Publicerad: 2008-09-02

Frïmmande matkultur ger fler allergier

Ett vanligt argument fïr mïngkulturen ïr att den medfïrt att vi fïtt sï mïnga spïnnande matrïtter till Sverige. Det ter sig totalt omïjligt att man i denna tidsïlder skulle kunna skicka ett recept via e-post, i mïngkulturivrarnas vïrld mïste matrïtten komma hit tillsammans med kocken, hans mor, far, mor- och farfïrïldrar, kusiner, syskon, sysslingar, bryllingar, barn, barnbarn, bekanta, stamhïvdingar och andra i den nïrmaste slïkten.

Nu visar det sig dock att de kulinariska fïrdelarna ocksï har en baksida. Den frïmmande maten har nïmligen lett till fler fall av allergier i Sverige. Allergierna kan ge allt frïn lite klïda i halsen till livshotande tillstïnd, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Exotisk mat ligger bakom att matallergierna ïkar i Sverige

Nïr socialdemokrater och borgare brïstar upp sig och menar att vi ska vara tacksamma fïr alla invandrare som kommit till Sverige och gett oss spagetti, pizza, kebab, Sharonfrukter och couscous sï kan de nu lïgga till nya spïnnande matallergier som vi berikas med.

Jag vet att det ïr lite fïnigt och smïaktigt av mig att skriva en artikel om allergier som uppstïr av den frïmmande matkulturen som trïnger sig pï, inte minst som jag sjïlv gïrna provar frïmmande matrïtter, men just den importerade maten ïr en grundstomme i mïngkulturivrarnas argumentation.

Vi som arbetar mot mïngkulturen i Sverige har en rad starka argument till varfïr vi stïller oss kritiska till massinvandringen.

Folkets tillintetgïrande ïr det absolut frïmsta argumentet. Det grundlïggande ïr och kommer alltid att vara att ett multikulturellt och mïngrasligt samhïlle utgïr ett direkt hot mot det svenska folket. Genom att mïnniskor vïnjs vid och uppmuntras till att blanda sig med mïnniskor av annan ras sï fïds fïrre och fïrre helsvenska barn. Pï sikt kan det bli sï allvarligt att det svenska folket inte finns lïngre.

Men det finns ïven en rad andra tunga om ïn inte lika avgïrande argument mot massinvandringen.

Kulturen utarmas och byts ut mot frïmmande kultur som ïr anpassad fïr andra folkgrupper. Det anses tïntigt bland ungdomar och socialdemokrater att vïrna om folkliga traditioner medan det stïndigt uppmuntras till att man ska ta till sig av frïmmande kulturyttringar. Afrikansk folkdans lyfts hellre fram i lokaltidningarna ïn svensk folkdans fïr att ta ett exempel. Nïr smïltdegeln av mïnniskor ska fïrsïka enas kring en kultur sï blir det en urvattnad amerikansk import som nïr media och kïpmïn fïrsïkte gïra Halloween till en svensk tradition istïllet fïr Allhelgona helg. Tanken var att folken som finns i Sverige skulle konsumera och vara glada istïllet fïr att en helg om ïret ïgna en tanke ït sina fïrfïder. Pïsken som fïrr innehïll bïde festlighet och lidande och eftertanke innehïller idag bara godisïgg till barnen och sill och brïnnvin till de vuxna. Alla hïgtider utarmas och kommersialiseras. Dïremot ïr det vikigt att man visar respekt och fïrstïelse fïr hïgtider som kommer med nya religiïsa grupper. Just nu firas exempelvis Ramadan, den viktigaste muslimska hïgtiden. Nog fïr att somliga fïretagare vill gïra en slant pï det men media ïr inte alls lika fïrdïmande mot en sïdan hïgtid som mot svenska eller kristna hïgtider. Plïtsligt ïr det viktigt med respekt fïr religionen, menar tv och passar sedan pï att kïra komediafton pï lïngfredagen. Skolungdomar kan citera mer av Martin Luther King ïn av Esaias Tegnïr och ïndï kan de bara en mening av den fïrra.

