphïl. Genom EU ïr det nïmligen tillïtet att bedriva avel pï djur som ïr godkïnda fïr avel utomlands. Dïrmed kan avel pïgï obehindrat i Sverige.
Enligt lantbrukstidningen ATL finns det 70 uppfïdare av belgisk blï i Sverige. Nïstan var hundrade svensk biff som sïlj i handeln innehïller gener frïn den muterade fïrbjudna rasen. Trots att landets slakterier fïrklarat att man inte tar emot belgisk blï sï visar en rundringning som ATL gjort att det inte ïr nïgra problem att skicka sïdana kalvar till slakt. Hos Scan ville man till och med betala extra fïr kalvarna.
Varje ïr fïds det upp 1 500 kalvar av rasen belgisk blï i Sverige. De ekonomiska fïrdelarna ïr sï stora att mïnga gïrna avlar fram och slaktar djur av den rasen trots att man ïr medveten om de plïgor som djuren fïr genomlida. Detta djurplïgeri bottnar i ekonomisk girighet och mïjliggïrs av EU.