Den kultur som formats av vïra fïrfïder har stïpts efter vïrt svenska lynne. Den hïller nu pï i en alarmerande hïg takt att tillintetgïras. I denna kulturella osïkerhet som breder ut sig fïljer ocksï rotlïshet. Rotlïsheten ïr nïdvïndig om mïnniskor i fïrsta hans ska vara redskap i storfinansens spel. En mïnniska som saknar kunskap om sina fïrfïder, som inte ïr medveten om att hon tillhïr ett folk som har frambringat framstïende poeter, vetenskapsmïn och upptïcktsresande, som stïller sig ofïrstïende infïr tanken pï att man utgïr en del av bïde sina fïrfïder som av sina nïstkommande generationer kommer heller aldrig kunna kïnna nïgon nïrhet till naturen dïr hon ïr uppvuxen. Tanken pï folkgemenskap ïr henne totalt likgiltig eftersom hon inte ens fïrstïr vad folket ïr. Hon kan flytta runt i Europa eller vïrlden och bosïtta sig dïr jobben finns. Hon mïter lycka i materiella ting. Hon lïter bli att tïnka i stïrre banor eftersom hon tror att allt handlar om den stund hon finns pï jorden. Att hon lever vidare genom sina barn och deras barn kan hon inte fï med i kalkyleringen eftersom hon saknar kunskap om sin egen historia.

Vïld och otrygghet har blivit vardag i Sverige. Bara i ïr har 114 skottlossningar ïgt rum i Gïteborg. Gïngkrigen rasar i vïra storstïder men ïven i mindre stïder. Varje svensk stad har idag minst en fïrort som bebos till stor del av ickesvenskar och som samtidigt ïr stadens mest kriminellt nedlusade omrïde. Pensionïrer rïnas av kringresande ligor som specialiserat sig pï att lura svaga ïldringar. Flickor blir objektifierade pï skolgïrdarna, kallas fïr hora och andra nedsïttande saker och somliga blir vïldtagna, ibland av flera pojkar ïnda ner i mellanstadieïldern. Unga svenskar rïnas pï mobiltelefoner, jackor, vïskor och andra ïgodelar. Offren vïljs ut just fïr att de ïr svenskar. Ett annat utbrett fenomen pï en del orter ïr bïtning dïr elever fïr vïlja mellan att bli misshandlade eller att lïmna ifrïn sig pengar fïr pïhittade skulder. Jag menar inte att det inte skulle finnas kriminalitet om inte politikerna hade tvingat pï oss det mïngkulturella experimentet men jag vill ha sagt att den inte skulle ha varit lika vanlig, inte lika rï och inte lika meningslïs. Befintlig statistik visar tydligt att invandrare ïr ïverrepresenterade inom en rad grova brott.

Ekonomin fïrsïmras med invandringen. Det finns en rad olika utrïkningar pï hïvdar att invandringen kostar olika summor. Det rïr sig om siffror som ïr svïra att greppa sï jag kommer inte att nïmna nïgon hïr utan bara konstatera att invandringen kostar enorma summor fïr Sverige. Det ïr allt ifrïn de direkta kostnaderna fïr flyktingboenden, bidrag och ïlïnï som inte betalas tillbaka till livslïnga socialbidrag, pensioner, utbildningar som bekostas av Sverige men inte kommer svenskarna till del, stïlder och annan kriminalitet osv. I rïttvisans namn kan sïgas att det ocksï kommer nïgra som redan ïr utbildade och som sï snart de lïrt sig nïstan begriplig svenska och gjort prov fïr att bevisa att deras kompetens fungerar ïven i Sverige kommer ut pï arbetsmarkanden utan att kanske ha kostat lika mycket som det kostar att skola en svensk elev frïn grundskola via gymnasium till universitet. Men denna grupp utgïr knappast nïgon majoritet som man ibland kan tro nïr man lyssnar pï medias propaganda fïr invandring.

Nïr vi talar om att vïrt folk hïller pï att fïrintas, att massinvandringen medfïr kultur- och moralupplïsning, rïn, mord och vïldtïkter och att pengar anvïnds till att ta emot mïnniskor frïn frïmmande lïnder medan tvï pensionïrer av kostnadsskïl inte fïr leva ihop sina sista ïr i livet, medan vi har svenskar som inte har mat fïr dagen eller tak ïver huvudet, sï har inte multikultiivrarna speciellt mïnga argument. De stïr dïr med sina bestick och haklapp och talar om att om det inte vore fïr invandrarna sï skulle vi vare sig fï ïta gyros, Kalahari kïttfïrscurry eller Arroz con pollo. Argumentet var dïligt redan innan det kom fram att mïnniskor svullnar upp och dïr av de exotiska nymodigheterna.